Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur grundskollÀrare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollÀrare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsÀtt som finns i yrkeskategorierna nÀr det gÀller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lÀrare delger varandra sina kompetenser.

Bakgrund: Betydelsen för samarbetet mellan kund och leverantör har under de senaste Ären ökat. Ett sÀtt att arbeta Àr VMI, Vendor Managed Inventory, leverantörsstyrda lager. I VMI styr leverantören flödet av material till kunders lager. För att möjliggöra detta krÀvs att parterna delar information. För att underlÀtta informationsdelningen finns olika IT-system dÀr informationen kan göras tillgÀnglig.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlÀrarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hÄrda material och hur ett sÄdant arbetsÀtt kan se ut. Undersökningen har Àven försökt fÄ svar pÄ om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsÀtt dÀr materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda pÄ om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom Àmnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för Àmnet i skolan och för slöjdlÀrarutbildningar har jag fÄtt en historisk tillbaka blick för vad som ingÄtt i bÄde slöjdlÀrarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlÀrare intervjuats som lÀst mot bÄde tidigare och nuvarande lÀroplan för grundskolan och som har examen frÄn utbildning med behörighet i ett eller bÄda materialen.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjĂ€nst och hur sekretessen pĂ„verkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhet som samverkar mellan skola och socialtjĂ€nst har gjorts för att se hur sekretess pĂ„verkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har anvĂ€nts en kvalitativ metod i studien dĂ€r det har intervjuats tvĂ„ skolkuratorer, tvĂ„ socialsekreterare och en socialpedagog frĂ„n en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna har jĂ€mförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit Ă€r att sekretessen mellan skola och socialtjĂ€nst ses bĂ„de som en hjĂ€lp men Ă€ven ett hinder i samarbetet mellan myndigheterna.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handlÀggande vid Äldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handlÀggarnas berÀttelser om sitt arbete med Äldersbedömning. SÄvÀl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa interviuer med Ätta handlÀggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handlÀggarna i sitt tal konstruerar Äldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande.

Idag mÄste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar Ärsredovisningen. De senaste Ären har det debatterats huruvida smÄ aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste Ären har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak Àr redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hÄrdast av nya revisionsregler Àr smÄ aktiebolag. VÄr studie avser att belysa vilken syn företagen har pÄ revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

Sammanfattning -  ?Mind the Gap?- En studie om samarbetet mellan byrÄ och kund.Seminarium: 31 maj 2012Institution: MÀlardalens högskola, Akademin för hÄllbar samhÀlls-och teknikutvecklingKurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, 15 ECTSFörfattare: Alexandra Bergkvist, Jenny Bernhardsson, My Lundberg21 April 1988   11 December 1987   23 September 1988Handledare: Dan LinderExaminator: Cecilia LindhNyckelord: Arbetsprocess, kundrelation, gapet, dödvikt, spill, reklambyrÄProblem: Studien behandlar relationen mellan reklambyrÄer och deras kunder, vilka problem som kan uppstÄ i samarbetsprocessen samt hur det Àr möjligt att undvika problem och dÀrigenom ge förslag pÄ eventuella förÀndringar i samarbetet. Problemformuleringen bygger pÄ att identifiera gapet i arbetsprocessenSyfte: Identifiera var gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer bestÄr av.FrÄgestÀllning: Vad bestÄr gapet i arbetsprocessen mellan kunder och byrÄer av? NÀr uppstÄr gap? PÄ vilka sÀtt kan de berörda parterna minska gapet?Metod: I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod för att förstÄ vad gapet i arbetsprocessen bestÄr av. Studiens empiriska del utgörs av fyra personintervjuer, tre reklambyrÄer och en byrÄvalsrÄdgivare.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka elevers sammanhÄllning och samarbete och om olika samarbets- och gruppstÀrkande aktiviteter kan pÄverka samarbetet och klimatet i klassen. Vi genomförde vÄr undersökning i tvÄ olika klasser, en i Australien och en i Sverige. Klasserna bestod av elever i Äldern 13-15 Är. Vi genomförde arbetet under sju veckor, tre veckor i den svenska klassen och fyra veckor i den australiensiska klassen. Undersökningen gjordes med hjÀlp av enkÀter och observationer.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala nÀringslivet utformas utifrÄn teorier kring governance, policynÀtverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrÄn en fallstudie av projektet ?VÀxtkraft och företagarutveckling? som Àr en del av den ekonomiska föreningen VÀxtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mÄl, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna Àr utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mÄl Àven om de till viss del varierar mellan aktörerna.

Familjehemsplaceringar Àr en viktig insats i den sociala barnavÄrden. EfterfrÄgan pÄ familjehem Àr stor medan svÄrigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen pÄ familjehemsvÄrden har förÀndrats frÄn att ha varit ett permanent ersÀttningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebÀr att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgÀnge med de biologiska förÀldrarna och mÄlet Àr att barnet skall flytta hem. Detta innebÀr att fosterförÀldrarna skall samarbeta med barnets biologiska förÀldrar.

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

I tidigare studier framkommer det att intresset för lokal mat har ökat i Sverige och att restauranger har en viktig roll i att förmdela lokala mattraditioner. Syftet med denna studien Àr att undersöka samarbetet mellan lokala livsmedelsproducenter och krögare. Metoden för studien Àr forskningsintervjuer som har gjorts med krögare och livsmedelsproducenter runtomkring Göteborg. Studien har en kvalitativ ansats och strÀvar efter kunskap om förutsÀttningarna för ett sÄdant samarbete. Informanterna har bland annat tillfrÄgats om hur samarbetet mellan livsmedelsproducenter och krögare ser ut.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motiv som ICA respektive Netto hade för att ingÄ i den strategiska alliansen. Vidare ville vi analysera vilka effekter som samarbetet kommer att resultera i, pÄ kort respektive lÄng sikt. Vi har valt att framförallt se problemet utifrÄn ICA:s perspektiv. Syftet har uppfyllts med hjÀlp av en empirisk studie av den ovan nÀmnda alliansen. Den empiriska studien utgÄr ifrÄn strategitÀnkandet som övergripande Àmne och har sedan begrÀnsats till följande omrÄden: horisontella och vertikala samarbeten, kunskapsförvÀrv, företagskultur och varumÀrkesaspekter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare ochspecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrÄgor som jag hadevar: Hur hanterar lÀrare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lÀrare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lÀrare? Vem pÄskolan bestÀmmer vilka barn det Àr som ska gÄ till specialpedagog? Jagvalde att anvÀnda mig av semistrukturerade intervjuer med lÀrare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar vÀl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mÄngaolika hjÀlpmedel Ät de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istÀllet fick prioriteringar göras, pÄ gott och ont.Svaren varierade vad gÀller bestÀmmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lÀrare ochspecialpedagog.