Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ lÀrares synsÀtt pÄ hur skolan bemöter flersprÄkigaelever. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr vad lÀrarna och skolan gör för att skapa godaförutsÀttningar för flersprÄkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie dÀr vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tre olika skolor för att uppnÄ vÄrt syfte. Denintervjumetod vi valt att anvÀnda oss av Àr en semistrukturerad intervjumetod dÀr vi utformat en intervjuguide med öppna frÄgor. I vÄrt resultat lyfter vi fram de intervjuade lÀrarnas syn pÄ deras och skolans bemötande av flersprÄkiga elever.

According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project.

Studiens syfte Àr att analysera pedagogers syn pÄ inkluderingsarbete med elever i sÀrskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och sjÀlvkÀnsla pÄverkas vid inkludering. Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar; Hur ser pedagogerna pÄ inkludering av barn tillhörande sÀrskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat pÄ att pedagogernas syn pÄ inkludering Àr tÀmligen samstÀmmig, och att denna inte anmÀrkningsvÀrt skiljer sig Ät.

Samarbete i nÀtverk Àr nÄgot som allt fler företag anammar. I en nÀtverkskonstellation med flera olika mÄl och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn pÄ effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivÄn. För att snabbt kunna stÀlla om sin verksamhet för att tillfredstÀlla kunder krÀvs att organisationer Àr vÀl förberedda och har en uttÀnkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att kartlÀgga hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla lÀroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvÀgledarens roll i samband med lÀrarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvÀgledare och lÀrarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur vÀl mÄlen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lÀrares förvÀntningar pÄ varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har Àven skapat en bild av hur SYV och lÀrare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94.

A1226VarumÀrket har under de senaste Ären kommit att utgöra en av företagens viktigaste strategiska resurser. För att differentiera sig gentemot en allt hÄrdare konkurrens krÀvs en stÀndig förnyelse av marknadsföringen. Den svenska detaljhandelskedjan Hennes & Mauritz agerar pÄ en marknad dÀr varumÀrkesidentiteten har en stor betydelse för mÄlgruppen. NÀr företaget lanserade kollektionen Karl Lagerfeld for H&M lyckades de i varumÀrkesalliansen med designern Karl Lagerfeld kombinera tvÄ ytterligheter pÄ marknaden hög prestige till ett lÄgt pris.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur Hennes & Mauritz vÀrderar sitt eget och Karl Lagerfelds varumÀrke samt vilka intentioner företaget haft med kampanjen Karl Lagerfeld for H&M .Den teoretiska referensram som anvÀnds för att tolka studiens empiriska data inkluderar omrÄden som co-branding och associationsbas-modellen. Dessa beskriver risker och möjligheter förknippade med varumÀrkesallianser, hur ingÄende samarbetet Àr mellan inblandade parter samt vilka emotionella faktorer som styr val av samarbetspartner och kundens varumÀrkesbild.

Syftet med denna undersökning Àr att studera varför tvÄ olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod pÄ en annan skola. Andra frÄgestÀllningar inom omrÄdet har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lÀrare/förskollÀrare pÄ de aktuella skolorna, men ocksÄ en rektor och en speciallÀrare som pÄverkat valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetod. Resultatet visar att tillgÄngen till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta pÄverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets instÀllning Ànnu mer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

Syftet med uppsatsen Àr att se om och hur hÀlsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess samt vad det fÄr för konsekvenser för hÀlsoarbete pÄ arbetsplatsen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem hÀlsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsomrÄdena vÄrd och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hÀlsoinispiratörerna sjÀlva upplever sin egen och chefens roll samt chefens pÄverkan i de hÀlsofrÀmjande insatserna pÄ arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter pÄvisar att en lyckad hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess krÀver samarbete pÄ alla plan, dÀr chef och medarbetare samverkar för ökad hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Teorierna visar ocksÄ att chefens roll i hÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatsen Àr central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hÀlsoinspiratör Àr n god förutsÀttning gör att kunna bedriva en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess,.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ryttare upplever Flow, och vidare Àven hur ryttare upplever samspelet inom ekipaget vid Flow. Studien inkluderade 10 kvinnliga informanter (M = 18.7, SD = 1.48) med tÀvlingserfarenhet som strÀcker sig frÄn ingen alls till internationell nivÄ (Hoppning= 4, Dressyr = 3, FÀlttÀvlan = 2, Ingen tÀvling = 1). En semi-strukturerad intervjuguide utvecklades utifrÄn Csikszentmihalyi's holistiska perspektiv pÄ de nio dimensionerna av Flow (Jackson & Csikszentmihalyi, 1999), och data analyserades kvalitativt genom en innehÄllsanalys. Resultatet visade bÄde att ryttares upplevelse av Flow stÀmmer vÀl överens med andra idrottsutövares upplevelse (Swann, Keegan, Piggott och Crust, 2012), och bekrÀftar tidigare tolkningar av att ridsporten skiljer sig frÄn de flesta andra idrotter genom att utfallet till stor del Àr beroende av interaktionen och samarbetet mellan hÀst och ryttare (Beauchamp & Whinton, 2005). Vidare visar resultatet Àven att samspelet mellan hÀst och ryttare Àr en viktig och oersÀttlig del i upplevelsen av Flow..

Ett samarbete med förÀldrarna Àr en viktig del i arbetet som lÀrare. Har inte lÀraren förÀldrarna med sig, kan det försvÄra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument stÄr det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god förÀldrasamverkan Àr en förutsÀttning för att fÄ eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste Ären har gett skolsystemet nya spelregler, dÀribland införandet av de fristÄende skolorna och förÀldrarnas frihet att vÀlja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn nÄgra kommunala och fristÄende skolor, för att försöka fÄ fram hur de samarbetar med förÀldrarna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka förvÀntningar som företag har pÄ revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att pÄ sÄ sÀtt kunna ta reda pÄ om det förekommer ett förvÀntningsgap. Vi har ocksÄ som delsyfte att undersöka vilka ÄtgÀrder som skulle kunna minska ett eventuellt förvÀntningsgap.För att samla in data till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begrÀnsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anstÀllda i KarlstadomrÄdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn fÄr ofta utgöra bollplank för de eventuella frÄgor som man har. NÀr det gÀller ett eventuellt förvÀntningsgap Àr vÄr slutsats att nÄgot sÄdant inte existerar i nÄgon större omfattning.

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som baseras pÄ fyra intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv dÀr mÀnniskors upplevelser sÀtts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra vÀrldskriget vÀxte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och pÄverkar varandra.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.