Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krÀvde mycket frÄn bÄde patient och vÄrdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvÀndigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sÄgs som unik och vÄrdpersonal skulle i sitt arbete strÀva efter att förstÄ hur var och en upplevde sin vÀrld. Syfte: Studiens syfte var att erhÄlla fördjupad förstÄelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vÄrdpersonal.

VÄr studie Àr gjord i syfte att belysa Ätta pedagogers syn pÄ den lokala elevhÀlsan. Vi undersöker ocksÄ vilka förvÀntningar pedagogerna har pÄ elevhÀlsan dÄ de söker stöd för ett elevÀrende, hur samarbetet mellan elevhÀlsan och pedagogerna ser ut samt hur Äterkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera pÄ hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhÀlsan och hur de ser pÄ rektors betydelse för det elevvÄrdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnÄ studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhÀlsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram nÄgra viktiga teorier sÄsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur tre förskollÀrare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism Àr utformat och organiserat. För att precisera syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollÀrarna det stöd de sjÀlva fÄr kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare. För att finna svar pÄ frÄgor angÄende förskollÀrarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism Àr utformat och organiserat har intervjuerna baserats pÄ processfrÄgor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet Àr viktiga delar i hur stödet Àr organiserat och utformat.

Studiens syfte har varit att fÄ en fördjupad förstÄelse för partnerkonflikter vid ojÀmn Àgarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med tvÄ forskningsfrÄgor; (1) NÀr IJVs har ojÀmn Àgarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstÄ? (2) NÀr IJVs har ojÀmn Àgarfördelning, vad Àr sÀrskilt relevant att beakta för minoritetsÀgare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrÄgorna har studien haft en explorativ karaktÀr med en induktiv forskningsansats, dÀr en fallstudie har undersökts kvalitativt. PrimÀrdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundÀrdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, sÄsom avtal och statuter.Resultatet frÄn studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstÄ i avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar Àven att partnerkonflikterna i avtalet pÄverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som avtalen ska fungera i.

Ett centralt tema och det viktigaste verktyget i mÀnniskors sociala samspel Àr kommunikation. Uppsatsens titel Àr ett citat frÄn en av informanterna och beskriver Àmnet som behandlas i denna C/D uppsats, kommunikation i arbetsgrupper. Denna undersökning Àr en fallstudie vid ett kommunalt Àldreboende i Norrbotten. Studien avser att studera en arbetsgrupp som arbetat tillsammans i ett par mÄnader och som Àr i sin första fas i utvecklingen. De hÄller pÄ att utforma arbetssÀtt, arbetsrutiner och relationer.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att utvÀrderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvÀrderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvÀrderingsarbetet, utan intar istÀllet en tolkande roll vid genomgÄngen av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna Àr rikligt förekommande och vÀlfungerande, mycket beroende pÄ specialpedagogernas nÀrhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare Är, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare vad gÀller ovannÀmnda omrÄde. Studiens frÄgestÀllningar belyses med hjÀlp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmÀrksamheten mot hur anvÀndandet av sprÄkliga och fysiska artefakter i förhÄllande till lÀrprocessen upplevs och förstÄs i olika sociala praktiker.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts pÄ fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas lÀngd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjÀlp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning Àr beroende av de förvÀntningar, eller brist pÄ förvÀntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare pÄverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll pÄ skolan. InstÀllningen till skolbibliotekets roll pÄverkar ocksÄ de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och pÄ sÄ vis Àven vilka förutsÀttningar som finns för undervisning i informationssökning.

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik ? en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2010. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vÄrd har dÄ de vÄrdar patienter med somatiska sjukdomstillstÄnd.

I lÀroplanen för förskolan (2010) framhÄlls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. UtifrÄn detta tankesÀtt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollÀrare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande nÀr barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, dÀr olikheter accepteras och ses som vÀrdefulla. För att ta del av förskollÀrares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna Àr förskollÀrare som har arbetat som förskollÀrare i minst femton Är.