SAMMANFATTNINGIntroduktionKommunikationen i ett vÄrdteam har stor betydelse för samarbetet kring en skadad patient. NÀr kommunikationen brister kan det leda till sÀmre omhÀndertagande av en traumapatient. Ledaren för teamet har en betydande roll för teamarbetet. PÄ Försvarsmedicincentrum i Göteborg trÀnas teamen med medicinsk simulering med fokus pÄ teamarbete.SyfteSyftet var att undersöka hur kommunikationen erfors och pÄverkade samarbetet inom teamet under en medicinsk simuleringsövning.MetodFokusgruppintervjuer genomfördes av teamen efter en övning i medicinsk fullskalesimulering. FrÄgorna var semistrukturerade.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch bÄde vad gÀller teknik och samarbetsformer. Det oerhörda trycket pÄ byggbranschen och det stora antalet byggprojekt som utförs idag gör att en del komplikationer uppstÄr. Detta kan bl. a. bero pÄ tidsbrist, kompetensbrist och samarbetsproblem.I vissa projekt fungerar samarbetet utmÀrkt mellan projektets olika parter men i allt för mÄnga projekt Àr samarbetet mellan parterna bristfÀllig.

Globaliseringen och den ökande konkurrensen har gjort att svenska företag inte kan konkurrera med pris pÄ mogna marknader. Mjuka vÀrden har tagit teknikens plats som strategisk konkurrensfaktor. Teknikorienterade företag har tvingats att skapa mjuka vÀrden i sina produkter för att konkurrera mot de utlÀndska lÄgprisaktörerna.För att tekniska företag ska kunna skapa mjuka vÀrden krÀvs att de har ett nÀra samarbete mellan konstruktören och designern. Detta samarbete Àr beroende av flera faktorer för att uppnÄ ett tillfredstÀllande resultat.Denna studie belyser de faktorer i samarbetet mellan designer och konstruktör som Àr viktiga för att skapa mervÀrde vid produktutvecklingen pÄ en mÀttad marknad. Det empiriska materialet har samlats in frÄn tre fallföretag och deras kunder.

Med denna studie Àr vÄr ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmÄlet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill fÄ syn pÄ tanken bakom omorganisationen och vad det Àr för resurser som krÀvs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie Àr att studera hur det fungerar nÀr ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. HÀr kommer vi ocksÄ studera förskolans traditioner nÀrmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna? Hur pÄverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsÀttningar gynnar en framgÄngsrik implementering och verksamhet med barnen? NÀr vi har analyserat vÄrt material har vi anvÀnt oss av teori om implementering.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

Syftet med vÄrt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer sjÀlvstÀndiga och ökade sin kreativitet nÀr de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle ocksÄ visa om det fanns nÄgon skillnad pÄ flickors och pojkars agerande dÄ det gÀllde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar pÄ hur samarbetet fungerade nÀr eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper..

Bakgrund: Diabetes var en sjukdom som krÀvde mycket frÄn bÄde patient och vÄrdpersonal. Samarbetet mellan dessa parter spelade en viktig roll för hur patienten hanterade sin diabetes. För att samarbetet skulle fungera var det nödvÀndigt att patienten hade möjlighet att inta en aktiv roll. Det var viktigt att varje patient sÄgs som unik och vÄrdpersonal skulle i sitt arbete strÀva efter att förstÄ hur var och en upplevde sin vÀrld. Syfte: Studiens syfte var att erhÄlla fördjupad förstÄelse för faktorer som hade betydelse för hur patienter med diabetes upplevde kontakten och mötet med vÄrdpersonal.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för nÀringsidkare att vÄrda, vÀrna och skydda sina varumÀrken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumÀrkesrÀttens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och pÄ EG-rÀttslig nivÄ Àr kravet pÄ sÀrskiljningsförmÄga juridiskt grundlÀggande för varumÀrkesrÀttens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumÀrken bÄde i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prÀgel pÄ sÀrskiljningsförmÄgan varierar beroende pÄ vilken kategori dÄ det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmÀssiga och fantasinamn som kategorier pÄ varumÀrkesnamn. VarumÀrkesdegeneration innebÀr att varumÀrkets sÀrkskiljningsförmÄga gÄr förlorad, vilket gör varumÀrket till en allmÀn generisk beteckning.

Turistdestinationen Hemavan-TÀrnaby i VÀsterbotten expanderar mer och mer tack vare vinterskidsÀsongen. De berÀknar att intresset kommer att öka ytterligare under de kommande Ären. En begrÀnsning för expansionen Àr bland annat att kommunikationen till omrÄdet Àr begrÀnsad. Detta skapar ett problem dÄ de inte har möjlighet att ta emot alla de gÀster som skulle vilja resa till Hemavan-TÀrnaby. Att sÀtta in fler avgÄende flyg till destinationen skulle kunna generera nya gÀster och vinster för orten, med det Àr Àven förenat med stora kostnader och dÀrmed ocksÄ stora finansiella risker.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur samarbete mellan lÀrare/skola och förÀldrar till elever med svenska som andrasprÄk kan byggas upp och bibehÄllas. Jag har utarbetat följande frÄgestÀllningar: ? Hur uppfattar och vÀrderar lÀrare och förÀldrar samarbetet? ? Vilka hinder mot samarbete kan urskiljas? ? Vilka samarbetsformer Àr mest framgÄngsrika? Genom kvalitativa intervjuer med en grupp förÀldrar till barn som har svenska som andrasprÄk och deras lÀrare försöker jag att synliggöra vad som Àr ett konstruktivt samarbete och hur man kan fÄ till ett sÄdant. Valet av kvalitativ intervju som metod var för att jag dÀrigenom kan förstÄ lÀrares och förÀldrars olika tankar och Äsikter om mitt valda Àmne och utveckla djupare kunskaper som jag kan anvÀnda i mitt framtida yrkesliv. I tidigare forskning kan vi utlÀsa att en bra relation mellan lÀrare och förÀldrar underlÀttar samarbetet och att lÀrare mÄste skapa en relation till förÀldrarna med ömsesidig respekt, dÀr lÀraren verkligen lyssnar och bekrÀftar förÀldrarna.

Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges nÀromrÄde ur ett sÀkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som pÄverkat Sveriges sÀkerhetspolitiska rollval. Vidare Àmnade uppsatsen att förklara, det vill sÀga hitta orsaksförklaringar till varför den sÀkerhetspolitiska miljön i Sveriges nÀromrÄde ser ut som den gör. DÄ uppsatsen Àr att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgÄr frÄn en regional sÀkerhetspolitisk analys. Vidare har Àven ansatser gjort ur Nils Andréns sÀkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan anvÀnts som analysmodell dÀr fyra nivÄer har applicerats pÄ empirin.

Studiens syfte har varit att fÄ en fördjupad förstÄelse för partnerkonflikter vid ojÀmn Àgarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med tvÄ forskningsfrÄgor; (1) NÀr IJVs har ojÀmn Àgarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstÄ? (2) NÀr IJVs har ojÀmn Àgarfördelning, vad Àr sÀrskilt relevant att beakta för minoritetsÀgare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrÄgorna har studien haft en explorativ karaktÀr med en induktiv forskningsansats, dÀr en fallstudie har undersökts kvalitativt. PrimÀrdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundÀrdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, sÄsom avtal och statuter.Resultatet frÄn studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstÄ i avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar Àven att partnerkonflikterna i avtalet pÄverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som avtalen ska fungera i.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhÀllets vÀrderingar och dess förÀndrade sjukdomsbild. Det auktoritÀra ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn pÄ mÀnniskan. Detta nya ledarskap stÀller höga krav pÄ samverkansformer vid vÄrd av patienten. En övergÄng till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krÀvs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vÄrdpersonal för att patienten ska erhÄlla god vÄrd.