I VÀsterbotten pÄgÄr ett bok- och berÀttarprojekt som heter Give me five. Det Àr initierat av biblioteken och vÀnder sig till alla femÄringar och deras vuxna, framförallt i förskolorna. I SkellefteÄ kommun pÄgÄr sedan 2007 ett projekt som heter Sagostafetten, och det har varit inspirationgivande för det lÀnsövergripande projektet Give me five som startade 2011. Den hÀr utvÀrderingen har tittat pÄ projektets verksamhet i SkellefteÄ kommun.Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur projektets mÄl uppnÄs men Àven ta reda pÄ hur bibliotekarierna upplever att projektet fungerar och genom dem Àven se vad barnen upplever och fÄr för erfarenheter. UtvÀrderingen har gjorts med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bibliotekarier som arbetat med projektet sedan start.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgra för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och sÀrskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det gÄr att minska glappet mellan de bÄda skolgÄngarna. Arbetet handlar Àven om vilka konsekvenser det kan innebÀra, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som lÀser under sÀrskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i sÀrskolan och en arbetar pÄ sÀrskolans inriktning trÀningsskolan. FrÄgorna jag stÀllde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan.

Syfte: Syftet med studien Àr beskriva och analysera hur nÄgra förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar inom autismspektrumtillstÄnd erfar sina barns skolgÄng. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrarna samarbetet med skolan? Hur har förÀldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever förÀldrarna pedagogernas roll och Vad vill förÀldrarna Àndra pÄ?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvÀrld för att fÄnga förÀldrarnas erfarenheter av deras barns skolgÄng.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningslÀran sÄ till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgÄng. De transkriberade intervjuerna har lÀsts upprepade gÄnger för att förstÄ teman ur de intervjuades levda vardagsvÀrld.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vÄr uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestÄtt av antingen Skillpoints eller vÄra egna idéer..

Min uppfattning Àr att alla vÄrdnadshavare inte Àr delaktiga till fullo nÀr det gÀller sitt barns skolval. DÀrför vill jag med min studie undersöka vÄrdnadshavares inflytande nÀr det gÀller valet av skolform, vilka faktorer de tycker Àr viktiga för sitt barns skolgÄng och om de Àr nöjda med skolformen deras barn gÄr i. Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa vÄrdnadshavarnas perspektiv pÄ elever som Àr mottagna i grundsÀrskolan och integrerade i grundskolan. Jag Àmnar undersöka vÄrdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering Àr ett lÀmpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vÄrdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Uppsatsen behandlar sponsorrelationens hÀndelseförlopp ifrÄn eventets perspektiv. IfrÄn matchning, via avtalsförhandling till aktivering av sponsorskapet. Hur eventets image, identitet pÄverkas av sponsorernas varumÀrke diskuteras.Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade telefonintervjuer med respondenterna..

Nature conservation has for a long time been founded on the assumption that high ecological values depend on low human impact. In Sweden this has led to forests with these characteristics being strictly protected from human influences. However, it is also known that historical land-use can enhance ecological values in forests. Mountainous forests in Sweden, which have not been affected by modern forestry, have for a long time been considered as untouched by people. However, forest history research has in recent years shown that even these areas have been used by people for a long period of time.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vÄr uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestÄtt av antingen Skillpoints eller vÄra egna idéer..

Detta arbete handlar om hur samtidskonsten uppmÀrksammas i skolan. Hur gÄr det till, hur introduceras konstverk och konstnÀr, vilka frÄgestÀllningar arbetar man med? Vad betraktas som samtidskonst? Vad kan samtidskonsten tillföra? Hur fungerar samarbetet med konsthallar och museer?Jag har ocksÄ velat undersöka hur man förhÄller sig till frÄgorna om kreativitet och reproducerande. Blir arbetet mest reproducerande eller lyckas man hitta utgÄngspunkter sÄ att arbetet verkligen blir en undersökande process? Detta har fÄtt bli följdfrÄga.

Fredrikson (2002) menar att förÀldrasamarbetet Àr viktigt i de övergripande samhÀllsmÄlen och att det Àr förskolan tillsammans med förÀldrarna som sak rusta barnet inför samhÀllet. "Allt det som vi gör i förskolan ska genomsyras av de övergripande mÄlen, Àven förÀldrasamarbetet. NÀr utgÄngspunkten för skolans arbete Àr demokrati, jÀmlikhet, trygghet och solidaritet kan man inte se det som att förÀldrarna har hand om barnen hemma och sedan lÀmnar in barnen som ett slags föremÄl till förskolan dÀr det Àr personalens sak att fylla pÄ enligt samhÀllsmÄlen. det kan endast uppnÄs nÀr maÀnniskor har kontakt med varandra. LikavÀl som förÀldrar mÄste har kontakt med personalen och personalen med förÀldrarna mÄste förÀldrarna ocksÄ ha en inbördes kontakt, för deras barn pÄverkas av andras barn"(s.42). Uppsatsen har sin grund i teorier som behandlar förÀldrasamverkan i förskolan. För att fÄ en insikt i hur arbetet ser ut mellan förskollÀrare och förÀldrar, samt vilka samarbetsformer de anvÀnder i samverkan med varandra, kommer vi att presentera resultaten utifrÄn intervjuer frÄn de bÄda grupperna.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fÀltet och en estetisering av det ekonomiska fÀltet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och nÀringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock Ànnu inte konceptualiserats. Genom att vÀnda blicken bort frÄn sponsringsbegreppet och istÀllet förstÄ samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, dÀr förstÄelsen samarbetenas dynamik tillÄts införliva social interaktion och utveckling av attityder, vÀrderingar, trosförestÀllningar och mÄlsÀttningar. Utbytesrelationen kan dÄ förknippas med andra former av utbyten Àn ekonomiska transaktioner, dÀribland kunskapsutbyte och lÀrande.Denna studie som syftar till att förstÄ samarbeten mellan kultur och nÀringsliv har utvecklats runt tvÄ empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gÄ bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnÀrerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förstÄelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstÄ samarbetenas dynamik.