Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav, resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Bakgrund: 100 000 vÄrdskador uppstÄr i Sverige varje Är. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsÀkerheten krÀvs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begÄs. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvÄrdssjuksköterskor upplever att patientsÀkerheten brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

Den 31 augusti 2007 lÀmnade det norska och svenska högkvarteren in ett förslag pÄ fördjupatförsvarssamarbete mellan lÀnderna. Det rÄder det inga som helst tvivel om att den mest vÀsentligadrivkraften för detta samarbete Àr ekonomi. BÀgge lÀnderna riskerar att förlora vÀsentliga delar avsina förmÄgor p.g.a. nedskurna budgetar. Man vill dÀrför Ästadkomma ett ?ömsesidigtförstÀrkande? av de bÀgge lÀndernas produktionsförutsÀttningar.

Syftet med denna studie Ă€r att, med fokus pĂ„ nyanlĂ€nda elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande Ă€mnen i Ă„rskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar: arbetar lĂ€rare för att integrera svenska i naturorienterande Ă€mnen för nyanlĂ€ndaelever? Vilket undervisningsmaterial anvĂ€nder Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare för nyanlĂ€nda elever i naturorienterande Ă€mnen? Är materialet anpassat förnyanlĂ€nda elever? Hur ser samarbetet ut mellan lĂ€rare som kommer i kontakt med nyanlĂ€nda elever? Hur Ă€r lĂ€rares syn pĂ„ undervisning och undervisningsmaterial för nyanlĂ€nda elever? Är lĂ€raremedvetna om sprĂ„kets roll i Ă€mnesundervisningen? För att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes treolika metoder baserat pĂ„ klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som anvĂ€nds underobservationen samt intervju med tre av de lĂ€rare (Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare) som arbetar med samma nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus pĂ„ svenska som andrasprĂ„k i den naturvetenskapliga kontexten Ă€r liten. Vidare tyder resultaten pĂ„ att det material som anvĂ€nds i undervisningen Ă€r Ă„ldersadekvat men att detinte Ă€r anpassad till den nivĂ„ de nyanlĂ€nda eleverna befinner sig pĂ„.

Denna studie beskriver sju gymnasielÀrares uppfattningar om stöd och samtal i förhÄllande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som anvÀnts för undersökningen Àr kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gÀller lÀrarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lÀrarrollen. LÀrarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att fÄ vid behov. DÄ problem uppstod i arbetet kunde de fÄ hjÀlp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra lÀrares, rektorers och specialpedagogers kunskaper och uppfattningar kring upprÀttandet, genomförandet och uppföljning av ÄtgÀrdsprogram. VÄr studie Àr förlagd till tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i VÀstsverige. De intressentgrupper vi valt att grunda vÄr undersökning pÄ Àr lÀrare, specialpedagoger och rektorer, detta för att skapa en sÄ övergripande syn som möjligt kring arbetet med ÄtgÀrdsprogram. I studien deltog fyra lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi anser att den Àr en vÀl fungerande metod för att fÄnga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas livsvÀrld.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. NÀr komplexiteten ökar i ett samarbete ökar Àven behovet av koordinering samtidigt som upprÀttande av ett fullstÀndigt samarbetsavtal blir svÄrare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten Àr det dÀrför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet Àr att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillÀmpas för att mildra okontrollerbarheten.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter frÄn tvÄ parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en analysmodell som bygger pÄ en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

Tidigare forskning har pÄvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har pÄ innovationer. Interorganisatoriska samarbeten Àr ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nÀtverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten dÀr det sistnÀmnda behandlas i vÄr studie. Organisationer som Àr involverade kompletterar varandra istÀllet för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstÄr nÀr organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingÄ i ett interorganisatoriskt samarbete uppstÄr en samarbetsfördel som uppnÄs genom att organisationerna kan tillverka och bistÄ med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

FrÄgan om hur ungdomar i UmeÄ vill bli bemötta av polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta Àmne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagslÀget. Dels av egenintresse, men ocksÄ för polisen, ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- ErsÀng- samt Minervaskolan .DÀr gjorde vi en enkÀtstudie samt djupintervjuer med tvÄ ungdomar frÄn varje klass. En ordningspolis frÄn UmeÄ samt rektor pÄ ErsÀngskolan intervjuades.

Multiplayer online role-playing game (MMORPG) spel har blivit mycket populÀra. Trots detta finns det begrÀnsad forskning kring spelares interaktion och kommunikation gÀllande samarbete. Det hÀr arbetet har dÀrför riktat in sig pÄ hur interaktion och kommunikation gÀllande hur samarbetet fungerar inom MMORPG spelet World of Warcraft.Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter till förbÀttringar gÀllande interaktion och kommunikation för samarbete inom MMORPG spel, och inriktar sig i det hÀr fallet speciellt pÄ World of Warcraft.Genom att anvÀnda tre vanligt förekommande metoder undersöktes nuvarande interaktionsmöjligheter inom World of Warcraft. Dessa metoder var deltagarobservationer som genomförs i testmiljön World of Warcraft. EnkÀtundersökning som var av typen webbenkÀt med bÄde öppna och stÀngda frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förvÀntningar. Avsikten med arbetet Àr Àven att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förvÀntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anstÀllningsbarheten. LÀroplanen (Lpf 94) sÀger att skolan ska efterstrÀva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör fÄ kÀnnedom om arbetslivets villkor. I programmÄlen för de yrkesförberedande programmen stÄr att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse dÀr grunderna ges i skolan och dÀr det förvÀntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet fÄr eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur dÀr fÀrdigheter trÀnas och förstÄelsen för yrket utvecklas. Studien Àr av empirisk karaktÀr dÀr vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktÀrsÀmneslÀrare.

Uppsatsen behandlar det straffrÀttsliga EU-samarbetets beslutsstruktur post-Lissabon med fokus pÄ EU:s harmoniseringskompetens enligt art 82 och 83 funktionsfördraget. Genom Lissabonfördraget upplöstes den tidigare trepelarstrukturen och det straffrÀttsliga samarbetet fogades samman med det allmÀnna EU-samarbetet. Enligt det nu gÀllande regelverket har EU befogenhet att vidta ÄtgÀrder bland annat för att sÀkerstÀlla ömsesidigt erkÀnnande mellan medlemsstaterna pÄ det straffrÀttsliga omrÄdet (art 82.1) och för att harmonisera medlemsstaternas straffrÀttsliga lagstiftning (art 82.2 och 83). Harmoniseringskompetensen omfattar faststÀllande av minimidirektiv avseende specifikt angivna delar av det straffrÀttsliga förfarandet (art 82.2) och avseende brottsrekvisit och pÄföljder inom specifikt angivna omrÄden med sÀrskilt allvarlig brottslighet som har ett grÀnsöverskridande inslag (art 83.1). DÀrtill fÄr EU genom den sÄ kallade annexkompetensen faststÀlla minimiregler om brottsrekvisit och pÄföljder pÄ omrÄden som redan omfattas av harmoniseringsÄtgÀrder om detta Àr nödvÀndigt för att sÀkerstÀlla att unionens politik pÄ det harmoniserade omrÄdet ska kunna genomföras effektivt (art 83.2).