Senare Ärs skandaler inom nÀringslivet har allvarligt skadat allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar pÄ detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista lÀnderna i Europa istÀllet arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fÄtt ett ökat fokus och tanken Àr att den finansiella informationen frÄn bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera förvÀntade effekter av hur de nya kraven pÄ bolagsstyrning kommer att pÄverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gÀller samarbetet med internrevisionen och sÀkerstÀllandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det bÄde ur pedagog- respektive förÀldraperspektiv. Finns det ett vÀl fungerande samarbete eller Àr det nÄgot man vill förÀndra? Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om förÀldrars och pedagogers bild stÀmmer överens om hur samarbete kan gÄ till och om man Àr beredd att mötas med tillgÄng och efterfrÄgan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger pÄ att det Àr samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som pÄverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna sÄsom hemmet och skolan Àr beroende av varandra och hÀnger ihop dÀrför Àr det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

Den hÀr studien har undersökt sprÄkmönstret i ett Sfi-klassrum dÀr tvÄ lÀrare genom sÄ kallad dubbelbemanning samarbetar kring sprÄk och Àmne samt lyhört anvÀnder elevernas yttranden för pedagogiska och sprÄkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om samarbetet mellan tvÄ lÀrare i klassrummet kan pÄverka interaktionsmönstret och om samarbetet och interaktionsmönstret kan bidra till elevernas sprÄkutveckling.Den teoretiska utgÄngspunkten baserar sig pÄ teorier om interaktionsmönster i lÀrarledd undervisning, interaktionens betydelse för sprÄkutveckling samt teorier om förutsÀttningar för ett dialogiskt klassrumsklimat.Metoden har varit kvalitativ med en sociokulturell ansats, nÀr interaktionsmönstret under en lektion har studerats, analyserats och jÀmförts med det karakteristiska tredelade IRU-mönster som ofta förekommer i lÀrarledd undervisning.Studien visar att lÀrarnas samarbete och dialog för in sprÄkmönster och synliggör identiteter i interaktionen som i högre grad förekommer utanför klassrummet. LÀrarna ser eleverna som aktiva medskapare i det gemensamma kunskapsbygget nÀr de pÄ ett lyhört sÀtt anvÀnder elevernas bidrag pÄ sin vÀg mot lektionens lÀrandemÄl. Interaktionen i det dubbelbemannade klassrummet har inslag av interaktionsstrukturer som liknar informella samtal och att förhandling av betydelse anvÀnds för att involvera eleverna i interaktionen och etablera bÄde teoretiska begrepp och vardagliga ord.Slutsatsen Àr att elevernas sprÄkanvÀndning kan utmanas nÀr de deltar i interaktionen, bidrar med stoff och förhandlar om betydelse..

I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska strĂ€va Ă„t samma hĂ„ll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete Ă€r samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vĂ„r studie har visat att det Ă€r viktigt att fokusera pĂ„ företagets, eller projektets, interna styrkor, sĂ„som kommunikation och planering för att lĂ€ttare kunna hantera de externa faktorerna som inte Ă€r pĂ„verkningsbara i samma utstrĂ€ckning som de interna.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallÀrare och ÀmneslÀrare kan se ut i matematik- respektive sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling pÄ en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bÀst kan utnyttja de bÄda yrkesgruppernas komplementÀra kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer pÄ lektioner dÀr speciallÀrare och ÀmneslÀrare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallÀrare och ÀmneslÀrare i matematik och sprÄk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallÀrare och ÀmneslÀrare. Till analys anvÀndes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad pÄ arbetsplatsen samt Laviés teori om lÀrares olika instÀllning till samarbete. Resultatet visade att speciallÀrare och ÀmneslÀrare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

Grasslands which have been actively managed for a long time and which in modern times have not been subject to cultivation such as fertilization are called semi-natural grasslands. These rare and species-rich areas hold an ecological, biological and historical value and if the management stops these areas will likely diminish. More effective agricultural systems and a declining number of grazing animals have in Sweden, among other countries, made semi-natural grasslands less valuable as foraging areas. Shrubs and fast growing plants rapidly colonize abandoned semi-natural grasslands, threatening biodiversity. The objective of this experiment was to determine the effects of breed and season on diet composition, with special reference to four competitive species found in wet areas ? in cattle grazing heterogeneous semi-natural grasslands ? and thereby contribute to improved management of these areas.

FramstĂ€llning av biogas Ă€r en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanlĂ€ggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av bĂ„de gĂ„rdsbiogasanlĂ€ggningar och större gemensamt Ă€gda samrötningsanlĂ€ggningar. En satsning pĂ„ biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, dĂ„ gödselhanteringens klimatpĂ„verkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersĂ€tta anvĂ€ndningen av fossila brĂ€nslen. Trots investeringsstöd Ă€r det fĂ„ biogasanlĂ€ggningar som uppnĂ„tt lönsamhet i sin biogasproduktion. FrĂ„n flera hĂ„ll efterfrĂ„gas ökad andel samarbeten för att kunna nĂ„ potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstĂ„tt inom gödselbaserad biogasproduktion dĂ€r lantbrukare Ă€r nyckelaktörer.

Vi har genom vÄr studie identifierat ett kontrollmönster dÀr ett antal faktorer Àr avgörande för vilka kontrollmekanismer som anvÀnds. Dessa kontrollmekanismer anvÀnder franchisegivaren som hjÀlpmedel för att kontrollera att franchisetagaren jobbar i enlighet med det befintliga affÀrskonceptet. Vi kan se att kontrollmekanismerna anvÀnds olika beroende pÄ i vilket stadium samarbetet parterna befinner sig i..

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhĂ€nderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades och en kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes för att analysera intervjuerna. Analysen resulterade i sex kategorier; KĂ€nslomĂ€ssiga reaktioner vid omhĂ€ndertagandet,Yrkeserfarenhet och kunskap skapar trygghet, Det strukturerade arbetssĂ€ttet och samarbetet, Inge trygghet genom att informera patienten, SvĂ„righeter vid bemötande och kommunikation med nĂ€rstĂ„ende, Behov av Ă„terkoppling, reflektion och Ă„terhĂ€mtning. Deltagarna beskriver hur erfarenhet och kunskap skapar trygghet och motverkar stress, att samarbetet med kollegor och andra yrkesgrupper Ă€r av stor vikt för ett optimalt omhĂ€ndertagande och att mötet med patient och nĂ€rstĂ„ende stĂ€ller krav pĂ„ ambulanssjuksköterskans förmĂ„ga att kommunicera och skapa tillit. Efter larmet Ă€r ambulanssjuksköterskan i behov av Ă„terkoppling och kamratstöd för att Ă„terhĂ€mta sig och dra lĂ€rdom av omhĂ€ndertagandet.

SammanfattningSeminariedatum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HögskolepoÀngHandledare: Claes JonssonFörfattare: Per Bodlund 1983 Roderik Elfström 1981pbd04002@student.mdh.se rem03001@student.mdh.se VÀsterÄs VÀsterÄsNyckelord: Relationsmarknadsföring, engagemang, förtroende, kommunikation, relationer, lojalitet.Titel: Intersport & Skiljebo SK. Ett vinnande samarbete?Problem: Sponsring Àr en viktig marknadsföringskanal för nÀringslivet och en viktig inkomstkÀlla för det svenska föreningslivet. Det Àr dÀrför viktigt att relationen mellan sponsor och sponsortagare fungerar och att sponsorerna fÄr ut vad de förvÀntar sig av samarbetet. Intersport och Skiljebo SK (SSK) har sedan mÄnga Är tillbaka ett sponsrings- och samarbetsavtal.

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att pÄverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhÀllsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. MotstÄndet, sÄvÀl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

Gott snack ? en kulturanalys i jakten pÄ det pedagogiska samtalet Àr författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lÀrare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet pÄ en grundskola i SkÄne. UtifrÄn teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbÀrare; kommunen, rektorn och lÀrarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvĂ„rden. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framtrĂ€dande medarbetare i den kommunala sjukvĂ„rden. Att arbeta inom kommunal hemvĂ„rd Ă€r en utmaning dĂ„ det krĂ€vs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmĂ„ga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.