Uppsatsens syfte Àr att studera det stöd som Sverige bistÄtt de baltiska lÀnderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser Ären 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har tvÄ av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller anvÀnts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De tvÄ modellerna bestÄr av olika frÄgor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bÀra mot uppsatsens syfte. FrÄgorna har anvÀnts som ett analysverktyg pÄ empirin och pÄ sÄ sÀtt gett svar Ät frÄgestÀllningen.Resultatet i uppsatsen Àr att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska lÀnderna genom bÄde utbildning och materiel.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Ledningsgrupper i förĂ€ndring Författare: Emelie Bischoff, Carolina Ericsson, Peter Johansson och Camilla RingnĂ©r, studenter vid Ekonomihögskolan i Lund. Handledare:Jan-Inge Lind, Stein KleppestĂž Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att studera i vilken utstrĂ€ckning sammansĂ€ttningen i ledningsgruppen förĂ€ndras i företag som upplevt en ny förĂ€ndrad situation. Vidare studerar vi situationens och sammansĂ€ttningens effekt pĂ„ samarbetet och samspelet i ledningsgruppen. Metod: VĂ„r uppsats Ă€r en kvalitativ studie av de fyra fallföretagen Öresundskraft Marknad AB, Öresundskraft UnderhĂ„ll AB, Sydkraft Gas AB och WM-data Industrial Solutions. Vi har genomföret ett antal intervjuer i fallföretagen samt en expertintervju.

Sverige har under senare Är lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter pÄ arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige pÄverkats givet ett intrÀde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett intrÀde i unionen skulle inneburit för ekonomin. UtifrÄn teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som pÄverkat arbetslösheten Àr sysselsÀttningsgrad och arbetskraft, tillvÀxt och produktivitet, inflation, vÀxelkurs och statsskuld.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Not much is today known about how epiphytic lichens are effected by fire. A considerable part of the fires in Sweden today are prescribed fires for the purpose of environmental conservation. How these fires affect lichens is largely unknown. The aim of this study is to find out how epiphytic fruticose and foliose lichens on Scots pine are affected by fire, and to elucidate the relationship between fire intensity and the survival of lichens and later re-colonization. The study was performed at three locations just outside UmeÄ in VÀsterbotten that were burned 5-7 years earlier. In all locations there were larger groups of surviving Scots pines with varying amount of fire-damage in the crown, which enabled a reconstruction of fire intensity.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollÀrarperspektiv tydliggöra verksamma förskollÀrares önskningar och förvÀntningar pÄ samarbetet med specialpedagogen samt att jÀmföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag nÀrmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror pÄ att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och lÀroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. UtifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik har jag försökt förstÄ vilket stöd förskollÀrarna önskar frÄn specialpedagogen i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att förskollÀrarna har det kritiska perspektivet pÄ specialpedagogik.

BakgrundUnder förskollÀrrautbildningen har det vÀckts tankar hos oss huruvida ingÄngen i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt pÄ vilket sÀtt kunskapen frÄn utbildningen fÄr utrymme i arbetslaget nÀr vi sjÀlva Àr fÀrdigutbildade förskollÀrare.SyfteVÄrt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollÀrares upplevelser om ingÄngen i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgÄngspunkt i den kunskap de tillÀgnat sig under sin förskollÀrarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingÄr sex stycken förskollÀrare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollÀrarna upplevde ingÄngen i arbetslivet som smidig nÀr det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlÀttade eller försvÄrade ingÄngen. NÄgra av förskollÀrarna betonade att förskollÀrarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fÄtt inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat vÀl och kollegorna har tagit hÀnsyn till varandra.

TjÀnstekonsumtionen har numera gÄtt om produktkonsumtionen och svarar dÀrför nu för en större del av Sveriges BNP. Om tjÀnstekonsumtionen ökar bör rimligtvis Àven antalet tjÀnsteföretag öka och ett sÀtt för dessa företag att öka sin konkurrenskraft Àr att Àndra kundens roll i processen. I branscher som definieras av att varje kund och varje uppdrag ser olika ut (om Àn med vissa Äterkommande inslag) Àr det svÄrt att som företag anvÀnda sig av standardisering och utformning av styrdokument för kvalitetssÀkring. Det Àr dÀrför av stor vikt att företagen vet hur kunden upplever samarbetet, dÄ det Àr kunden som vÀrderar kvaliteten pÄ en tjÀnst. VÄr problemformulering lyder sÄledes Hur kan smÄ kompetensbaserade företag arbeta med co-creation i en kompetensstyrd bransch för att förbÀttra kundens upplevelse av samarbetet? Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader och likheter i upplevelsen av samarbetet mellan tjÀnsteleverantören och kunden dÀr fokus ligger pÄ sjÀlva processen mellan företag och kund.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola dĂ€r anvĂ€ndandet av estetiska lĂ€roprocesser Ă€r centrala. Jag har undersökt vad lĂ€rare, kulturpedagoger och elever sĂ€ger om elevernas lĂ€rande i projektet FRAMÅT. Det hĂ€r Ă€r ett projekt dĂ€r Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkstĂ€llandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolĂ„r Ă„tta runtom i SkĂ„ne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av en hermeneutisk ansats nĂ€r jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lĂ€rare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmÀnsjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk sjukdom nÀr de ligger inne pÄ somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anstÀllda pÄ SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehÄllsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans kÀnslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvÄrar vÄrdandet, sambandet mellan kropp och sjÀl, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Not much is today known about how epiphytic lichens are effected by fire. A considerable part of the fires in Sweden today are prescribed fires for the purpose of environmental conservation. How these fires affect lichens is largely unknown. The aim of this study is to find out how epiphytic fruticose and foliose lichens on Scots pine are affected by fire, and to elucidate the relationship between fire intensity and the survival of lichens and later re-colonization. The study was performed at three locations just outside UmeÄ in VÀsterbotten that were burned 5-7 years earlier. In all locations there were larger groups of surviving Scots pines with varying amount of fire-damage in the crown, which enabled a reconstruction of fire intensity.

Studien undersöker pÄ sex olika skolor hur en SO- lÀrare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- Àmnena. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbÀttras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen Àr central i undersökningen eftersom det Àr den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgÄ ifrÄn. För att studera detta intervjuades sju lÀrare, en frÄn vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd frÄn teori pÄ omrÄdet; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Genom en jÀmförelse mellan en enkÀtundersökning gjord bland förÀldrar till elever i Är 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslÀrare har jag försökt belysa förÀldrars syn pÄ samarbete med skolan. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur inom omrÄdet för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt Àr att förÀldrar tycker det Àr viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information frÄn skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag Àr det vanligt att samarbetet begrÀnsar sig till utvecklingssamtalet.