Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett antal läkare ser på problematiken kring läkemedelinteraktioner samt om läkarna anser att ett utvidgat samarbete mellan läkare och farmaceuter kan hjälpa till att minska förekomsten av läkemedelsinteraktioner och hur detta samarbete i så fall skulle se ut. Undersökningen genomfördes genom intervju av ett antal läkare verksamma i södra Sverige.Resultatet visar att de tillfrågade läkarna anser att läkemedelsbehandling kan leda till läkemedelsinteraktioner och att risken för detta ökar i samband med polyfarmaci. För att kunna undvika eventuella läkemedelsinteraktioner använder sig läkarna, förutom av sina kunskaper, av en rad olika hjälpmedel, bland annat datorprogram som varnar för läkemedelsinteraktioner. Läkarna medger att det finns svårigheter också i att upptäcka och särskilja mellan biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Förutom behandling med förskrivna läkemedel använder patienterna naturläkemedel, växtbaserade läkemedel eller receptfria läkemedel som kan bidra till uppkomsten av läkemedelsinteraktioner och dessa behandlingar oftast inte är kända av läkarna i samband med förskrivning av en viss medicin.Samarbetet mellan läkare och apotekspersonal anses vara tillräckligt enligt de intervjuade respondenterna.

Syftet med undersökningen var att klarlägga om elever med särskilt stöd i matematik visste varför de fick särskild undervisning. Ett annat syfte var också att ta reda på barnens delaktighet i beslutet och vad de kände angående undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgår från ett barns perspektiv därmed var ambitionen att barnens egna tankar och värderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnå det syftet intervjuade vi sju barn i årskurs fyra. Vi utgick från tre frågeställningar: På vilket sätt har eleven varit delaktig i beslutet om särskilt stöd i matematikundervisning? På vilket sätt har eleven särskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven själv? Vad känner eleven angående särskilt stöd? Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

AbstraktVid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem..

Syftet med studien var att utforska innehållet i skolsköterskors hälsosamtal med elever om deras matvanor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes på utskrifter från 24 hälsosamtal. Vid analysen framkom fem kategorier som beskrev innehållet i samtalet om matvanor. Elevens levnadsvanor berörde kost, måltidsordning samt mat vid träning. Elevens sociala sammanhang visade att olika sociala grupper nära eleven påverkar matvanorna.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhälsoteam. Utifrån tanken att synen på elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlängningen påverkar vår syn på eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frågeställningarna i arbetet är; Vilka diskurser går att urskilja i de undersökta elevhälsoteamen? Vilka är de rådande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser får detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som används i arbetet är diskursanalys, och då den diskursteoretiska. En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå den värld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur skönlitteratur kan användas som ett pedagogiskt redskap i ämnet historia på gymnasiet. Jag har utgått från svenskämnet för att sedan applicera deras metoder och teorier på historia. Genom det har jag kunnat lyfta fram väsentliga och användbara pedagogiska redskap. Därefter har jag använt mig av dessa redskap på två skönlitterära böcker för att för att mer konkret visa hur en lärare i historia kan använda sig av skönlitteratur i sin undervisning. Huvuddelen av min litteratur har handlat om olika didaktiska metoder hur lärare kan använda sig av skönlitteratur i svenska.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur två olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat två rektorer samt två specialpedagoger på två olika skolor i norra Stockholm och ställt frågor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är delaktighet ur ett socialt perspektiv där vi diskuterar hur den sociala gemenskapen påverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven påverkas av att flyttas mellan stora och små grupper och vilka metoder skolorna väljer att använda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har även utgått från delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv där vi resonerar kring hur eleven ska få göra sig hörd, att de måste ta egna initiativ och våga ta för sig i undervisningen för att kunna känna en delaktighet. Att våga ta för sig kräver också en del av skolan och dess organisation, som lärare måste man försöka skapa en trygg och säker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vilken syn pedagogen i det tvåspråkiga klassrummet har på att använda två språk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgångspunkt från teorier som berör tvåspråkig undervisning. De problemställningar jag har velat ha svar på i anslutning till detta är: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in när det gäller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, är det som styr hur språken används i undervisningen? ? Tycker pedagogen att målet för undervisningen är att eleven ska behärska svenska och sitt modersmål eller att lära eleven svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid? Jag kommer att visa att lärarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att målsättningen delvis styr hur språket används i undervisningen och att det mest realistiska målet för undervisningen är att eleven lär sig svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid..

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

Med vårt examensarbete ville vi skapa ett inlärningstillfälle i matematik. Under vår slutpraktik undersökte vi två matematikgrupper i årskurs åtta. Vi delade in eleverna i slumpmässiga grupper och med hjälp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfällen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har även fått skriva utvärderinagr i grupp och enskilt i form av utvärderingsformulär och enkäter.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor: ? Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? ? Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot eleven.