Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vad elever i grundskolans senare Är tycker om olika arbetssÀtt i matematik, men ocksÄ att se vilka inlÀrningsstilar de anvÀnder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade Àven efter om det fanns nÄgot samband mellan vad eleverna tycker om arbetssÀtt och hur de lÀr sig. InlÀrningsstilen jag baserade min undersökning pÄ var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori gÄr ut pÄ att alla personer innehar sju intelligenser ? förmÄgor ? men att vissa Àr starkare Àn andra.

Detta examensarbete Àr en studie och en jÀmförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & KÀnsla. MÄlgruppen för samtliga projekt har varit lÄngtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, dÀr projektledaren, en anstÀlld och en deltagare har intervjuats. MÄlet med jÀmförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stÀrka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Charles de Gaulle, en fransk general, var president i Frankrike frĂ„n 1958 till 1970. Redan innan sitt makttilltrĂ€de ?58 hade han verkat för att Frankrike skulle skaffa sig ett sjĂ€lvstĂ€ndigt kĂ€rnvapenförsvar och göra sig mer sjĂ€lvstĂ€ndigt och suverĂ€nt, frĂ€mst gentemot NATO och USA. Detta arbete tog rejĂ€l fart efter hans makttilltrĂ€de och det franska sjĂ€lvstĂ€ndiga kĂ€rnvapenförsvaret förverkligades 1967. Året innan, tog han Frankrike ur NATO:s militĂ€ra samarbete.

Erna Terzic och Anna VÀisÀnen (2013). FörÀldrars upplevelser av förÀldrasamarbetet i förskolan. ParentsŽ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: LÀrande och samhÀlle. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förÀldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgor: Vilka erfarenheter har förÀldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser förÀldrarna pÄ möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva smÄbarnsförÀldrar frÄn Malmö. Ett gott samarbete Àr en förutsÀttning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli tvÄ Ätskilda vÀrdar för barnet mÄste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

Sveriges försvarsmakt skall verka som en dÀmpande kraft i nÀra samarbete med andraeuropeiska lÀnder inom ramen för EU Headline Goals. Om en inom- eller mellanstatligkris skulle intrÀffa efter 2008 inom en radie pÄ 6000 km frÄn Bryssel kommer svenskaförband att anvÀnda nya metoder för krigföring vilka Àr under utveckling inom EU ochNATO.I uppsatsen analyseras Effects Based Operations pÄverkan pÄ den svenska doktrinen förgemensamma operationer syftande till att ta fram möjliga principer för hur nyaförsvarskoncept bör pÄverka svensk doktrin.En kvalitativ innehÄllsanalys har valts för att uppnÄ syftet med uppsatsen. Metoden harvarit en kombination mellan textanalyser och semistrukturerade intervjuer i syfte att fÄ enbred bild av EBO och dess pÄverkan pÄ DGO.Uppsatsens resultat pekar pÄ att doktrinarbetet stÄr under stark pÄverkan av nya konceptvilket gör att försvarsmakten stÀndigt mÄste förhÄlla sig till detta pÄ ett formaliserat sÀtt.Resultatet visar ocksÄ att DGO innehÄller stora drag av ett effekttÀnkande men attbegreppsapparaten inte Àr samstÀmmig med EBO.De viktigaste förÀndringarna i ett doktrinarbete inför 2008 bör innehÄlla nÄgra av de delarsom konsituerar EBO pÄ ett tydligare sÀtt. TankesÀttet kring effektÀnkandet finnsnÀrvarande men det Àr terminilogin kring EBO som saknas..

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lÀrare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet pÄ skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lÀrare och fyra fritidspedagoger pÄ en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi anvÀnt oss av som metod för att fÄ kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan vÄra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lÀrare i de tidigare Ären, kommer att fylla en stor funktion i vÄr vardag, sÄ vill vi fÄ en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och fÄ mer kunskap i omrÄdet. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hÀlso- och sjukvÄrden, inte minst i multiprofessionella team dÀr flera yrkesgrupper bedriver ett nÀra samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar Àr det extra viktigt med en vÀl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nÄ patientsÀkra resultat. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka kommunikation till sÄvÀl det bÀttre som det sÀmre.SYFTE: Att beskriva hur sÀker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten bestÄr av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsÀkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..

Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.

En god munvÄrd har betydelse bÄde för hÀlsa och det allmÀnna vÀlbefinnandet och brister kan leda till lidande sÄsom sjukdom, undernÀring och försÀmrad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa det vÄrdande teamets förhÄllningssÀtt till munhÀlsovÄrd för vÄrdtagare i sÀrskilt boende. Litteraturstudien baserades pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Studien visade pÄ en komplex problematik och det framkom att munvÄrden kan innebÀra ett etiskt dilemma pÄ grund av det starka integritetsomrÄde som munnen utgör.

Det hĂ€r examensarbetet behandlar viktsoptimering och omkonstruktion av en lastcontainer genom att anvĂ€nda höghĂ„llfast stĂ„l. Arbetet har utförts i LuleĂ„ Ă„t LuCoil Steel AB i samarbete med Vikströms Åkeri AB. Vikströms Åkeri AB Ă€r ett rikstĂ€ckande företag med huvudkontor pĂ„ Storheden utanför LuleĂ„ dĂ€r det Ă€ven finns en tillverkningsverkstad för lastbilscontainrar. Man har under de senaste Ă„ren i samarbete med LuCoil Steel AB börjat tillverka containrar i höghĂ„llfast stĂ„l för att kunna anvĂ€nda sig av tunnare material och göra dessa containrar lĂ€ttare Ă€n tidigare. Vikten pĂ„ containrar har stor betydelse inom transortnĂ€ringen.

För att upprÀtthÄlla vÄrd och omsorgens krav pÄ sÀkra och högkvalitativa verksamheter Àr samarbete mellan professioner en förutsÀttning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssÀtt för bÄde organisationens och brukarens bÀsta. Tidigare studier har dock visat att detta Àr lÄngt ifrÄn oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderomrÄdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrÄn professionsgrÀnser och informella hierarkier.

Syftet med denna studie Àr att studera ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och vÄrda barn under tio Ärs Älder med akut smÀrta i en prehospital kontext. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ empirisk intervjustudie baserad pÄ fem öppna frÄgor. Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades och fick beskriva positiva och negativa upplevelser av att omhÀnderta barn 0-10 Är med akut smÀrta i prehospital kontext. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest och latent ansats. Resultat: Upplevelser av det vÄrdande mötet var en utmaning. Ambulanssjuksköterskan förberedde sig inför smÀrtbehandling under framkörningen till barnet. En bra smÀrtlindring var förenad med ett gott omhÀndertagande men smÀrtbehandlingen var svÄr och mÄngfacetterad.

 I kompetens beskrivningen stÄr det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare Àr du ansvarig för patientsÀkerheten och avgör om den som handleds har tillrÀckligt goda kunskaper att utföra vÄrdhandlingar. Tidigare studier visar att brist pÄ tid, brist pÄ stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. FrÄgan Àr hur vi kan pÄverka handledarna till att kunna ge ett bÀttre handledarskap. Syftet med denna studie Àr att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter.

PÄ vÄren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. MÄlgruppen Àrbarn och unga, 0-18 Är. Litteraturhuset kommer att fokusera pÄ tre delar som ska utgöra helheten; denförsta Àr den lÀr- och sprÄkstimulerande miljön, den andra Àr ett kunskapscenter och den tredje Àr attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre Ärs tid har arbetet pÄgÄtt som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergÄ i fast verksamhet.

The study is based on a human science perspective in which we are interested in the school as a workplace for adults and work with personnel issues. The aim is to contribute with new knowledge about what conditions an employee considers important to carry out their work, and employees' experiences of working in large personnel groups.We have made a case study in a Swedish local primary school for students in lower ages, with between 60-70 employees. We conducted nine semi- structured interviews with a hand-picked selection of employees from different occupational groups in the school. The study is empirical data -driven qualitative with abductive approach. To analyze the collected datamaterial, we have used the empirical data -driven thematic analysis.From the results of the study some aspects appear clearly; employees need to be seen by his/her boss, importance of employee autonomy and employee experience of stress.