Kortfattat handlar arbetet om förÀldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien Àr gjord enbart med hjÀlp av litteratur, och dÄ frÀmst de styrdokument som varit gÀllande under 1900-talet, det vill sÀga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, LÀroplan för grundskolan Lgr62, LÀroplan för grundskolan Lgr69, LÀroplan för grundskolan Lgr80 samt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hÀmtats för att pÄvisa förÀldrarnas och skolansansvar gÀllande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.FörÀldrarna betraktades som nÀst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förÀndrades över tid och förÀldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har ocksÄ vÀxt över tid och blivit ett stort ansvar förbÄda parter.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Ett par Är in pÄ 2000-talet prÀglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus pÄ IT. Mycket pengar gÄr Ät till resor vÀrlden över nÀr man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. NÀr lÄgkonjunkturen kommer fÄr man tÀnka om, och man drar ner pÄ bÄde personal och resor. Hur fungerar det nÀr man mÄste fortsÀtta sitt arbete men inte fÄr resa som man gjort förut? GÄr det att fortsÀtta i vanlig ordning? Vad hÀnder nÀr man nu inte kan trÀffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstÄdda och att interagera med andra mÀnniskor.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.

Stora Enso Àr ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i GÀvle/Dala regionen. ReservdelshÄllningen styrs i dagslÀget till stor del pÄ respektive enhet utan nÄgon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshÄllningen ska kunna uppnÄs Àr det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör anvÀnda i regionen. Inom ramen för strategierna ingÄr ocksÄ om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete Àr tvÄdelat. Den första delen handlar om att utifrÄn teori utreda möjliga reservdelsstrategier gÀllande lagerhÄllning inom storindustri.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vad tvÄ specialpedagoger anser om sitt förhÄllningssÀtt rörande elever med diagnosen autism. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvÀgagÄngssÀtt, förhÄllningssÀtt samt vad de anser om att tillÀmpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade Àven tvÄ lÀrarkolleger till specialpedagogerna samt en representant frÄn skolledningen för att undersöka vad de hade för kÀnnedom om samt vad de ansÄg om att tillÀmpa specialpedagogernas förhÄllningssÀtt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vÄrt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhÄllningssÀtt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund mÀnniskosyn som bygger pÄ en tro pÄ det goda hos de mÀnniskor vi möter Àr av största vikt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrÄn ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar frÄn utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer frÄn samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet frÄn klassrummet och ut pÄ skolgÄrden. Eleverna nÀmner Àven den fysiska aktiviteten samt ett fint vÀder som nÄgot positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssÀttet Àr vÀdrets pÄverkan av koncentrationen samt en tÀvlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sÀmre samarbete.

Syftet med den hÀr studien var att skapa en förstÄelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom tvÄ olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlÀtta utförande av aktivitet; Att sÀtta mÄl tillsammans med klienten; Att informera, bekrÀfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende pÄ vad personer med MS sjÀlv anser vara viktigt, vad de har för förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom ocksÄ hur viktigt det Àr att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans strÀva mot samma mÄl. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekrÀfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lÀttare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen pÄ ett pedagogiskt sÀtt skapas en förstÄelse för de tankar, kÀnslor och beteende som kommer av den pÄfrestande situationen som sjukdomen innebÀr..

33 referendum has taken place in european states regarding the European Union since the fall of the Berlin wall. This thesis aims to initialy identify potential patterns in this group of referenda to launch and test a theory/hypothesis anchored in this pattern.The european states are differing in nature and the standard of living is chosen as the factor that can potentially have affected the outcome of the referenda held. The carrying thought here being that the voters in states with considerably lower standard of living than the european average would have a more positive attitude towards a deepened cooperation among european states.To try this connection between standard of living and how european citizens have placed their votes a main and principal quantitative test is undertaken. It is followed by discussion and arguments about the result of the test.The argumentation goes from being hopefull of the strenght of the hypothesis, to a more ciritical view of its' strength. The thesis is wrapped up in some argumentation about how and why it fails to explain what it was initially intended to do.

LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.

This study deals with one particular instance of foreign policy change in Sweden; The political take-off for enhanced Nordic Defence and Security Cooperation in the beginning of the 21st century which led to an agreement on a Nordic declaration on slolidarity. The aim of this study is to explain why the political development has undergone a rapid upturn and when such a policy change occur. Its purpose is to explain what factors and conditions that influenced the policy change. It also explores the meaning of the Nordic Declaration of Solidarity. The theoretical point of departure is Foreign Policy Analysis combined with John Kingdons policy-window theory.

Bakgrund: Trots att flera professioner Àr skyldiga att anmÀla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstÀnkt barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmÀlan, kunskap och stöd.

Syftet med vÄr studie Àr att utröna marknadsförings- och industridesigndisciplinens roller igÄr och idag. Arbetet strÀvar likaledes efter att förutspÄ marknadsförarens framtid i förhÄllande till designdisciplinen samt vilka skillnader och förhÄllanden som finns mellan de bÄda. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har gjorts med studenter frÄn Konstfack och en fokusgrupp har genomförts med studenter frÄn Marknadsakademien. SekundÀrdata har anvÀnts i form av en enkÀtundersökning frÄn TED-projektet som gjorts med studenter frÄn tidigare Är. Vi har Àven tagit del av dokument som datakÀlla i form av hemtentamen frÄn marknadsföringsstudenter i kursen ?Design as a competative tool? dÀr upplevelsen TED-projektet bearbetats.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.