Bakgrund: Termen bolagsplundring har lÀnge anvÀnds för att beskriva planerade oegentligheter i nÀringsverksamhet. Bland de första plundringshÀrvorna som nÀmns i Sverige Àr Kreugerkraschen, men fenomenet har levt kvar och Àr fortfarande aktuellt. Under 80-talet var ?skatterÄdgivning? frekvent anvÀnt i Sverige och fenomenet eldades pÄ av dÄvarande skattepolitik. Det gav senare upphov till en stor mÀngd rÀttsfall kring bolagsplundring och ekonomisk brottslighet.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: SjÀlva funktionen hos en revisor bygger pÄ en oberoende och objektiv granskning. DÄ det förekommit en del revisionsskandaler pÄ senare Är, finns det anledning att tro att sÄ inte alltid Àr fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, dÀribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar pÄ en positiv pÄverkan pÄ medarbetarna nÀr det kommer till att stÀrka dem moraliskt och frÀmja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har ocksÄ indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva pÄverkan ledaren har nÀr det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den hÀr studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta pÄverkan pÄ revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets pÄverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkÀter till 1000 godkÀnda och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

I den allmÀnna debatten om revisorer diskuteras bl.a. revisorns oberoende och hur det kan pÄverkas av revisorns roller som rÄdgivare till och granskare av ett företag. Vi ville undersöka inom vilka omrÄden revisorn bidrar med rÄdgivning och fÄ en uppfattning om hur detta eventuellt kunde pÄverka oberoendet mellan revisorn och ett nystartat företag. Vi valde att undersöka nystartade företag dÄ vi inte funnit nÄgra tidigare studier pÄ just den hÀr kombinationen, revisor/nystartat företag.I vÄrt syfte att undersöka revisorns roll i nystartade företag har vi tagit reda pÄ de vanligaste problemomrÄdena, som nystartade företag upplever, och i vilken mÄn revisorerna hjÀlpt till som rÄdgivare. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer dÀr respondenterna bestod av tre revisorer och Àgarna till tre nystartade företag.

Bakgrund och problem: Genom ökade miljöproblem och negativa effekter pÄ miljön som bland annat inneburit oljeutslÀpp och föroreningar har samhÀllets kunskap och medvetenheten för miljöproblemen ökat. DÄ företagen Àr beroende av hur de uppfattas av sin omgivning Àr ett aktivt miljöarbete avgörande för företagets framtid och de tvingas dÀrför att uppfylla de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ dem. Under 1980-talet utvecklades ett antal metoder som skulle komplettera miljölagstiftningen och medföra en bÀttre hantering av miljöarbetet och den metod som blivit mest anvÀnd Àr miljöledningssystemen. Trotts systemens krav och tydliga struktur Àr utformningen och innehÄllet i systemet fritt för företagen sjÀlva att formulera, vilket har lett till en osÀkerhet kring systemens verkliga resultat och effekter.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att bidra till en ökad förstÄelse för miljöledningssystemens betydelse för företag och deras verksamhet samt vilka effekter systemen anses medföra och hur dessa effekter kan pÄverkas.FrÄgestÀllningar: Vilken betydelse har miljöledningssystem för företags verksamhet och miljöarbete? Vilka effekter kan miljöledningssystemen innebÀra för ekonomi och miljö? Finns det nÄgra viktiga framgÄngsfaktorer för ett lyckat miljöarbete och kan dessa pÄverka de upplevda effekterna?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudie inriktad pÄ företag certifierade enligt ett miljöledningssystem studien har varit av kvalitativ art och intervjuer har genomförts med en revisor och fyra företag.Slutsats: Slutsatsen Àr att den generella uppfattningen att företagen fÄtt positiva effekter pÄ sin verksamhet efter att de infört ett miljöledningssystem.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Idag pĂ„gĂ„r en debatt mellan företagens olika intressenter angĂ„ende aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga Ă€gare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bĂ€ttre Ă€n företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen Ă„ sin sida motsĂ€tter sig detta och hĂ€vdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. MotsĂ€ttningarna blir dessutom Ă€n större dĂ„ företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvĂ€rden.

Problembakgrund: Som det ser ut idag Àr alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i smÄ företag (dir. 2006:96). SlutbetÀnkande lÀmnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begrÀnsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. FrÄgan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hÀnvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill sÀga att revisionsplikten Àr av stor betydelse förbekÀmpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott gÄr isÀr och frÄgan om revisionspliktens preventiva effekt pÄ denekonomiska brottsligheten kvarstÄr.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkÀnd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets Ärsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkstÀllande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag, till stor del pÄ grund av kostnaden, varefter vi stÀller frÄgan, stÄr Sverige pÄ tur?VÄr problemformulering: Anser smÄ aktiebolag i UmeÄ att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ÀgarsammansÀttning och behovet av andra redovisningstjÀnster utlÀsa generella mönster om instÀllning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i lÀnder dÀr revisionsplikten Àr frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt lÀnder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frÄgan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som anvÀnts Àr intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkÀtstudie sÄledes utrett vilken instÀllning smÄ aktiebolag i UmeÄ har till revisionsplikten.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 dÄ företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt vÀlmÄende företag. DÄ det uppdagades att Enrons revisionsbyrÄ Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmÀnheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggÄr nÄgra förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affÀrstransaktioner. AllmÀnheten förvÀntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affÀrer och blir dÀrför besvikna pÄ revisionsprofessionen dÄ en revisionsskandal uppstÄr. För att minska detta förvÀntningsgap behöver allmÀnhetens förvÀntningar pÄ en revisors ansvar realiseras och alltsÄ minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det hÀr Àr ett kvalitativt arbete dÀr materialet kommer ifrÄn lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar frÄn Stockholms tingsrÀtt samt utlÄtanden frÄn RevisorsnÀmnden.

Revision har funnits lÀnge men intern kontroll Àr nÄgot som har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll Àr nÄgot som alla bolag bör ha och variationen Àr stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning Àr den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den Àr inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillÀmpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fÄtal Àgare vilka Àven Àr aktiva i bolaget kan problem uppstÄ. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget mÄste intressenterna förlita sig mer pÄ att revisorn upptÀcker vÀsentliga fel vid revisionen.

SammanfattningSverige Àr idag ett av fÄ lÀnder inom Europa som fortfarande tillÀmpar en lagstadgad revision för smÄ- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierÄdets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av smÄ- och medelstora företags finansiering sker idag genom lÄn i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank stÄr idag för en klar majoritet av det utlÄnade kapitalet till allmÀnheten och sÄledes indirekt ocksÄ till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hÀnsyn till gÀllande kreditgivning Àr att enligt teorin att bestÀmma företags framtida ÄterbetalningsförmÄga.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsÀkra Ärsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkÀnnande) grundades 1998 och syftar till att sÀkerstÀlla att revisorn har de kunskaper som krÀvs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn vÀlja att avlÀgga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket Àr en pÄbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation Àr att bevisa att revisorn kan upprÀtta mer komplicerade revisioner.