Bakgrund och problem: Finansiella rapporter Àr en viktig informationskÀlla vidkreditanalyser. I samband med vÀrldsomspÀnnande finansiella kriser har frÄgor kring sÀkerhetoch kreditrisk uppmÀrksammats. Relationen mellan bank och företagskund fÀrgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnÄ egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklÀmnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvÀndbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser Àr avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lÀmnas iredovisning enligt IFRS pÄverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.

Implementeringen av tredje generationens mobila nÀt (3G) har lett till att nya anvÀndningsomrÄden skapats inom mobila tjÀnster. Bandbreddens ökade kapacitet gör det nu möjligt att skicka betydligt större mÀngder information Àn i tidigare mobila nÀt. Detta har Àven medfört att nya tjÀnster skapats för 3G-mobiltelefoner. Ett omrÄde under utveckling Àr mobil turistinformation. Mobila Guiden Àr en mobil turistapplikation som TelecomCity i Karlskrona tagit fram.

Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anlĂ€ggningstillgĂ„ng med begrĂ€nsad nyttjandeperiod skrivas av genom Ă„rliga vĂ€rdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anlĂ€ggningstillgĂ„ng och ska sĂ„ledes skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) föresprĂ„kar dĂ€remot att en sĂ„dan tillgĂ„ng ska skrivas av med hĂ€nsyn till dess ekonomiska livslĂ€ngd. Den ekonomiska livslĂ€ngden kan hĂ€rledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgĂ„ngen anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnĂ€mnden och redovisningsrĂ„det, och dess rĂ„d BFNAR 2001:3 och RR 12, sĂ„ ska nyttjandeperioden berĂ€knas till den tidsrymd som en tillgĂ„ng förvĂ€ntas bli utnyttjad för sitt Ă€ndamĂ„l av företaget.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ metod. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur inom omrÄdet, artiklar, propositioner och material frÄn förelÀsning inom revision. VÄrt empiriska material har vi fÄtt genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, tvÄ företagare, en skatterevisor pÄ Skatteverket samt en kontorschef pÄ en bank för att fÄ ett svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr analys jÀmför vi teorin med empirin och gör dÀrefter vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna Àr revisorernas kompetens och noggrannhet.

Revisorn har en viktig roll i ett företagssamhÀlle dÄ de kvalitetssÀkrar den information som ligger till grund för beslutsfattare bÄde inom och utom organisationen. Revisionsprofessionens ledord har genom Ären varit oberoende, objektivitet och integritet. FrÄgan Àr hÀr huruvida revisorn har möjlighet att leva upp till dessa ledord dÄ det finns influenser frÄn olika aktörerna inom omrÄdet. Uppfattningar kan skilja sig Ät mellan revisorer och allmÀnheten, om vad som ska ingÄ i revisorns arbetsuppgifter och vad som Àr möjligt att granska inom regelverkets ramar. De förvÀntningar och behov som revisorn inte kan tillgodose hos allmÀnheten och de externa intressenterna kan leda till ett förvÀntningsgap, dÄ aktörerna har olika förvÀntningar om vad en revision skall innehÄlla.Studien Àmnar undersöka och beskriva svenska revisorers syn pÄ den information de ska bedöma utifrÄn rÄdande regelverk och praxis.

FrÄn och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillÀmpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen tvÄ syften, att öka jÀmförbarhet samt att Äterge en sann och rÀttvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnÄs mÄste redovisningen lyckas fÄnga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frÄgor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis pÄ lÀkemedelsbranschen sÄ investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya lÀkemedel.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgÄr det att det finns pÄtagliga brister i mindre bolags Ärsredovisningar. Eftersom Ärsredovisningen utgör ett vÀsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper Àr det dÀrmed viktigt att den finansiella informationen Äterges enligt gÀllande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat vÀsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tillÀggsupplysningar Àr att genom ytterligare information ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmÀssiga hÀndelser och att redovisningens syfte Àr under stÀndig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgrÀnsningar: Syftet Àr att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tillÀggsupplysningarna varulager, sjukfrÄnvaro samt intÀkter i enlighet med gÀllande praxis och rekommendationer.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

Efter revisionspliktens slopande Är 2010 har fler förenklingar för smÄföretag blivit föreslagna angÄende revision och redovisning. En av dessa Àr slopandet av de jÀvsbestÀmmelser som Àr relaterade till revision för smÄföretag, nÀmligen redovisnings-, medelsförvaltnings- och byrÄjÀvet. Förslaget avsÄg att förenkla för smÄföretag samt att öka möjligheterna för revisionsbyrÄers sÄ kallade kombiuppdrag. Denna debatt har lett till ett lagförslag om ett slopande av dessa jÀvsregler vilket sedermera blivit avslaget med motiveringen att det skulle Àventyra revisionens oberoende. Vi vill med denna studie undersöka vilka positiva och negativa aspekter som ett slopande av redovisningsjÀvsreglerna skulle resultera i samt vilka som skulle gagnas mest av en sÄdan förÀndring. De teorier som anvÀnds som grund för denna kvalitativa studie Àr Principal-agent teorin, Oberoende, Legitimitetsteorin samt Intressentmodellen, inom Principal-agent teorin finns en delteori som heter Informationsasymmetrier.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nÀra relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock Àr en ingÄende kÀnnedom om klienten nödvÀndig för att revisorn ska förstÄ klienten tillrÀckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstÄr situationer dÄ parternas rapporteringsmÄl Àr vÀsentligt olika vilket kan försÀtta parterna i en situation dÀr de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar Àr en stÀndigt pÄgÄende process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och dÀrmed bli mer benÀgen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.

Europaparlamentet och rÄdets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en lÄngtgÄende, men inte fullstÀndig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjÀrde bolagsrÀttsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhÄller att medlemsstaterna har rÀtt att befria smÄ och medelstora bolag frÄn revision. DelbetÀnkande SOU 2008:32 angÄende revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehÄller delbetÀnkandet SOU 2008:32 en rad förÀndringar och genom dessa förÀndringar kommer problematiken med bankers syn pÄ den reviderade Ärsredovisningen att stÀllas pÄ sin spets. Detta dÄ utredningen föreslÄr att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsÀttningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, frÀmst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, bÄde positiva och negativa. Det sÄgs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes ocksÄ oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka nÀr en revisor inte lÀngre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en pÄverkan pÄ den redovisade skatten, och de kan vara bÄde avsiktliga och oavsiktliga.

Det nya Ärtusendet inleddes med tvÄ av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrÀgerier inom bolagsjÀttarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bÀttre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de bÄda bolagen. Konsekvenserna av det intrÀffade blev globala och allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick vÀrlden att agera. Först ut var USA som tillsatte hÄrdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska lÀnder valde istÀllet att utveckla koder för bolagsstyrning.

Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill frÀmst skÀrpa kraven pÄ information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport frÀmst upp intressekonflikterna i livbolagen samt informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar sÀkerstÀllandet av transaktioner mellan sig och nÀrstÄende företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnÄ ett marknadsmÀssigt förhÄllande varierar och lösningen pÄ detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krÀvs vid internprissÀttningsfrÄgor och att en best practice för branschen om möjligt bör faststÀllas. Finansinspektionen ska för att nÄ detta genomföra en granskning av nu gÀllande vÀsentliga koncerninterna avtal.