IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS Àr att frÀmja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlÀttar jÀmförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen Àr att diskutera de problem som kan uppstÄ vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor frÄn Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

Bakgrund och problem: De nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀr att den som Àr verksam i samma företag som den som yrkesmÀssigt bitrÀder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag dÀr samma revisionsbyrÄ deltar i upprÀttandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, Àven kallat kombiuppdrag. ByrÄjÀvsbestÀmmelserna trÀder i kraft 2007-01-01 och det rÄder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyrÄerna. InnebÀr det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyrÄerna? Kommer de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀra fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyrÄerna? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda pÄ vilka sÀtt de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna pÄverkar revisionsbyrÄerna.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur denna lagĂ€ndring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken pĂ„verkan reformen har haft pĂ„ revisionsbyrĂ„ernas arbete och deras attityd till lagĂ€ndringen. Studien avser ocksĂ„ att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktĂ€r, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primĂ€rdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyrĂ„er, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant frĂ„n NyföretagarCentrum. SekundĂ€rdata har samlats in frĂ„n artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella omrĂ„det. Referensramen behandlar följande omrĂ„den; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framvĂ€xt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrĂ„gan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Bakgrund och problem: De nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀr att den som Àr verksam i samma företag som den som yrkesmÀssigt bitrÀder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag dÀr samma revisionsbyrÄ deltar i upprÀttandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, Àven kallat kombiuppdrag. ByrÄjÀvsbestÀmmelserna trÀder i kraft 2007-01-01 och det rÄder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyrÄerna. InnebÀr det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyrÄerna? Kommer de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀra fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyrÄerna? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda pÄ vilka sÀtt de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna pÄverkar revisionsbyrÄerna.

FrÄgestÀllningarTre frÄgor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision Àr av störst alternativt minst betydelse för smÄföretag i VÀsterbotten och hur kommer dessa faktorer att pÄverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förvÀntningsgap bland smÄföretag i VÀsterbotten och, hur pÄverkar det valet om fortsatt revision? Finns det nÄgot samband mellan hur smÄföretag i denna studie vÀljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första Äret efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte Àr att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte Àr att jÀmföra företagen i uppsatsen med hur smÄföretagen i Danmark och Finland valde ett Är efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte Àr att ta reda pÄ vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för smÄföretag samt om ett förvÀntningsgap existerar.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies? financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors? inability to discover companies? financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report.

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ?VÄr gemensamma framtid?, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hÄllbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthÄllig utveckling pÄ följande sÀtt: ?en utveckling som tillfredstÀller dagens behov utan att inskrÀnka pÄ kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov?. Vad som menas Àr att vi endast kan fÄ till stÄnd en varaktig hÄllbar utveckling genom att vi skyddar miljön.

Bakgrund och problem: IAS 40 ger inga klara anvisningar om hur fastighetsbolag skallredovisa sina förvaltningsfastigheters vÀrdeförÀndringar som uppkommer vid vÀrdering tillverkligt vÀrde. Detta har lett till att fastighetsbolagen har tvingats göra egna tolkningar ochposten vÀrdeförÀndringar har i resultatrÀkningarna Är 2006 redovisats pÄ olika stÀllen. VÄrfrÄgestÀllning Àr: Hur har fastighetsbolagen kommit fram till sina vÀrdeförÀndringar och hurredovisas dessa i resultatrÀkningen?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att redovisa för hur fastighetsbolag som tillÀmpar IAS 40 redovisarsina vÀrdeförÀndringar samt hur de faststÀller förvaltningsfastigheternas verkliga vÀrde.Vidare Àr syftet att belysa de olikheter som finns i fastighetsbolagens resultatrÀkningar.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ de börsnoterade fastighetsbolag som tillÀmparIAS 40 samt de fastighetsbolag som Àr noterade pÄ den inofficiella listan First North och somfrivilligt anvÀnder IAS 40 och verkligt vÀrde i sin redovisning.Metod: Uppsatsen bestÄr av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Vi började vÄrstudie genom att göra en kvantitativ undersökning genom att studera de 15 börsnoteradefastighetsbolagen Ärsredovisningar frÄn Är 2006.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning ochkontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrningtrÀdde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvÀrde över 3 miljarder.Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbÀttrad bolagsstyrning av svenska börsnoteradebolag. Genom att lÄta de mindre bolagen förbereda sig en lÀngre tid och se pÄ de störrebolagen som redan börjat tillÀmpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolagredan innan 1 juli, 2008 (dÄ Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjatanvÀnda Koden frivilligt för att underlÀtta dess implementering.Syfte: VÄr avsikt Àr att identifiera om de bolag som Ànnu inte genom reglering mÄste följasvensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Kodenoch i sÄ fall varför. Vidare syftar vÄr studie till att ta reda pÄ vilka delar av Koden som i sÄ falldessa bolag har valt att tillÀmpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val.VÄrt mÄl Àr att öka förstÄelsen och bidra med information som kan vara intressant förKollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillÀmpa Koden och hur den förvÀntandespridningsprocessen fortlöper.AvgrÀnsningar: Undersökningen avgrÀnsas till att endast de bolag pÄ Stockholmsbörsen somÀr svenska juridiska personer och som Ànnu inte genom reglering mÄste tillÀmpa Svensk kodför bolagsstyrning Àr föremÄl för undersökningen.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och observationer har gjorts utifrÄn Ärsredovisningaroch kompletterande material frÄn bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulÀr att anvÀnda ivÄr studie dÀr vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter.Resultat och slutsatser: I vÄr studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhÄllersig till Koden.

Bakgrund: En revisors oberoende Àr ett viktigt och debatterat Àmne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags finansiella information och ge ett utlÄtande om upprÀttandet av dessa Àr i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprÀttandet av redovisning Àr going concern postulatet. Detta postulat innebÀr att ett företags redovisning upprÀttas pÄ en going concern basis, det vill sÀga att det förutsÀtts fortleva en överskÄdlig tid. En av revisorns uppgift Àr att granska hur företaget tillÀmpat denna princip och se om det Àr ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 mÄnader framÄt.

Alla aktiebolag Àr i skrivande stund skyldiga att lÀmna en Ärsredovisning med revisionsberÀttelse. RevisionsberÀttelsen kan vara ren eller oren. Att den Àr oren innebÀr att den innehÄller en eller flera anmÀrkningar frÄn revisorn. Den hÀr uppsatsen Àmnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen pÄverkas av en oren revisionsberÀttelse. Vi Àr ocksÄ intresserade av vilken typ av anmÀrkningar som förekommer i branschen.

Redovisningens historik strÀcker sig Ànda till antiken grekernas tid dÀr man Àven dÄ bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som dÀrefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillÀmpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnÀmnden, redovisningsrÄdet, FAR etcetera. Som en respons pÄ kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀl uppfattningar överensstÀmmer mellan företag och studenter gÀllande kompetens vid anstÀllning samt vilka kvalifikationer som företagen vÀrdesÀtter frÀmst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras pÄ den deduktiva metoden dÀr man utgÄr frÄn en teori för att förklara verkigheten.

I ett steg att stabilisera utslÀppen av vÀxthusgaser i atmosfÀren framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket Äret dÀrpÄ undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebÀr att EU:s medlemsstater ska minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser med 8% Ären 2008?2012 jÀmfört med utslÀppsnivÄn 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet Àr att etablera ett fungeran-de handelsystem av utslÀppsrÀtter inom EU. Tanken Àr att lÀnderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utslÀppen genom att köpa och sÀlja rÀtter sinsemellan.