Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att fÄ sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, nÄgot som snart kommer att förÀndras. I en pÄgÄende utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen frÄn och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta Àr att fördelar för smÄ bolag inte anses uppvÀga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva förÀndringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förÀndringar kommer pÄverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information anvÀnts varav samtliga Àr vÀletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit Àr en relativt ny teori som Àven denhar anvÀnts i syfte att förklara betydelsen av tillit i nÀringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundlÀggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnÄ syftet har en fallstudie utförts bestÄende av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

Problembakgrund: Svenskt NÀringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i smÄ aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen togs upp pÄ nytt. MÄnga har olika Äsikter angÄende detta och i praktiken Àr frÄgan inte utredd och det finns ett behov att undersöka Àmnet vidare. VÄr studies huvudproblem Àr: Hur pÄverkar en förÀndring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser fÄr detta för klienterna, de smÄ aktiebolagen?Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Revisorerna upprÀtthÄller en viktig funktion som oberoende bedömare av ekonomisk information som regleras genom lagar och förordningar. I dagens samhÀlle Àr det viktigt för företag att upprÀtta pÄlitliga Ärsredovisningar för sina intressenter. Det Àr ett komplext uppdrag för revisorer att göra en adekvat bedömning av företagets fortsatta drift om going concern-varningar skall utfÀrdads som inte fÄr leda till felbedömningar. Detta eftersom effekterna av sÄdana medför stora konsekvenser för bÄde företagen och revisionsbyrÄerna. UtfÀrdandet av going concern-varningar kan i sin tur resultera i sÄ vÀl stora intÀktsbortfall för revisionsföretagen som negativa signaler till företagets intressenter som kan medföra stora konsekvenser.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhÄllande till företagen har börjat ifrÄgasÀttas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets rÀkenskaper för intressentens rÀkning utan det ingÄr Àven i revisorns roll att ge viss rÄdgivning. Denna rÄdgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rÄdgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra pÄ byrÄns rÄdgivning. Detta Àr det sÄ kallade sjÀlvgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet Àr egenintressehotet vilket innebÀr att revisorn ser rÄdgivningen som sÄ ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rÄdgivningsuppdragen hos revisionsklienten.

Problem: Forskning finns avseende vilka lÀgespreferenser köpare av smÄhus vanligen föredrar (Betts & Ely, 2008). Forskning finns Àven avseende hur marknadsföringspsykologi i form av varumÀrken pÄverkar konsumentens val av en vara (Arnold, 1993). DÀremot har författarna till denna uppsats inte lyckats hitta annan forskning som kopplar samman marknadsföringsteori och bostadsomrÄden, det vill sÀga hur varumÀrket pÄverkar köparens val av bostadsomrÄde i samspel med praktiska faktorer. Studien vill Àven undersöka hur trendsÀttare som exempelvis kÀnda personer och yrkesmÀn inom bostadsbranschen, kan pÄverka hur ett bostadsomrÄdes efterfrÄgan kan komma att öka.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som kan fÄ ett bostadsomrÄde att öka alternativt minska i attraktivitet.Metod: För att komma fram till syftet har bÄde kvalitativa och kvantitativa undersökningar utförts. Genom att noggrant vÀlja ut fastighetsmÀklare verksamma i Halmstad, har det genom öppna intervjuer framkommit viktig kunskap om vilka trender som rÄder pÄ bostadsmarknaden i Halmstad.

Syftet med uppsatsen Àr att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i fyra företag i olika branscher, Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS. Vi har Àven intervjuat en revisor och en konsult inom CSR-omrÄdet samt gjort en attitydundersökning med hjÀlp av enkÀter.CSR stÄr för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhÀlle och miljö. Det Àr ett brett begrepp som innefattar mÄnga olika aspekter och uppfattas olika i olika sammanhang.En anledning till att företag arbetar med CSR Àr att intressenter sÄ som kunder, Àgare, media, intresseorganisationer och myndigheter med flera pÄverkar och stÀller krav pÄ företag. Kunder kan vÀlja bort produkter som inte anses vara producerade pÄ ett ansvarsfullt sÀtt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot omgivningen.

SammanfattningI Sverige mÄste alla aktiebolag stora som upprÀtta och lÀmna en Ärsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen pÄ tillfredstÀllande sÀtt. Syftet med revisionen Àr att se om redovisningen ger en rÀttvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en revisionsberÀttelse. Denna revisionsberÀttelse kan antingen vara ren det vill sÀga att redovisningen ger en rÀttvisande bild över företaget. Den kan Àven vara oren det vill sÀga att revisorn inte anser att redovisningen ger en rÀttvisande bild över företaget.

Den enskilde revisorn förvÀntas genomföra revisioner pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt och samtidigt upprÀtthÄlla revisionens kvalitet bÄde ur konkurrenssynpunkt och för att sÀkerstÀlla yrkets fortsatta legitimitet. NÀr kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs pÄ olika sÀtt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt dÀr den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse för vilka förestÀllningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrÄn om tillÀmpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie dÀr kvalitativ data samlades in genom djupgÄende intervjuer med sex representanter frÄn tre revisionsbyrÄer. För att bidra med bÄde ett revisors- och ett byrÄperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef frÄn varje revisionsbyrÄ.

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall intrÀffa pÄ nytt. Dessa regelförÀndringar har bidragit till att revisorns roll förÀndrats under det senaste Ärhundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete Àmnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta Àr det inte förvÄnansvÀrt att det uppstÄr vanförestÀllningar gÀllande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förvÀntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens förestÀllningar om vad revisionen syftar till. NÀr sedan massmedias rapportering och inflytande stÀndigt tilltar, hur pÄverkas dÄ förvÀntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för vilken pÄverkan massmedia kan ha pÄ förvÀntningsgapet mellan klienter och revisorer.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB Är2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för vÀrdering till verkligt vÀrde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, dÀr denamerikanska motsvarigheten för vÀrdering till verkligt vÀrde, SFAS 157, anvÀndes somutgÄngspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar vÀrdering till verkligt vÀrde ochsÄledes berörs i stor utstrÀckning av projektet Àr IAS 39, redovisning och vÀrdering avfinansiella instrument. VÀrdering av finansiella instrument Àr ett komplext och vidaomdebatterat omrÄde vilket har uppmÀrksammats speciellt under finanskrisen dÄ mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt vÀrde skiljer sig i dagslÀget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i vÀrlden har stÀllt sig kritiska till en direkttillÀmpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantÀnkas pÄverkas om IASB inför vÀrderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sÀtt att vÀrdera till verkligt vÀrde samt hur dessastÀmmer överens med definitionen och vÀrderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts dÀr fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och Ärsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning Àr att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrÀvande. Till skillnad frÄn en vinstdrivande organisation Àr en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istÀllet anvÀndas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer mÄste dÀrför anvÀnda sig av andra indikatorer för att mÀta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet, för att sedan jÀmföra hur vÀl dessa teorier stÀmmer in pÄ den svenska scoutrörelsen.