Background: Small- and medium- sized businesses have during a long time had difficulties in raising long-term funding from external financiers, a reason for this is that these companies may have more information about their own business than the bank has. One way to reduce this problem is to hire a certified public auditor or a certified accounting consultant. Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small- and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultantÂŽs.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

Inledning: Bolagsskandaler runt om i vÀrlden har bidragit till ett strÀngare sÀtt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom Àr tvÄ nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna vÀrlden valt attinföra nÄgon sorts normbildning kring Àmnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning pÄ börsbolag med ett börsvÀrde över 3 miljarder kronor. Under andra halvÄret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvÀrden under 3 miljarder kronor.Syfte: Syftet Àr att undersöka vad representanter för de bolag som ej Ànnu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna pÄ att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvÀrde under tre miljarder svenska kronor.

Revision Àr ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras pÄ vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, prÀster och lÀkare Àr exempel pÄ sÄdana professioner. Till exempel behöver en lÀkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och dÀrmed sÀger man att lÀkaryrkets kunskapsbas Àr tydlig, det vill sÀga, man vet vad en lÀkare bör kunna. Vi började fundera pÄ: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas Àr otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda pÄ vad man bör kunna som revisor.Vi valde att koncentrera oss pÄ revisorsassistenter som endast har arbetat ett par Är eftersom vi ansÄg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren dÄ de har arbetat ett tag samtidigt som det inte Àr sÄ lÀnge sedan de utbildade sig och dÀrmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta nÀr de kom ut i arbetslivet.

Bara under de senaste Ă„ren har en rad ekonomiska skandaler skett pĂ„ grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjĂ€lp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nĂ€mna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat krĂ€ver revisorrotation, det vill sĂ€ga en revisor fĂ„r inte sitta och skriva under revisionsberĂ€ttelsen pĂ„ samma firma mer Ă€n 5 Ă„r innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebĂ€r att en rotation bland revisorerna föresprĂ„kas vart 7:e Ă„r.

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

Problembakgrund: I Sverige har det funnits personer som har reviderat företag sedan 1650-talet, men det var inte förrÀn 1899 som professionaliseringen började. Under industrialiseringen startades mÄnga företag som aktiebolag. Aktiebolagsformen var attraktiv eftersom investerarna hade ett begrÀnsat ansvar, vilket innebar att fler personer kunde vara med och finansiera verksamheten utan att behöva riskera mer Àn det insatta kapitalet.I aktiebolag har inte alltid företagsledningen samma mÄl som investerare eller aktieÀgare. För att se till att företagsledningens information till Àgarna var korrekt infördes krav pÄ att en tredje neutral part som skulle granska och bedöma redovisningen och det var revisorn. Revisorn ingÄr inte i bolagets beslutsorgan och har endast en roll som innebÀr att denne ska utföra kontroller.

Senast som revisionsplikten var föremÄl för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. SkÀlet som angavs dÄ för inskrÀnkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfÀllet skedde inga Àndringar dÄ revisionsplikten ansÄgs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rÄdet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att smÄ och medelstora företags kostnader för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor?s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world.

Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.

Bakgrund:PÄ senare Är har revisionsbyrÄernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmÀrksammat, frÀmst pÄ grund de senaste Ärens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrÄgasÀttas och 1/1 Är 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:UtifrÄn intervjuer med revisorer pÄ regionala och globala revisionsbyrÄer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken instÀllning byrÄerna har till rÄdgivning och kombiuppdrag, vilka hot byrÄerna upplever samt hur analysmodellen anvÀnds och uppfattas. Avsikten Àr att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror pÄ om byrÄerna Àr globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala revisionsbyrÄers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byrÄerna pÄ förÀndringsarbetet och anvÀndningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken instÀllning har byrÄerna till revisionsnÀra och fristÄende rÄdgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byrÄerna? Slutsats: De globala byrÄerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte sÀger nÄgot om.

Bakgrund och problem: Efter de omtalade revisionsskandalerna i början av 2000-talet riktades ökade krav pÄ revisorerna, vilket innebar att revisionsregelverken stramades Ät. Som ett led i för att sÀkerstÀlla den interna kvalitetskontrollen inom revisionsföretagen har en ny internationell standard tillkommit, nÀmligen ISQC 1. Vad gÀller byrÄstorlekens pÄverkan pÄ revisionskvaliteten föreligger det tidigare utredda aspekter kring detta samband. Dessutom har medvetenheten kring de etiska principerna inom revisionsföretaget kommit att bli allt viktigare. Det har genom Ären visat sig vara svÄrt att kunna faststÀlla en universell definition kring begreppet revisionskvalitet, som Àr att betrakta som mÄngfacetterat.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorns funktion Àr att agera som extern övervakare genom att skapa förtroende mellan bolaget och dess intressenter. Detta sedan det finns ett behov att informationen Àr tillförlitlig för att upprÀtthÄlla en vÀlfungerande kapitalmarknad. För att detta ska vara möjligt krÀvs att revisorn förbehÄller sig oberoende och innehar tillrÀcklig kompetensen. Det Àr Àven dessa komponenter som definierats vara summan av revisionskvalité. Vi föreslÄr att dimensionerna pÄverkar revisionskvalitén olika beroende pÄ om bolaget Àr ett familjeföretag eller icke-familjeföretag.

VÀrlden genomgÄr ett skifte mot ett mer tjÀnsteorienterat samhÀlle och det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande. Forskare inom omrÄdet har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjÀnsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jÀmförelse mellan professionella tjÀnstebolag, varför denna studie kommer att göra en jÀmförelse mellan revisionsbyrÄer och arkitektbyrÄer.Syftet med studien Àr dÀrför att förklara tvÄ olika professionella tjÀnsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig Ät i förhÄllande till varandra pÄ grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nÀmnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktÀr med bÄde en jÀmförande- och tvÀrsnittsdesign.