Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

FrÄgan angÄende revisorns oberoende har diskuterats sedan revisionen infördes. Nu har debatten fÄtt ny fart efter diverse företagsskandaler och den 1 januari 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Revisorerna mÄste nu inför varje uppdrag pröva om det finns risker att rubba förtroendet för hans eller hennes sjÀlvstÀndighet respektive opartiskhet. Detta görs med hjÀlp av den sÄ kallade analysmodellen dÄ man utgÄr frÄn egenintressehot, sjÀlvgranskningshot, partstÀllningshot, vÀnskapshot och skrÀmselhot.Rubbas förtroendet ska revisorn avböja eller avsÀga sig uppdraget, sÄvida inte sÀrskilda omstÀndigheter medför att hans eller hennes oberoende inte har nÄgon anledning att ifrÄgasÀttas. Revisorerna kan Àven vidtaga motÄtgÀrder för att eliminera hot mot opartiskhet och sjÀlvstÀndighet.VÄrt syfte med det hÀr arbetet Àr att beskriva analysmodellen och hur den fungerar i praktiken.

Bakgrund och problemdiskussion: Varulagret i ett tillverkande företag Àr ofta en vÀsentligpost och har en betydande inverkan pÄ företagets redovisade resultat. Det uppkommersvÄrigheter vid vÀrderingen av ett egentillverkat varulagret dÄ det Àr mÄnga saker som det skatas stÀllning till. Bland annat ska företagen bestÀmma vilka resurser som ska ingÄ i vÀrdet,vilka direkta och indirekta kostnader som ska föras till anskaffningsvÀrdet samt hur dessa skafördelas. DÀrför kan samma tillgÄng fÄ olika vÀrde beroende pÄ hur företagen gör dessavÀrderingar. Idag kan företagen vÀlja att redovisa sitt varulager enligt flera regelverk men detÀr nu aktuellt med ett nytt regelverk frÄn BFN som betecknas K2.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur tillverkande företag gÄr tillvÀga vid vÀrderingav varulager i förhÄllande till reglerna i BFNAR 2000:3 och samtidigt undersöka vad K2-reglerna kommer att innebÀra vid vÀrderingen.Metod: Undersökningen har gjorts pÄ tre tillverkande företag i VÀstra Götaland och dÄ viville skapa en djupare förstÄelse för hur dessa företag gÄr tillvÀga nÀr de vÀrderar sittvarulager ansÄg vi att en kvalitativ metod passade bÀst.

Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag Ă€r skyldiga att tillĂ€mpa. Även onoterade kan vĂ€lja att anvĂ€nda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvĂ„ng. Detta utgör ett stort steg i den pĂ„gĂ„ende harmoniseringsprocess som tog sin början pĂ„ 1960-talet, vars syfte Ă€r att skapa ett gemensamt redovisningssprĂ„k. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas, dvs. till anskaffningsvĂ€rde eller till verkligt vĂ€rde.

Förra Ärets rapport frÄn Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmÀls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet stÀller allmÀnt höga krav pÄ olika myndigheter som arbetar medbrottsbekÀmpning, men i en sÄdan situation som vi befinner oss idag stÀlls Ànnu högrekrav pÄ dessa myndigheter och inte minst pÄ revisorer. Revisorer som redan har högakrav pÄ sig i samband med revisionspliktens avskaffande mÄste nu vara Ànnu meruppmÀrksamma pÄ företags redovisningar. Med utgÄngspunkt frÄn dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilÄgkonjunktur eller om det Àr sÄ att kontrollerna förÀndrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bÀttre pÄ att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vÄr undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Revisorns oberoende Àr ett Àmne som det har diskuterats mycket kring det senaste Ärtiondet och efter de senaste Ärens redovisningsskandaler har Àm-net aktualiserats igen. Det Àr ett svÄrgripbart Àmne och det Àr upp till revisorn sjÀlv att avgöra om han/hon Àr oberoende och nÀr detta Àr hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift Àr att granska företagens Ärsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det hÀr ska genomföras sjÀlvstÀndigt och oberoende frÄn företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats frÄn att endast vara en renodlad kontrollant till att idag Àven agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende stÀllning ifrÄgasatts allt oftare.

Bakgrund: Företag kommunicerar stĂ€ndigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar Ă€r en del av den finansiella information som företag delger anvĂ€ndarna. Denna har kommit att bli allt mer pĂ„kostad och omfattande den senaste tiden med frĂ€msta fokus pĂ„ de frivilliga delarna. VD-brevet Ă€r en typ av finansiell kommunikation i form av en berĂ€ttande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lĂ€sta delarna i en Ă„rsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, sĂ„ledes kan författaren fritt göra textval för att pĂ„verka lĂ€saren.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur VD-brev Ă€r utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisĂ„ret 2009.

Bakgrund och problem: AllmÀnhetens förtroende för revision Àr en viktig faktor för sÄvÀlaktiemarknadens effektivitet som samhÀllets fortlevnad. Detta stÀrks bland annat av att en storandel av den svenska allmÀnheten direkt eller indirekt Àr Àgare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer Àr vÀsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om allmÀnheten har förtroende för revision samt hurett antal pÄ förhand utvalda faktorer pÄverkar detta eventuella förtroende.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare Àr ocksÄ offentliga bolag bortvalda i studien, dÄ dessa strukturellt skiljer sig avsevÀrtfrÄn övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgrÀnsats till allmÀnheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkÀtundersökning riktad till invÄnare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar frÄn 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats sÄvÀldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invÄnarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förÀndringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna fÄr en revisor enbart sÀgas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket Àr den organisation som granskar att underrÀttelse har kommit in.FörÀndringen Àr till för att stÀrka revisorns oberoende sÄ att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. DÄ ÄterstÄr frÄgan vad Àr saklig grund och kan ett entledigande bero pÄ att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?DÄ klienten mÄste ange en motivering kommer frÄgan kan motiveringen som anges pÄverka det förtroende som klienten har mot revisorn? DÄ allmÀnhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovÀrdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden pÄ oberoende, etik och kompetens.

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv anser nu att det Àr dags för regelförÀndringar i Sverige och deras syfte Àr att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförÀndringen om revisionsplikt 1993, Àr en god förebild. Ett förslag, frÄn staten angÄende ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen sjÀlva fÄr bestÀmma vilka redovisnings- och revisionstjÀnster de behöver. Följden blir Àven att de svenska bolagen fÄr kostnadsbesparingar och pÄ sÄ vis förbÀttrar sin konkurrenskraft.Revision Àr betydelsefull för intressenter som Àgare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda och stat och kommun.

Bakgrund: Entreprenörer behöver ofta kapital för att förverkliga sin affÀrsidé och genomföraexpansion. TillgÄngen till kapital har dock begrÀnsats bland annat av den rÄdande ekonomiskaoron som lett till restriktivare kreditgivning frÄn banker. Riskkapital kan dÀrför anses vara enviktig finansieringskÀlla för nystartade tillvÀxtbolag.Syfte och problemformulering: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur vÀrdering avonoterade tillvÀxtbolag som befinner sig i tidiga skeden pÄ den svenska marknaden kan gÄ tilli praktiken. VÀrdering av tillvÀxtbolag bygger bland annat pÄ antaganden och framtidaförvÀntningar vilket kan göra vÀrderingen problematisk. Problemdiskussionen leder fram tillforskningsfrÄgan hur tillvÀxtbolag som befinner sig i tidiga skeden kan vÀrderas i praktiken.Uppsatsen kan vara relevant för venture capitalbolag, entreprenörer och för andra intresseradesom önskar fÄ en djupare inblick i hur vÀrdering av tillvÀxtbolag kan gÄ till i praktiken.Metod: För att uppfylla syftet och besvara uppsatsens forskningsfrÄga behövdes djupgÄendeintervjuer.