Bakgrund och problem: Revisionsbranschen Àr under stÀndig förÀndring. Flera historiska hÀndelser och politisk beslut har pÄverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag pÄ förÀndring av bland annat grÀnsvÀrdena för den lagstadgade revisionen. Nya grÀnsvÀrden kom sedermera att frÄn 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förÀndringen Àr att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angÄende vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, bÄde i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det Àr vitalt att revisorn stÄr i en oberoende stÀllning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn sÀkerstÀller oberoendet gentemot klienten och sin omvÀrld.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur revisorerna sÀkerstÀller sin oberoende stÀllning gentemot sina klienter. Vi kommer lÀgga fokus pÄ fyra stora revisionsbyrÄer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn sÀkerstÀller sin oberoendestÀllning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i sÀkerstÀllningen av revisorns oberoende och hur konsultationer pÄverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för respondenternas Äsikter och synpunkter pÄ den stÀllda problemformuleringen. Den primÀra datan till empirin har samlats in genom intervjuer, dÀr respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhĂ€llet gĂ€llande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pĂ„verkan pĂ„ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Ă€ven belysa hur utökade krav pĂ„ anmĂ€lningsplikt och revisionsplikt har pĂ„verkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Ă€r centralt i denna uppsats Ă€r tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrĂ„n ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Ă€r tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pĂ„verkan, rollen Ă€r mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bĂ„de för- och motargument i relation till lagförĂ€ndringar gĂ€llande revisorns anmĂ€lningsplikt och revisionsplikten. I förlĂ€ngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pĂ„verkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primĂ€r data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nĂ„gon information om hur bland annat revisorer och företagsĂ€gare ser pĂ„ dessa frĂ„gor idag.

Miljö- och hÄllbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att anvÀnda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hÄllbarhetsredovisning finns ett ramverk som Àr upprÀttat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk Àr idag det mest fullstÀndiga och anvÀnds av företag som vill förmedla sin miljö- och hÄllbarhetsinformation pÄ ett seriöst sÀtt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att anvÀnda nÄgot ramverk för miljö- och hÄllbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan vÀlja om de vill följa nÄgot ramverk eller inte.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur smÄ aktiebolag med 10-50 anstÀllda och enomsÀttning understigande 100 mkr uppfattar att de mer omfattande kraven för planering ochgranskning har pÄverkat revisorns arbete sedan en ny revisionsstandard (RS) infördes i januari2004. Har revisionsbyrÄerna anpassat sig till den nya standarden och arbetar de efter RS mall förplanering och granskning? Har företagen upplevt att nÄgra förÀndringar har skett sedan införandetav RS och vilka Àr i sÄdana fall dessa?För att besvara frÄgestÀllningarna har representanter frÄn fyra mindre aktiebolag intervjuats ochgett sin bild av hur de upplever att revisorn Àndrat sin granskning sedan RS infördes. RS mall förvad som skall ingÄ i planeringen och granskningen har anvÀnts som referensram tillsammans medett antal hypoteser grundade pÄ en personlig intervju med auktoriserad revisor MarianneFredriksson Stohr. Denna mall samt hypoteser har sedan tjÀnat som jÀmförelsegrund dÄ vianalyserat de empiriska resultaten.

Syftet med uppsatsen Àr att genom dokumentstudier och intervjuer beskriva och analysera hur börsnoterade företag fullgör upplysningskraven för nedskrivningstestet av goodwill i 2005 Ärs Ärsredovisningar enligt IAS 36. Vi anvÀnder oss av en deduktiv/deskriptiv ansats. Vidare tillÀmpas en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer respektive dokumentstudier. VÄrt empiriska underlag bestÄr frÀmst av dokumentstudier av 44 börsnoterade företags Ärsredovisningar frÄn 2005. För att komplettera denna undersökning har Àven intervjuer gjorts med fyra av dessa företag, samt intervjuer med en auktoriserad revisor och en expert inom omrÄdet goodwill.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Harmoniseringen av bolagsbeskattningen inom EU har lÀnge gÄtt lÄngsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rÀtt att startaoch driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande skattemÀssiga hinder som avskrÀcker frÄn sÄdana etableringar. Endast ett fÄtal direktiv har utfÀrdats inom bolagsbeskattningen för att underlÀtta för företag pÄ den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering Àr att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rÄdet mÄste vara enigt vid utfÀrdandet av direktiv inom direkt skatt i vilket bolagsbeskattning inkluderas. Eftersom det saknas tillrÀcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och öka vÄr förstÄelse kring varför inte smÄ och medelstora företag aktiverar immateriella tillgÄngar i större omfattning mot bakgrund av att dessa tillgÄngar har fÄtt en vÀxande betydelse för vÀrdeskapande i företagen.Metod: Vi har i undersökningen anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med ett abduktivt angreppsÀtt. UtgÄngspunkten har varit ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Data i undersökningen har samlats in genom intervjuer med kvalificerade revisor och genom olika dokument.Slutsatser: Resultatet av undersökningen visar att utgifter av immateriell karaktÀr, i smÄ och medelstora företag, oftast kostnadsförs i den period de uppstÄr. Framförallt för att minimera företagets skatt. Intresset för att istÀllet aktivera dessa utgifter i företagens balansrÀkningar, för att hÀrigenom förmedla en mer rÀttvisande bild av företagets resultat och stÀllning, uppfattar vi som lÄgt.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar vÀrdering och upplysningskrav för vÀrdering till verkligt vÀrde som Àr en marknadsbaserad vÀrdering. Banksektorn Àr en verksamhet som fÄr tydliga konsekvenser med svÄrigheterna att vÀrdera sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde. En finansiell tillgÄng som bankerna har Àr utlÄning till allmÀnheten. Mindre banker fÄr fler förfrÄgningar om lÄn med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlÄningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna fÄ en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet Àr att granska skillnaderna mellan nÄgra mindre bankers vÀrdering till verkligt vÀrde av posten utlÄning till allmÀnheten.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. DĂ€rför beslutade BokföringsnĂ€mnden Ă„r 2004, att Ă€ndra inriktningen pĂ„ normgivningen och började arbetet med K-projektet. HĂ€r delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende pĂ„ storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trĂ€tt i kraft, vĂ€lja att tillĂ€mpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsĂ€tta med nuvarande regler. Denna uppsats inriktar sig pĂ„ enskilda nĂ€ringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsĂ€ttning pĂ„ högst 3 miljoner kronor.

Under senare Är har allt fler företagsskandaler uppmÀrksammats i media. De som larmar om oegentligheterna kallas ofta för whistleblowers och de har fÄtt en alltmer framtrÀdande position, efter att ha fört en relativt anonym tillvaro. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ en bild av dessa whistleblowers. Vi vill Àven ta reda pÄ om de i viss mÄn ersatt revisorernas arbete nÀr det gÀller att avslöja bedrÀgerier. Vi har med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod genomfört intervjuer med personer som besitter kunskaper i Àmnet och intervjuat whistleblowers som pÄ olika sÀtt visat civilkurage.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom pÄ grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu Àr frÄgan huruvida Sverige ska fortsÀtta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för smÄ företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagslÀget kommer reglerna att trÀda i kraft 1 juli Är 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt bÄde i positiva och negativa termer.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Cash Management, En studie av hur ett förbisett vinstgenererande omrĂ„de hanteras av medelstora företagSeminariedatum: 2006-06-08 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poĂ€ngFörfattare: Lars Hansen, Rikard Johansson och Patrik JonssonHandledare: Tore ErikssonFem nyckelord: Cash Management, Medelstora företag, Likviditetsplanering, Likviditetshan-tering, Cash Management-systemSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning medelstora företag arbetar med likviditetshantering och planering. Vidare kommer företagens och bankernas rela-tion inom omrĂ„det Cash Management studeras för att undersöka hur banker kan bli mer effek-tiva nĂ€r det gĂ€ller att tillmötesgĂ„ företagens behov.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes hos medelstora företag, en bank samt en revisor. Ansatsen i uppsatsen var deduktiv. Vidare har resultaten frĂ„n intervjuerna analyserats och jĂ€mförts med hypoteser i teorin. Slutsatsen ses som en utveckling av analysen dĂ€r Ă€ven tankar om förbĂ€ttringar förs fram.