Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Bakgrund och problem: I april i Är lÀmnade det före detta justitierÄdet Bo Svensson in denutredning till justitieministern som gjorts pÄ uppdrag av regeringen och som rör reglerna omrevision. I utredningen föreslÄs att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rÀttenundanta mindre bolag frÄn revisionsplikten. GrÀnsvÀrdena som föreslÄs för undantagandetinnebÀr att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor.Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som smÄ och dessa skulledÀrmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om grÀnsvÀrdena blir sÄ somföreslagits. Restaurangbranschen Àr en bransch dÀr det rÄder en hög grad av ekonomiskbrottslighet och dÄ problemen Àr stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggareinförts och en lag om certifierade kassaregister kommer ocksÄ att införas Är 2010. Samtidigtsom det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ettkontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företaginom branschen i och med revisionspliktens avskaffande.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som pÄverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags Ärsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det frÀmsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ ett företags intressenter inte har tillrÀckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begrÀnsningar och uppgifter.Eftersom det Àr sedan lÀnge forskat att det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter Àr, vill vi vidare studera det utifrÄn allmÀnheten och de övriga anvÀndarnas perspektiv.

Inom byggbranschen Àr pÄgÄende arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sÀtt att redovisa intÀkter pÄ, som ger olika utfall pÄ resultatet, mÄste företag se till att redovisa sÄ att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnÄ rÀttvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rÀttvisande bild Àr svÄrt och kan tolkas pÄ olika sÀtt av företag. Det finns tvÄ sÀtt att utföra bygg-nadsuppdrag pÄ, antingen till löpande rÀkning eller fast pris.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som gÄr under den frivilliga revisionen. Vi vill Àven undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande mÀrkt av. Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teorikapitlet i uppsatsen Àr sorterad i tvÄ delar, först en teoridel med tvÄ vetenskapliga teorier och sedan en referensram. UtifrÄn metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin.

Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna Àr lÄgt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede anvÀnde vi oss utav en enkÀtundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vÄr primÀra datainsamling anvÀnde vi oss bÄde av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar pÄ de fyra största revisionsbyrÄerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma pÄ nÄgon av dessa byrÄer. Vi har Àven intervjuat personer som inte Àr verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om omrÄdet.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmĂ€lningsskyldighet och lagen innebĂ€r att revisorn ska anmĂ€la vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jĂ€mfört med tidigare dĂ„ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhĂ„lla sig till. Lagen infördes pĂ„ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dĂ€r de vanligaste ekobrotten i Sverige Ă€r bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlĂ€tta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stĂ„r anmĂ€lningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvĂ€ntningar pĂ„ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmĂ€lningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen, sett frĂ„n revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pĂ„ anmĂ€lningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pĂ„verka deras agerande, nĂ€r det gĂ€ller ett misstĂ€nkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgĂ„ngspunkt frĂ„n den induktiva forskningsansatsen.

Syftet med denna studie Àr att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris dÀr det Àr svÄrt att definiera produkter eller sÀrskilja sig frÄn konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs Àven för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv pÄverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade stÀllning som relationsbanken pÄ marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer pÄ SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rÄdgivare.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför revisorn inte upptÀcker fel i företaget i rÀtt tid. Med rÀtt avses den tiden dÄ felen fortfarande kan ÄtgÀrdas och inte orsakar nÄgon större skada för bland annat företagets intressenter sÄ som aktieÀgare, bank, leverantörer med mera. Att upptÀcka fel i rÀtt tid Àr av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en sÄ kallad skandal uppstÄr.Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen Àr företagsledningen och inte revisorn som mÄnga förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan mÄste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot omrÄden dÀr risken för fel Àr som störst. Företagsledningen har ocksÄ ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar vÀl.

Vi Ă€r nu inne pĂ„ det femte verksamhetsĂ„ret sedan ideella föreningar kom att omfattas av BFL samtidigt som de föreningar som klassas som bokslutsföretag och skall avsluta sin löpande bokföring med en Ă„rsredovisning enligt BFL, 6 kap. 1 § Ă€ven blivit tvungna att tillĂ€mpa ÅRL. LagĂ€ndringen innebĂ€r att kretsen bokföringsskyldiga har utvidgats. För ideella föreningar utvidgades bokföringsskyldigheten frĂ„n att gĂ€lla endast de som bedrev nĂ€ringsverksamhet till att gĂ€lla i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver nĂ€ringsverksamhet eller ej. Ideella föreningar som tidigare var bokföringsskyldiga var endast det för den del av verksamheten som klassificerades som nĂ€ringsverksamhet, i och med lagĂ€ndringen Ă€r föreningen bokföringsskyldig för hela verksamheten.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.