Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syftet med studien Àr att tolka tvÄ olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hÀnsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet Àr insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med tvÄ revisorer och tvÄ ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder pÄ att de subjektiva bedömningar företagen har fÄtt frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvÀrdet verkligen uppskattas till verkligt vÀrde. Ett resonemang vi misstÀnker skapar svÄrigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

SammanfattningDen ekonomiska brottsligheten i samhÀllet Àr stor och som ett led i brottsbekÀmpningen infördes en lagÀndring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmÀla misstanke om brott. Pressen pÄ att de granskande revisorerna ska upptÀcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förvÀntar sig att det Àr revisorns uppgift att se till sÄ att bolagen inte sysslar med nÄgon brottslighet. Ett förvÀntningsgap har uppstÄtt mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrÄgasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men Àven anmÀlningsplikt vid misstanke om brott.Syftet med uppsatsen var att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgÄtt ifrÄn det hermeneutiska synsÀttet eftersom vi pÄ ett kvalitativt, genom ett fÄtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poĂ€ng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte VĂ„rt syfte Ă€r att genom en studie över en tidsperiod som strĂ€cker sig frĂ„n början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förĂ€ndrats genom Ă„ren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhĂ€llet i Sverige men ocksĂ„ internationellt i den mĂ„n Sverige pĂ„verkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design dĂ€r vi fĂ„tt vĂ„r empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att fĂ„ mycket stor inverkan pĂ„ de svenska pĂ„ grund av en internationell strĂ€van efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strĂ€var efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och dĂ„ risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna pĂ„ senare tid skĂ€rpts.

SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmĂ€lningsskyldighet - Ur ett klientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmĂ€lningsskyldighet innebĂ€r att revisorer i Sverige enligt lag Ă€r skyldiga att anmĂ€la sina klienter dĂ„ misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. DĂ„ sĂ„vĂ€l revisorer som deras klienter lyder under anmĂ€lningsskyldigheten, pĂ„verkas bĂ€gge parter av den. För revisorerna Ă€r det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir dĂ€rför av intresse att undersöka om anmĂ€lningsskyldigheten fĂ„r nĂ„gra effekter pĂ„ klientrelationen. För att undersöka detta krĂ€vs att bĂ€gge parters Ă„sikt belyses för att slutsats ska kunna dras.

SammanfattningRevisionsbyrÄer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rÄdgivningstjÀnster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som bÄde revisor och rÄdgivareÀr nÄgot som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela vÀrlden. Enligt tidigareforskning föreslÄs fördelarna med att revisionsbyrÄn erbjuder bÄde revision och rÄdgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsÀttning för att revisionen ska fylla sin funktion Àr att revisorn Àr oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och rÀkenskaper. Med anledning av attföretag i större utstrÀckning efterfrÄgar rÄdgivningstjÀnster frÄn sin revisionsbyrÄ har frÄganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare Àr oroliga för att rÄdgivningstjÀnsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

 De senaste Ă„rens företagsskandaler har lett till ökad fokusering pĂ„ bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrĂ„gasatt bolagens vilja att tillvarata Ă€garnas intressen pĂ„ bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrĂ„gasĂ€ttas efter tvivelaktiga prestationer. En av de Ă„tgĂ€rder aktörer pĂ„ aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden Ă€r Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL Ă€r den endast rĂ„dgivande.

Revisorn blir skadestÄndsskyldig mot aktieÀgarna och annan huvudsakligen nÀr han brister i att upprÀtthÄlla god revisionssed och dÄ oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. AktieÀgarna kan inte anses vara en ÀndamÄlsenlig avgrÀnsning av revisorns skadestÄndsberÀttigade krets. UtifrÄn behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar mÄste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar strÀcker sig lÀngre Àn till aktieÀgarna men ju lÀngre avstÄndet Àr mellan intressenten och företaget och revisorn desto svÄrare blir det att visa pÄ revisorns uppsÄt eller oaktsamhet..

Revisorsyrket Àr ett yrke som tidigare haft en trÄkighetsstÀmpel pÄ sig, ett yrke dÀr man behövde vara en sÄ kallad ?siffermÀnniska? för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen stÄr inför stora förÀndringar ansÄg vi att det var intressant att ta reda pÄ mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.I denna studie har vi haft som syfte att ta reda pÄ just vad som krÀvs för att bli revisorsassistent, vad det innebÀr att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stÀmmer överens med verkligheten.Som teoretisk referensram till denna studie har vi anvÀnt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyrÄerna i UmeÄ stÀmmer överens med den vanligaste modellen. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och stÀllt upp RevisorsnÀmndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1).

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det dÄ skulle skapa fler arbetstillfÀllen. De ville ocksÄ att pengar som undanhÄllits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men frÀmst ur företagens synvinkel.

Revision Àr en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehÄllas krÀvs att revisorerna upplevs som trovÀrdiga. Förlorar allmÀnheten förtroendet för revisionen mister ocksÄ företagens finansiella rapporter sin trovÀrdighet. DÀrför Àr det viktigt att revision hÄller en hög kvalitet. Problemet bestÄr inte enbart av risken att revisionen utförs pÄ ett undermÄligt sÀtt.

I litteraturen har framkommit att förtroendet Àr av stor betydelse i affÀrsverksamhet och intresset för förtroendet har ökat under senare Är. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förtroendet uppkommer, hur starkt det Àr, i vilka avseenden det finns, hur det bibehÄlls samt vad som krÀvs för att det ska upphöra mellan en enmansföretagare och dennes revisor. Valet att undersöka detta var för att det finns en förestÀllning om att enmansföretag stÄr nÀrmre revisorn Àn vad han bör göra.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer dÀr respondenterna bestod av tre enmansföretag och tvÄ revisorer. En kvalitativ metod har anvÀnts för uppsatsen. Det har tydliggjorts ett antal faktorer som Àr viktiga för förtroende.Resultatet av undersökningen visar att det finns ett starkt förtroende för revisorn sÄ lÀnge förtroendet inte skadats samt att enmansföretagaren inte har en djupare relation Àn den yrkesmÀssiga.