Jag har genom en kvantitativ enkĂ€tundersökning tagit reda pĂ„ muslimska ungdomars religiositet vid en högstadieskola. I kapitlet teoretiska perspektiv har presenterat begreppen religion och religiositet och jag ansluter mig till Daniel Andersson och Åke Sanders substantiella definition av religion. Vidare tar jag upp antalet muslimer i Sverige, muslimers religionsutövning i Sverige och muslimer i svensk skola i kapitlet teoretiska perspektiv. I analysen kopplar jag begreppsdefinitionerna till resultatet av min undersökning. Undersökningen visar att flertalet av de muslimska eleverna uppfattar sig som troende och religiösa.

 AbstractThe focus of this essay is the american director Wes Anderson and the use of colour in his films. I also put some focus on colour as a neglected element in film studies, and what has caused this neglect. In my own research, I have analysed three of Anderson's films: Bottle Rocket (1996), The Royal Tenenbaums (2001) and The Darjeeling Limited (2007). To get a broad sense of a films use of colour, I have investigated the colour scheme, the colours of the costumes, as well as colour patterns. I have also interpreted the symbolism related to certain colours and then used the results of the analyses to answer the question; "how does Wes Anderson use colour, and in which film is this most apparent?" A very generalizing answer to this question, is that Anderson use colour as a means of signifying the characters' feelings and ambitions, and also their relations to the themes of the films.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Uppsatsen behandlar informationsoperationer frÄn en operativ synvinkel. Teorianknytningen görs gentemotmanöverteorin, med dess delmÀngd manöverkrigföring. Syftet med uppsatsen Àr att besvara vilka förmÄgor tillinformationsoperationer som finns i Försvarsmakten idag samt vilka möjligheter de skapar för framtiden medfokus pÄ Är 2010. Detta exemplifieras genom ett scenario, en strategisk typsituation, dÀr uppsatsen svarar pÄhur dessa förmÄgor skall anvÀndas som en del i striden i en fiktiv fredsframtvingande insats inom ramen förEU: s krishanteringsstyrka.UtifrÄn de förmÄgor som redan finns idag och som har vidareutvecklats fram till Är 2010 skapas förslag till attutveckla ytterligare förmÄgor. Med den strategiska typsituationen som fond föreslÄs att en förbÀttrad förmÄgatill psykologiska operationer och nÀtverksattacker bör skapas.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ fyra olika förskolor ser pÄ och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna pÄ begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns sprÄk, enligt pedagogerna, pÄverka hur stort inflytande och delaktighet barnen fÄr? Hur ser pedagogerna pÄ matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestÄ av flera faktorer som till exempel vuxnas förhÄllningssÀtt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts pÄ fyra olika förskolor, dÀr pedagogerna har varit i fokus.

Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmÄgor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhÀllet. Inflytande Àr ett begrepp med mÄnga innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut pÄ mÄnga olika vis. I vÄr undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestÀmma enkla saker, nÀr svÄrare och större beslut ska fattas anser barnen att det Àr bÀttre om pedagogerna gör det.I AllmÀnna rÄd för förskolan stÄr det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna nÀrma sig barns perspektiv.

Denna fallstudie behandlar USA:s negativa stÀllningstagande till Kyoto-protokollet. Syftet Àr att utreda och analysera vilka olika faktorer som kan tÀnkas ha legat till grund för den Àndrade instÀllning som landet intog efter att George W. Bush hade tilltrÀtt som president 2001. BÄde systemfaktorer och inrikespolitiska faktorer tas i beaktande och hela studien tar George W. Bushs person som utgÄngspunkt.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-2 har för uppfattning och arbetssÀtt kring barns flersprÄkighet. Undersökningen Àger rum pÄ en svensk skola i Spanien. FrÄgestÀllningarna Àr följande;-       Vad har lÀrarna för uppfattning om flersprÄkighet?-       Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna för att ta tillvara pÄ barnens sprÄk?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnds kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

RÄdande teoribildningar inom det marindiplomatiska omrÄdet Àr skrivna utifrÄn ett stormaktsperspektiv, dÀr staternas storlek pÄ flotta samt ambitionsnivÄ med den marina diplomatin skiljer sig Ät i jÀmförelse mot en smÄstat och dess perspektiv.  Med utgÄngspunkt i Edward Luttwaks marindiplomatiska teori kommer jag att anlÀgga ett svenskt perspektiv pÄ det subtila förhÄllningssÀtt pÄ den marina diplomatin som Àr rimlig i förhÄllande till vÄrt lands storlek pÄ flotta samt de ambitionsnivÄer som Àr rimliga för en smÄstat. En smÄstats teori, kommer att beskrivas och prövas mot det svenska sjöförsvarets förehavanden under Ären 1945-1950. Denna teori, smÄstaters stödjande inducering kategoriseras i stöd till humanitÀra insatser, stöd till civil sjöfart och handel samt till örlogsbesök.Analysen visar att de handlingar som sjöförsvaret genomförde under denna tidsperiod finner en överrensstÀmmelse i de nya kategorierna av induceringsteorin..

I denna studie fördjupar jag mig i ÀmnesomrÄdet dramapedagogik. Med utgÄngspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förstÄelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnÄ detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgÄtt frÄn de didaktiska frÄgorna vad, varför och hur. Dramapedagogik Àr ett ÀmnesomrÄde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv pÄ olika sidor av personlighets-, förstÄelse- och kunskapsutveckling.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka rollen som hjÀlpfröken i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta Àr en roll som flickor i förskolan ofta fÄr pÄ medveten eller omedveten uppmaning frÄn pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv Àr det viktigt att se till det sociala livet pÄ förskolan för alla barn. Det vill sÀga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna pÄ förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Elderly patients experiences of palliative care ? a rewireThe purpose of this paper was to study elderly patient?s experience of palliative care with present knowledge as starting point. The questions were; what criteria do the elderly, dying person think is most important to fulfill in palliative care? and how satisfied is the elderly, dying person with the palliative care that are giving to him/her? The information were collected by a data based search trough science magazines and technical literature. Four relevant studies were found; Costello (2001), Heyland (2005), Wilson (1999) and Formiga (2004).

Genom den ökade medellivslÀngden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar rÀknas dÀrför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som pÄverkar palliativ omvÄrdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig pÄ analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.