Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall mÀn och kvinnor representeras pÄ lika eller olika sÀtt i en svensk branschtidning. Syftet har Àven inkluderat att studera ifall det har skett nÄgon förÀndring i denna representation över tid. DÀrför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka Àr Är 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frÄgestÀllning som vi har avsett att besvara Àr: Hur har mÀn och kvinnor portrÀtterats i branschtidningen Veckans AffÀrer frÄn 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det ocksÄ nÄgon skillnad i hur mycket utrymme som mÀn respektive kvinnor har fÄtt i branschtidningen genom Ären? Undersökningen har tolkats utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av R.W.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa vad det Àr för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frÄgan var barns resonemang om lÀrandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Hur ser de politiska partiernas integrationspolitik ut? FrÄgan som uppsatsen vill ha svar pÄ Àr om integrationspolitiken överhuvudtaget fungerar eller om de politiska partierna Àr sÄ oense i frÄgan att det inte Àr möjligt att komma överens om vilka ÄtgÀrder som behövs. Hur vill de politiska partierna ÄtgÀrda följande: Invandrarnas svÄrigheter att fÄ jobb, Bostadssegregationen och SFI (svenska för invandrare) UtifrÄn integrationsverkets rapport (Rapport integration 2001) vill författaren Àven studera hur problemen kring invandrarnas arbetsmöjligheter och bostadssegregation ser ut. Tanken med detta Àr att det ska var möjligt att förklara partiernas integrationspolitik och varför integrationen sker sÄ lÄngsamt, om den nu överhuvudtaget sker..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Arbetet behandlar barns tankar och kĂ€nslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem dĂ„ de befinner sig i en svĂ„r situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt. Detta innebĂ€r att man som pedagog mĂ„ste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt vĂ„ga bryta den vardagliga verksamheten..

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om avkastningen pÄ den svenska aktiemarknaden pÄverkas av terroristattacker. Delsyftet Àr att vid en eventuell pÄverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet dÀr attacken skett samt hur lÄng tid det tar för de olika aktiemarknaderna att ÄterhÀmta sig.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus pÄ flockbeteende.AvgrÀnsningar: I studien undersöks Ätta olika terroristattacker och dess pÄverkan pÄ aktiemarknaden i Sverige och landet dÀr attacken skett.Metod: Studien Àr kvantitativ och anvÀnder ett deduktivt angreppssÀtt. För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpas en eventstudie dÀr tvÄ eventfönster anvÀnds. Ett eventfönster pÄ en dag och ett lÀngre pÄ elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data anvÀnds för att mÀta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstÄr efter att en terroristattack Àgt rum vilket sÀger om attacken haft nÄgon pÄverkan.Slutsatser: Terroristattacker har en pÄverkan pÄ den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall Àr pÄverkan negativ.

Estland har under 1990-talet genomfört en förÀndring frÄn en del av allsovjetiskt system till en sjÀlvstÀndig stat. Statsapparatens roll har fÄtt en helt ny mening.Detta arbete granskar de estlÀndska myndigheternas syn pÄ hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frÄgestÀllningar. Hur sÄg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn pÄ hot och hur förÀndrades synen pÄ hot under tiden? Vilken Àr myndigheternas roll i utarbetning av sÀkerhetsagendan?.

Studien har syftat till att fÄ en förstÄelse för familjehemsförÀldrars perspektiv pÄ anknytning och vad de menar att det finns för svÄrigheter och möjligheter gÀllande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör Àven hur relationen mellan barn och familjehemsförÀlder förÀndras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsförÀldrar, barn och de biologiska förÀldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan pÄverka anknytningen. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sex familjehemsförÀldrar. Bowlbys anknytningsteori har anvÀnts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats.FamiljehemsförÀldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. FamiljehemsförÀldrarna menar att en trygg anknytning rör bÄde yngre och Àldre barn.

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt olika arbetssÀtt och kompensatoriska lÀromedel som kan underlÀtta lÀrandet för elever i lÀs-och skrivsvÄrighter / dyslexi i gymnasiet. Genom en intervju med ÀmneslÀrare i gymnasiet och specialpedagoger i grundskolan, undersökte vi ocksÄ om de arbetar ur ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, för att underlÀtta lÀrandet för dessa elever. VÄr slutsats Àr ÀmneslÀrare i skolorna i undersökningen arbetar ur ett relationellt perspektiv, medan specialpedagogera arbetar ur ett kombinerat, bÄde relationellt och kategoriskt perspektiv..

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag pÄ den sociala medieplattformen Facebook. För att fÄ en förstÄelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i tvÄ större delar. Den första delen syftar pÄ att förklara konsekvenserna av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier. UtgÄngspunkten ligger i McLuhans vÀlkÀnda begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstÄ hur de nya sociala medierna blir en förlÀngning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstÄ mÀnniskors upplevelse av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier.

Finansiell information Àr att anses som vÀrderelevant om den kan anvÀndas av intressenter i deras vÀrderingsbeslut. Ett vÀrderelevant tal bör sÄledes pÄverka ett företags marknadsvÀrde. UtifrÄn Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens vÀrde frÄn resultatet för att pÄ sÄ sÀtt undersöka goodwillkomponentens vÀrderelevans. Vi finner att vÀrderelevansen hos de undersökta variablerna försÀmrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gÀllande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Sverige har sagts ha blivit allt sÀkrare, sÀkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat sÀkerhetsbegrepp. Ett sÄdant skulle kunna innebÀra enutökad flora av hot och, dÀrmed, en potentiellt ökad osÀkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens sÀkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen bestÄr av en kvantitativ och en kvalitativ innehÄllsanalys av de regeringsförklaringaroch dÀrpÄ följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrÄn Àr Buzans, WÊvers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat sÀkerhetsbegrepp och sÀkerhetisering av politiska frÄgor, ?sÀkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frÄgor inom de militÀra, ekologiska och ekonomiska omrÄdena Àr sÀkerhetsmÀssigtladdade i periodens början, men att dessa omrÄden sedan avsÀkerhetiseras alltmer.

InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.

Syftet med vÄr undersökning var att utforska förÀldrars perspektiv pÄ samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet bestÄr av 32 förÀldrar frÄn en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger pÄ bÄde öppna och slutna frÄgor för att fÄ en bredare uppfattning av förÀldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av förÀldrarna ansÄg att samverkan och dess former Àr nÄgonting som uppskattas.