Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag pÄ den sociala medieplattformen Facebook. För att fÄ en förstÄelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i tvÄ större delar. Den första delen syftar pÄ att förklara konsekvenserna av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier. UtgÄngspunkten ligger i McLuhans vÀlkÀnda begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstÄ hur de nya sociala medierna blir en förlÀngning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstÄ mÀnniskors upplevelse av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier.

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

I denna uppsats studeras fyra individers vÀg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet Àr att belysa vÀndpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det Àr som fungerar, fokuserades snarare Àn problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring tvÄ teman: vÀndpunkter och vÀgen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick frÄn en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄverkats av den standardÀndring som infördes i USA frÄn och med Ärsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. VÄr undersökning, som genomförts med en jÀmförande ekonomisk utvÀrderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid sÄvÀl ett positivt som ett negativt resultat Àr standardÀndringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten Àr desto större förbÀttring av vinst per aktie pÄ grund av den uteblivna avskrivningen..

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssÀtt i förskolan med utgÄngspunkt i en fallstudie. Vi saknade en fÀrdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt pÄ förskolan. Vi ville dÀrför skapa en beskrivning för att kunna ge oss sjÀlva och andra ett verktyg som kan underlÀtta arbetet för den tematiska verksamheten pÄ förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vÄrt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet. Vi bestÀmde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa vÄra kunskaper om tematiskt arbete.

Syftet jag har med min uppsats Àr att ge fyra olika perspektiv pÄ fenomenet shamanism för att komma nÀrmare svaret pÄ min frÄga: Vad Àr shamanism för nÄgot?Perspektiven jag ger Àr shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv..

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige nÀr Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sÀtta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Svenska Försvarsmaktens omstrukturerig har inneburit att underhÄlls- ochstödorganisationen har fÄtt ny struktur och förÀndrade uppgifter med ett tydligt krav pÄfredsrationalitet.Syftet med uppsatsen Àr att ta fram en tydligare bild av dagens situation förMarkverkstÀderna kopplat till deras roll i och/eller för Insatsorganisationen.Studien Àr framtidsinriktad, med kvalitativ metod och empiriskt genomförd i form avintervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr den rationalistiskaorganisationsteorin och en egenutvecklad teorimodell.Resultatet visar att dagens resurser i Grundorganisationen inte rÀcker till för att klara avde behov som Insatsorganisationen har eller förvÀntas att komma med. Samt att ingaÄtgÀrder Àr vidtagna för att lösa bristen..

Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om vĂ€rlden pĂ„ en rad olika sĂ€tt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med hĂ€ndelserna i USA, har kommit att behandlas som en global frĂ„ga trots att bara ett fĂ„tal lĂ€nder i vĂ€rlden har varit med om terrorattacker av liknande mĂ„tt. Även Sverige har visat att det ocksĂ„ vill bidra i arbetet för en sĂ€krare vĂ€rld och hittills har det vidtagits tĂ€mligen stora Ă„tgĂ€rder för att komma Ă„t terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vĂ€nster ? och folkpartiets - stĂ„ndpunkter kring Ă„tgĂ€rder inom terrorbekĂ€mpning..

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gÀllande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrÄgor: (1) Vilka Àr de vanligaste förekommande vardagskonflikterna pÄ er arbetsplats? (2) Hur mÀrker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter pÄ eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom tvÄ fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag nÀr det gÀller intervjupersonernas uppfattning angÄende vardagskonflikter.