SVT Nordnytt Àr Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur sÀndningarna har nyhetsvÀrderats, hur de har sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat pÄ teven som medium, utifrÄn SVT Nordnytts nyhetssÀndningar som gÄtt 21:45 pÄ vardagar.Vi anvÀnde oss av en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna svara pÄ hur nyhetsvÀrderingen gÄtt till och hur sÀndningarna fungerat pÄ teven som medium. Vi anvÀnde oss Àven av en kvalitativ analys utifrÄn ett semiotiskt perspektiv, dÄ vi analyserade de fyra högst nyhetsvÀrderade inslagen utifrÄn denotation och konnotation. Detta för att ta reda pÄ hur sÀndningarna sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv.VÄr slutsats var att SVT Nordnytt vÀrderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvÀrderingen som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats. De nÄr Àven ut till publiken genom identifikation, men det Àr nÄgot SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta pÄ vÄr undersökning utifrÄn ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas pÄ sÄdana sÀtt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstÄ sÀndningarna.

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna Àr om ÀmneslÀrare och speciallÀrare beskriver arbetet med elever som fÄr sÀrskilt stöd pÄ olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts pÄ en högstadieskola och studerat ÀmneslÀrare och speciallÀrare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrÄn tre teoretiska perspektiv för att fÄ en överblick över hur lÀrare beskriver arbetet med eleverna.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sÀnka kostnader och dÀrmed öka konkurrenskraften pÄ en allt mer hÄrdnad marknad. Synen pÄ processtÀnkande och dess möjligheter har under senare Ärtionden ökat markant i intresse, dÀremot har ekonomisystemen inte förÀndrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förÀndra kalkyleringen anvÀnder mÄnga företag sig fortfarande av traditionella pÄlÀggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrÀngd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod Àr kÀnd under namnet Relevance Lost.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa inskolning av smÄ barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjÀlp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkÀt som kvantitativt inslag. Intervjuerna vÀnder sig till förskollÀrare, aktiva pÄ smÄbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. EnkÀten kartlÀgger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.

Denna textanalys Àr en undersökning av tvÄ lÀromedel i teknik för grundskolans senare del. De lÀromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen pÄbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar pÄ att Bonniers Teknik bÀst anpassar sig för att inkludera bÄda könen i undervisningen.

Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen Àr att fastsÀlla vilka de betydelsebÀrande skillnaderna Àr i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gÀllande hur kvinnor framstÀlls i aspekterna vÄld, scener med övernaturligt innehÄll samt sexualitet. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur övernaturlighet och vÄldsscener skiljer sig frÄn varandra mellan filmerna utan att vÀga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framstÀlls i förhÄllande till mÀnnen med betoning pÄ remaken.Teorier hÀmtas frÄn Karen Boyle och Göran Bolins teorier om vÄld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, dÀr sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen stÄr i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angÄende populÀrkultur och andlighet.Metoden som anvÀnds i denna studie Àr en semiotisk analys, dÀr Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat pÄvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare Àr mer stereotypa i sina framstÀllningar.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Att kunna lÀsa och skriva Àr en frÄga om demokrati. Utan information kan ingen mÀnniska kÀnna sig delaktig i dagens informativa samhÀlle. Det Àr lika sjÀlvklart som att det utan anpassade lÀroböcker kan vara svÄrt att kÀnna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning Àr det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen sÀger att alla elever efter Ärskurs nio ska "kunna lÀsa till Äldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förstÄelse".Syftet med C-uppsatsen Àr att undersöka en anpassad lÀrobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mÀns vÄld mot kvinnor konstruerar en förstÄelse av vÄldet.De teoretiska perspektiv av mÀns vÄld mot kvinnor som Äterfinns i materialet Àr det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet bestÄr av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjÀlp av ett systematiskt urval. Dess innehÄll har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i sjÀlva verket Àr en mÀngd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehÄll och omfattning. De innehÄller ocksÄ ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mÀns vÄld mot kvinnor förstÄs.

Denna uppsats bygger pÄ Baron et als (2001) studie om hur företag pÄverkas av förÀndringar i deras kulturella blueprints. Syftet Àr att jÀmföra hur ett byte av företags blueprint pÄverkar personalomsÀttning mellan svenska och amerikanska företag.Resultatet visar att det Àr viktigt för företag i bÄda lÀnderna att ta den nationella kulturen i beaktande nÀr förÀndringar ska göras inom personalsystem. FrÀmst bör företag försöka förbÀttra sina system sÄ att de bÀttre passar överens med den nationella kulturen. Ett misslyckande att göra detta kan leda till kraftiga reaktioner bland de anstÀllda och en stor kostnad för företaget..

Utvecklingen av sjöstridskrafternas luftförsvarssystem blir allt mer kostsam. Om luft-försvaret fÄr en mer offensiv roll i framtiden, tvingas man kanske vÀlja mellan ett kryssningsrobotsystem och ett lÄngrÀckviddigt luftvÀrnsrobotsystem. En stokastisk modell har tagits fram. Med denna modell som grund har 23625 simuleringar genom-förts med 189 olika kombinationer av parametrar. Enligt dessa simuleringar bör en sjöstyrka bestyckas med bÄde ett kryssningsrobotsystem och ett lÄngrÀckviddigt luft-vÀrnsrobotsystem.