I denna uppsats gör jag en textanalys av tre ÄrgÄngar av tidskriften Vi förÀldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag stÀller frÄgan vilka bilder av förÀldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jÀmstÀlld relationen mellan pappa och mamma Àr. Avspeglar sig tankar om ?den dubbla emancipationen? ? det vill sÀga att bÄde kvinnor och mÀn ska delta i sÄvÀl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn ? i tidskriften och sker det nÄgra förÀndringar över tid?Som inramning till min analys beskriver jag det samhÀlleliga och politiska sammanhanget nÀr det gÀller förÀldraskap och jÀmstÀlldhet under den tid dÄ respektive ÄrgÄng gavs ut. Jag anvÀnder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika förÀldraskapet i min analys.Min beskrivning och analys av de tre ÄrgÄngarna visar att tidskriften genomgÄr stora förÀndringar över tid.

This master?s thesis is a remote sensing study of an area-based method used to detect forest in need of thinning by use of laser data and field samples. Only pine-dominated forest has been included in the study and height limits were set to match empirical restrictions. The study area was in the municipality of Älvsbyn (Latitude 65° 40ÂŽ N, Longitude 21° 00ÂŽ E), in northern Sweden.The Swedish authority LantmĂ€teriet is currently laser scanning most parts of Sweden, providing new opportunities and applications. The primary aim of the national laser scanning is to create a new elevation model, useful in consequence analysis of climate changes.

De tyska medierna visade bÄde i öst och vÀst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska vÀlfÀrdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes bÄde inom och utanför Sveriges grÀnser och var sÀrskilt utbredd i vÀsttysk press, dÀr samtidigt en uppmÀrksammad diskussion fördes som tycktes gÄ ut pÄ att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framstÀlldes som ett totalitÀrt, överbyrÄkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhÀlle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna Äret 1984 och George Orwells socialistiska skrÀckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med nÄgra artiklar i vÀsttyska Der Spiegel 1983, dÀr det svenska socialvÀsendet liknades vid ett ?Barn-gulag? (?Kinder-gulag?).

I denna studie görs ett försök att öka förstÄelsen kring hur den inkommande direkta solinstrÄlningen blir pÄverkad av de gaser och partiklar som finns i atmosfÀren. Studiens syfte Àr att se om det statistiskt gÄr att detektera nÄgon trend i SMHI s mÀtningar av direkt solinstrÄlning vid elva mÀtstationer i Sverige mellan Ären 1983-2003. HÀr undersöks Àven om partikelhalten i luften har förÀndrats samt om en eventuell trend i direkt solinstrÄlning kan kopplas ihop med förÀndrade partikelhalter i luften under samma tidsperiod. Solens cykler och ett förÀndrat ozonskikt kopplas ocksÄ samman med resultaten. Det finns sÀsongsvariation i datamaterialet av den direkta solinstrÄlningen och dÀrför appliceras mÄnadssummerade vÀrden i Seasonal Mann Kendall test for trend som Àr fördelningsoberoende.

This study focuses on the development of methods for sexual determination of human skeletal remains, mainly between the years 1981 to 2007. By comparing an older analysis from 1983 (Persson and Persson) with my own on the same material, a difference of 40% was shown, which indicates that the methods has changed through time, and that these should not be used for newer conclusions about a population if the method is not throughoutly described.The main cause of the difference was identified as a change in the reliability of the sexual indicators, rather than a total change of method. Any general tendencies did not show, it is however considered that the pelvic bones are able to make a better conformity between the analyses as opposed to using the cranium..

Detta Àr en kvalitativ studie om tre ungdomar i Äldrarna 19-25 Är som Àr arbetslösa och tre som har fÄtt arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som anvÀnds Àr sociala nÀtverk, socialt kapital, social uteslutning och anstÀllningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och HÄkansson (2011). Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhÄllit arbete vÀrderar det högt och det kan möjliggöra ett eget boende. De tillfÀlliga och deltidsarbeten som finns tillgÀngliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och lÄga inkomster gör det svÄrare att komma in pÄ bostadsmarknaden.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hĂ€nt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 bĂ„de pĂ„ och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna anvĂ€nda för att förbĂ€ttra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrĂ„gestĂ€llningar lĂ„g som grund för studien: - Vad gör talangerna idag pĂ„ och utanför fotbollsplanen? - Vad Ă€r det som frĂ€mst har pĂ„verkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriĂ€rövergĂ„ngar pĂ„verkat deras utveckling? - Om de inte Ă€r aktiva lĂ€ngre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestĂ€mde oss för att undersöka de som varit med pĂ„ BosölĂ€gret eftersom de vid ett tillfĂ€lle ansetts som Stockholms största talanger.

Löntagarfonderna inrÀttades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jÀmna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna anvÀndes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fÄtt kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att ÄtgÀrda problemen avslogs av Riksdagen 2001.

I Sverige Àr samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkstÀllande direktörens förvaltning. I EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv uppstÀlls krav pÄ revision, vilka generellt gÀller för alla aktiebolag. MedlemslÀnderna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag frÄn revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga dÄ mÄnga smÄ bolag som dÄ inte var revisionspliktiga i stor utstrÀckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag Àr Sverige nÀstan ensamt inom EU med att Ànnu inte ha slopat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre av följande krav Àven fortsÀttningsvis revideras. Dessa grÀnsvÀrden Àr i förslaget satta till de av EU högsta tillÄtna vÀrdena:  Mer Àn 83 miljoner kronor omsÀttning  TillgÄngar pÄ mer Àn 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler Àn 50 anstÀllda  Med förslagna grÀnsvÀrden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga nÀr lagÀndringen trÀder i kraft.

Debriefing Àr en metod som anvÀnds allmÀnt för att hantera och bearbeta starkt stressfyllda hÀndelser, sÀrskilt för personal i yrken dÀr sÄdana hÀndelser kan intrÀffa. Metoden har kritiserats efter det att den introducerades av Jeffrey T. Mitchell (1983) under namnet ?Critical Incident Stress Debriefing? eller CISD. Kritikerna hÀvdar att metoden kan förorsaka mer skada en nytta.

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utÄt under 1990-talet Àr en indikation pÄ att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras tvÄ faktorer som pÄverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sÀgas att bÄda faktorerna tycks bidragit till sÀmre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Av Schmidts & Hunters (1998) meta-analys framgÄr att det efter 85 Är fortfarande saknas tillfredsstÀllande verktyg för att förutspÄ framtida beteende. Hur Maruyamas (1980) teori om mindscapes skulle kunna bidra med sÀkrare prediceringar, utforskas i relation till McCraes & Costas (1985) big five, Gardners (1983) multipla intelligenser och Schutz (1958) FIRO-modell. Mindscapeteorins validitet undersöktes genom att lÀgga grunden för ett kvantitativt test att identifiera mindscapetyper med, vilket i förlÀngningen skulle kunna anvÀndas i kombination med befintliga prediceringsverktyg. Sjuttiosju personer deltog i undersökningen som resulterade i fyra faktorer, i enlighet med Maruyamas fyra mindscapetyper. Testets prediceringsförmÄga undersöktes med ett kvalitativt uppföljningstest och fanns vara underkÀnd, men innan definitiva slutsatser kan dras krÀvs ytterligare studier..

The purpose of the thesis was to analyse three action films; Collateral Damage from 2002; Clear and Present Danger from 1994; and Scarface from 1983, in order to see how Colombians are represented in these movies.The action genre comprises of different stereotypes where the hero and the villain are represented in conjunction to each other. The analysis is about the way the films content and form are used to uphold the representation of Colombians, but also the villain and the hero more generally.Critical Discourse Analysis was used, as main method, and the concepts of denotation and connotation guided the analysis. The main conclusion is that the three movies reproduced an already established collective stereotype of Latin Americans, stereotype that includes both Colombia and Colombians..

Since 1983 all Swedish companies are legally obliged to allow themselves to be audited. Recently the question of whether small companies should be subject to this or not has frequently been discussed. Many find it superfluous and think it ought to be abolished. In England small companies no longer have to be audited. However, in a study by Jill Collis it has been shown that a large number of companies choose to be audited although there is no obligation for them to do so.

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .