Mindscapes under luppen
Potential, validering och testutveckling
Av Schmidts & Hunters (1998) meta-analys framgår att det efter 85 år fortfarande saknas tillfredsställande verktyg för att förutspå framtida beteende. Hur Maruyamas (1980) teori om mindscapes skulle kunna bidra med säkrare prediceringar, utforskas i relation till McCraes & Costas (1985) big five, Gardners (1983) multipla intelligenser och Schutz (1958) FIRO-modell. Mindscapeteorins validitet undersöktes genom att lägga grunden för ett kvantitativt test att identifiera mindscapetyper med, vilket i förlängningen skulle kunna användas i kombination med befintliga prediceringsverktyg. Sjuttiosju personer deltog i undersökningen som resulterade i fyra faktorer, i enlighet med Maruyamas fyra mindscapetyper. Testets prediceringsförmåga undersöktes med ett kvalitativt uppföljningstest och fanns vara underkänd, men innan definitiva slutsatser kan dras krävs ytterligare studier.