Sökresultat:
2509 Uppsatser om SOM-undersökningen 2002 - Sida 33 av 168
Erfarenhet och flexibilitet : ideal i svenska platsannonser 1972 och 2002
Detta arbete har bestÄtt i att utveckla en mobil förnyelsebar energikÀlla för hjÀlparbetare och expeditioner. Efter kontakt med LÀkare Utan GrÀnsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fÀltarbete saknar en pÄlitlig energikÀlla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet Àr en vattendriven elgenerator som alstrar ström frÄn forsande vatten i floder och bÀckar. De största fördelarna Àr mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..
Slussning in i Sverige. En kritisk diskursanalys av integrationspolitik i valrörelsen 2002
Today, Sweden is to be regarded as a country formed by the influences and effects of immigration. The government is considering integration as a process aimed to influent all forms of welfare politics and as a project working both at an individual and at a social level. The aims of integration policies are to guarantee equal rights and opportunities, to form a public community characterized by diversity, and to mobilize all citizens to participate in and to be jointly responsible for a social development characterized by mutual respect and tolerance. During the Swedish election campaign of 2002, integration policies became one of the most reported and discussed political questions in the media. The aim of this essay is to study and analyze discursive statements on integration policies made by politicians during this election campaign.
The existence of low balling on the Swedish audit market -A study of companies listed on the NASDAQ OMX Stockholm that voluntarily changed audit firm 2002-2010
Background and Problem: The lack of auditor independence is discussed being oneof the reasons to scandals such as Enron and HQ. A pricing strategy that has beendebated impairing auditor independence is low balling. To win a new client in atender process, audit firms supposedly offer an audit fee below cost and then increasethe fee the following years to recover the initial loss. The auditors? future financialinterest in the company due to the initial loss is by some believed to impair auditorindependence, which makes low balling in Sweden a relevant phenomenon to study.Aim of study: This thesis aims to explain if low balling exists on the Swedish auditmarket and if the size of companies affects the results of low balling.Methodology: To achieve the purpose of this thesis, a statistical study wasconducted.
Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv
Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.
Vad förklarar Sverigedemokraternas valframgÄng 2006? : En samhÀllsekonomisk studie av partiets resultat i kommunvalen
Valet 2006 blev en stor framgÄng för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framÄt och Àr numera representerat i ungefÀr varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt frÀmlingsfientligt parti, och dess framgÄngar har vÀckt oro hos mÄnga. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgÄngar med utgÄngspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt pÄ samhÀllsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. LinjÀra sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av frÀmst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.
Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation
I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga
ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags
arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom
?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och
deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt
konsensus inom ?mnet.
I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras
finansiella prestationer.
En analys av argumentationsstrukturer i RegeringsrÀttens domskÀl frÄn Är 1972 och 2002
Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att ur ett jÀmförande perspektiv studera argumentationsstrukturer i ett antal domsmotiveringar, avkunnade av RegeringsrÀtten (RR), frÄn 1972 och 2002. Genom en sÄdan analys kommer det att framgÄ bland annat vilka moment domsmotiveringen innehÄller samt pÄ vilka sÀtt rÀttskÀllorna anvÀnds. En för denna uppsats sÀrskilt viktiga frÄga Àr: mot bakgrund av vilka faktorer kan förÀndringen av argumentationsstrukturens karaktÀr förklaras? Om man pÄ ett mer djupgÄende sÀtt försöker förklara vad det Àr som bestÀmmer domsmotiveringens innehÄll och form mÄste man ta i beaktande faktorer som hör hemma inom rÀttssociologin. Det Àr hÀr den samhÀlleliga kontext som domstolen befinner sig i och den kollegiala socialiseringen kommer in i bilden.
"Na?r revolutionen kommer ma?ste man la?gga ifra?n sig gitarren och ta upp geva?ret? Om Chilekommitte?ns arbete under 1973-1991 utifra?n Chilebulletinen
1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.
Om genuskonstruktioner i bildundervisning pa? ho?gstadiet.
Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.
Varför kan vi inte jobba tillsammans? : Àmnesintegrering inom hem- och konsumentkunskap
Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.
En pilotstudie av kognitiv beteendeterapi i grupp för behandling av emetofobi
Emetofobi inneba?r en intensiv ra?dsla fo?r att kra?kas. Fobin medfo?r stort lidande fo?r patienten, men forskningen om behandling av emetofobi a?r mycket begra?nsad. Syftet med denna studie var att underso?ka om gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi kunde minska graden av emetofobiska symptom.
Större, fler och personligare : FörÀndringen i tvÄ dagstidningars bildanvÀndning frÄn fullformat till tabloidformat
Under 2000-talets första hÀlft bytte flertalet svenska dagstidningar format ? frÄn fullformat till det mindre tabloidformatet. Tidigare studier visar att bilderna tar upp en större del av tidningens satsyta i det nyare formatet. Bilderna blev alltsÄ inte mindre till storleken trots att tidningens sidor blev det. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur bildanvÀndningen och bilderna har förÀndrats sedan formatbytet.
Driftsrestriktionsdirektivet 2002/30/EG. En dold konflikt mellan miljöskyddet och lufttrafikföretagens tilltrÀdetill flygmarknaden
Denna uppsats försöker att med hjÀlp av en teleologisk lagtolkning fÄ fram syftet och ÀndamÄlet med Europaparlamentets och rÄdets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskÀl införa driftsrestriktioner vid flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. UtifrÄn denna rÀttsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bÀst kunna skydda miljön och ge acceptabel rÀttssÀkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rÀttsliga tolkningen framkommer att det frÀmsta syftet med direktivet Àr att vidta ÄtgÀrder för att minska flygbullret vid flygplatser med sÀrskilt allvarliga bullerproblem, med ÀndamÄlet att skydda de kringboendes hÀlsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvÀgning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ÀndamÄlet med direktivet att uppnÄ största möjliga miljövinster pÄ det mest kostnadseffektiva sÀttet.
Makroekonomiska följder av HIV/AIDS - teoretisk diskussion och simulering av Botswanas ekonomiska tillvÀxt 2002-2050
Sedan 1996 Àr HIV/AIDS den frÀmsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte Àr ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande Ärtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten pÄ 1990-talet en av vÀrldens snabbaste. FrÄn att ha varit ett av de tio fattigaste lÀnderna i vÀrlden utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka nÄgra av de makroekonomiska konsekvenserna Àr för ett land dÀr en av fyra bÀr pÄ den livshotande sjukdomen.
Livsber?ttelser om barndom och f?r?ldraskap ??Och s? f?rs?ker jag naturligtvis plocka godbitarna d?r d??? - f?r?lder
Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.