Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ?accepterat? respektive ?färglös? där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?färglösa? som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar.

Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen.Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket.

Kvinnomisshandel är idag ett etablerat samhällsproblem. Också i massmedia får detta problem stor uppmärksamhet. När kvinnomisshandel diskuteras kan det kännas som om kvinnan skuldbeläggs. Den kvinna som stannar kvar hos våldsmannen kanske inte får förståelse ifrån omgivningen lika lätt som den som bryter upp? Syftet med uppsatsen är att få en större förståelse om varför en del kvinnor inte lämnar en man som slår henne.

Med stöd av Precede-Proceed-modellen syftar denna studie till att kartlägga invånarnas intresse för ett kommunalt hälsofrämjande kostarbete i Kungsbacka kommun. Utgångspunkt finns i de nationella folkhälsomålen såväl som i Kungsbacka kommunfullmäktiges prioriterade mål för demokrati och hälsa. En i huvudsak kvantitativ enkät utformades för att svara på om invånarna är intresserade av kommunens kostarbete och i så fall hur de vill ta del av ett sådant arbete. Enkäten delades ut i pappersform på valda platser samt publicerades som en webbenkät på kommunens hemsida och Facebooksida, i ett försök att nå ut till invånare från olika delar av kommunen och i olika åldrar. Sammanlagt 167 personer svarade på enkäten varav 100 var intresserade av kommunens arbete.

Systematic Approach to Training (SAT) är en internationell standard för utbildning av kärnkraftspersonal och rekommenderad av FN-organet IAEA och branschorganisationen WANO. Flera utredningar inom Vattenfalls kärnkraftsverksamhet har påvisat förbättringsmöjligheter i användningen av SAT vid träning och utbildning. Vattenfall har därför beslutat att se över hur SAT används inom deras kärnkraftsverksamhet. Det här examensarbetets har som syfte att kartlägga attityden och användningen av SAT inom Vattenfalls kärnkraftsverksamhet. Det ges dessutom förslag på frågor som Ringhals, Forsmark, KSU och Vattenfall behöver arbeta med, eller utreda vidare för att genomföra en enhetlig implementering och användning av SAT.I denna rapport ges en översiktlig bild av de berörda bolagen och organisationerna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilka faktorer och vilka förändringsstrategier (utifrån den transteoretiska modellen) som några nyaktiva motionärer anser har varit avgörande för att de blivit fysiskt aktiva.? Vad fick dessa nyaktiva motionärer att ta steget från en fysisk inaktiv livsstil till att bli fysiskt aktiva?? Finns det paralleller mellan dessa nyaktiva motionärers upplevelser och den transteoretiska modellens förändrings strategier i vad de ansett varit avgörande för att de blivit fysisk aktiva?MetodUtifrån studiens syfte valde författarna att genomföra en kvalitativ studie. Datainsamlingen har skett genom att djupintervjua fyra nyaktiva motionärer. Studiens teoretiska utgångspunkt är den transteoretiska modellen och dess tio förändringsstrategier. Författarna har strävat efter att deskriptivt redogöra för fenomenet utifrån respondenternas upplevelser.ResultatAlla respondenter berättar upprepade gånger under samtalen att de motionerar för välbefinnandet och tre av fyra respondenter framställer under samtalen att de vill motionera och att de började motionera för att må bättre.

Vad gäller relationen mellan budget och Balanced Scorecard har fyra dimensioner utkristalliserats. Dessa är den sekventiella-, kompletterande-, dominerande- och strategiska dimensionen. I stort kontrasterar WM-data Utilities och Lunds Energi företaget Alfa Laval i förhållande till relationen. I alla tre företagen kan observeras att både budget och Balanced Scorecard fungerar vad gäller strategiimplementering. Budgetens roll vad gäller strategiimplementering försvagas då modellen i huvudsak endast berör medarbetare i centrala positioner inom företagen.

Detta visualiseringsarbete har varit inriktat på att visa möjligheterna att enkelt marknadsföra ett bostadsområde med hjälp av internet. Visualiseringen har varit i 3d för att enklast visa hur området kommer att se ut och webbsidan gjord med vanlig html kod och css (stylesheets). 3d modellen visas med en DWF fil och DWF läsare..

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar.

Bakgrund: Ett sätt att minska risker vid handel med finansiella instrument är att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, används portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att använda sig av sådana system lära sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven på ett portföljhanteringssystem är inte desamma som kraven på ett kommersiellt system och därför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats ämnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan använda sig av för att befästa sina kunskaper och öka sin förståelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod används och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer använts.Slutsatser: Vår modell uppfyller de krav som ställts på den och är anpassad för undervisning på ett universitet genom att den är användarvänlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lämpar sig inte för användning av markadsaktörer.     .

Volvo Aero Corporation är en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar används i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, där Volvo Aero eftersträvar att ha en mer aktiv roll gällande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat på grund av konsolidering, blivit svårare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbättra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sänka kostnader och ledtider.I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som är applicerbara på de nya situationer som företaget står inför.Vi utförde studier av en mängd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bäst.

IT service management (ITSM) är ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten på bästasätt kan hanteras och förbättras. I detta ingår att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgå ifrån, ett av dem är ITIL. ITIL är enuppsättning principer för att hantera IT-infrastruktur på ett standardiserat sätt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjänster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjänster sompassar alla organisationer.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background].

Att varumärken utvidgar sig är inget nytt fenomen, däremot börjar det bli allt vanligare med varumärkesutvidgningar mot banktjänster. Varumärken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumärken till att även erbjuda banktjänster. Trots den omfattandeforskningen om varumärken och varumärkesutvidgningar mot nya varor och tjänster finns det knappt någon alls forskning om varumärkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som påverkar utvärderingen av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden.Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell för vad som är viktigt i en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgå från Aaker och Kellers modell från 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumärkeskapital, varumärkesförtroende och uppfattad risk.För att kunna se vilka komponenter som är viktiga vid en utvärdering av en varumärkesutvidgning mot banktjänster, har författarna utefter vissa förbestämda kriterier valt tre varumärken.

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gått mer än 20 år sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar på att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. Därför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förståelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara på frågeställningen: Vilka svårigheter finns det med Balanced Scorecard och varför?För att kunna svara på frågeställningen tillämpade vi en kvalitativ undersökning där vi gjorde intervjuer på två företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting.