Sökresultat:
150 Uppsatser om Södra hamn - Sida 3 av 10
Skeppsbron: Stadsrum i förÀndring
HÀr Àr norr, hÀr Àr Stockholm simmande palats och ruckel.Tomas Tranströmer: Inomhuset Àr oÀndligt ur För levande och döda (1989)Skeppsbron i Stockholm Àr ett stadsrum i förÀndring. I och med att Slussens ombyggnad stÄr för dörren vÀntar en ny framtid platsen. Den Àger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och sjÀllös. Trots sin historia som Sveriges frÀmsta hamn och marknadsplats Àr det fÄ som avsiktligen kommer hit.I mitt projekt har jag försökt att, med hjÀlp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktÀr och sjÀl, samt utifrÄn vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget Àr en sekvens som gradvis behÄller, skalar av och skippar befintliga tullhus.
Vad ska hÀnda med Ystad Hamn
Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med fÀrjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om fÀrjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlÀgga hur olika aktörer ser pÄ utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen frÄn styrandepolitiker Àr att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad fÀrjetrafik, bÄde gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motstÄndsgrupp"hamnupproret" som motsÀtter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen Àn kommunen. Denna inriktning innebÀr begrÀnsning avgodstrafiken och att hamnomrÄdet skall upplÄtas för byggande av bostÀder,nÀringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen Àr beroende av goda transportvÀgar till och frÄn hamnen och av ett brajÀrnvÀgsnÀt.
Livscykelkostnadsanalys för belÀggningar i containerterminaler : en förstudie för bÀttre beslutsunderlag vid investeringar i terminalytor
Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) Àr ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller Àr svÄra att ta fram, varför istÀllet utförliga modeller vanligen skapas för specifika omrÄden. För vÀgbelÀggningar, och tillviss del flygplatsbelÀggningar, finns utförliga sÄdana metoder, men för belÀggningar i containerterminaler saknas det.För att fortsÀtta utveckling mot en bÀttre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv pÄverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor.
Besökattraktionsutveckling i FisksÀtra : En studie av intresset för ett nytt kulturhistoriskt besöksmÄl
FisksÀtra has a historical background that goes back to the battle between Russia and Sweden that took place in 1719. This battle is known as "Slaget vid StÀket". Today there are plans to develop FisksÀtra as a tourist destination where focus lays on the historic factor of the battlefield that took place there. As of this a project called the HAMN project has started to try to develop a new experience park at this destination unlike any other.The aim of this essay has been to study how much potential this experience park has to become a popular tourist destination in the future, while looking at the potential interest of the foreign tourists. This essay is written as an assignment for Göran Andersson, who is in charge of the tourism department at Södertörns Högskola.
HandhÄllen kommunikation för produktionsledare
Kandidatuppsatsen skrevs pÄ Göteborgs Hamn, Skandinaviens största hamn. Uppsatsen skrevs isyfte att observera möjligheter med vilka trÄdlösa kommunikationsmedel produktionsledarna kananvÀnda nÀr de tidsrapporterar. Genom intervjuer och egna observationer visade analysen atthandhÄllna enheter för tidsrapportering Àr möjlig i mÄn om anpassning av handhÄllen enhet tillverksamhet och mÄlsystemet. Teorin lyfter fram olika möjligheter och komponenter för vadanalysen skall tillÀmpa villkor, anvÀndningsomrÄde, teknologi, objekt och funktioner kommerligger till grund för hur man skall tÀnka dÄ man implementerar och designar ett nytt eller ettbefintligt mÄlsystem. Resultatet visar att en handhÄllen enhet Àr möjlig dÄ man Àven mÄste se överett system som passar ihop med mÄlsystem och handhÄllen enhet samt uppnÄ de viktiga faktorernasom respondenterna önskar vid övergÄng frÄn Excel ark till PDA.The thesis was written in Gothenburg Harbor, the biggest harbor in Scandinavia, and was created toobserve what the opportunities are for a change in the ways of communications for the productionmanagement and if there are opportunities for a wireless communication for time report throughhandhelds.
Svenska hamnar : Utveckling för framtiden
För att ha möjlighet att anvÀnda lastfartyg mÄste det finnas hamnar. Hamnens uppgift Àr att vara den sammankopplade lÀnken mellan sjötransporter och landtransporter. Syftet med denna studie Àr att titta pÄ svenska hamnar och belysa de faktorer som pÄverkar hamnarnas utveckling. Med en ökad global handel och effektivare transporter Àr det viktigt att hamnen följer med i den utveckling som sker.Denna kvalitativa studie handlar om GÀvle Hamns och Stockholms Hamns utveckling. Dessa skiljer sig Ät dÄ GÀvle Hamn utvecklar godstrafiken och Stockholms Hamn i huvudsak utvecklar passagerartrafiken.
Importflöden med container till mellansverige : KartlÀggning av importflöden
Företag x fungerar som en knytpunkt ur ett logistikperspektiv pÄ orten och hÀr sammanstrÄlar mycket av godsflödena som kommer eller avgÄr med bÄt. Stora delar av exportflödena bestÄr av stÄl och trÀ dÀr stora importflöden i huvudsak bestÄr av kaffe och olja.NulÀgessituationen Àr som sÄdan att det Àr en ojÀmn fördelning andel importflöden med container jÀmfört med exportflödet. SkÀlet Àr att vi befinner oss pÄ en plats med mycket tillverkande industrier som exporterar varor ut i vÀrlden. Resultatet av detta Àr att andelen import via Företag xs containerterminal Àr 25% jÀmfört med 75% i export. Ett problem som uppstÄr i samband med detta Àr att tomma containrar mÄste skeppas till Företag x för att möta den, i nulÀget, större andelen export.
Identifiering av ÄtgÀrder som kan bidra till att förbÀttra analysen av miljökemiska sedimentundersökningar : En studie pÄ provtagningsdata frÄn Kalmarsund och Oskarshamns hamn.
Föroreningar av metaller Àr ett problem lÀngs med kusterna, vilket har en negativ inverkan pÄ vattenlevande organismer och miljön. Orsaken till detta beror till stor del pÄ pÄgÄende utslÀpp frÄn tÀtorter, hamnar, industrier och pÄ ?gamla synder (dÄ det inte fanns nÄgra detaljerade miljölagar som reglerade spridningen av föroreningar frÄn exempelvis industriprocesser)?. UtslÀpp av föroreningar behöver inte bara komma lokalt utan kan ocksÄ transporteras via avrinningsomrÄdena och via atmosfÀriskt nedfall. Idag arbetar lÀnsstyrelsen med att invertera och sanera förorenade omrÄden, men för att kunna ta reda pÄ hur det ligger till med kusterna och hamnarna Àr sedimentprovtagningar ett mÄste.
Risken för miljöskaderelaterade skador till följd av jÀrnvÀgsdrift, ett ersÀttningsrÀttsligt perspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av en ersÀttningsrÀttslig juridisk metod, med avstamp i en olycka vid jÀrnvÀgsdrift, undersöka tillÀmpliga regler bÄde i teori och praktik. Den praktiska delen av uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i Göteborgs Hamn AB (GHAB) som verkar i Göteborgs hamn. I nÀrheten av hamnen ligger Torsviken, ett naturskönt friluftsomrÄde med unikt fÄgelliv som Àr belÀget pÄ Hisingen i Göteborg. Vid denna typ av transportverksamhet som utförs av GHAB finns det en risk att det sker en olycka. En del av GHAB:s arbete innebÀr dÀrmed att försöka minimera denna risk genom sÀkerhetsinstruktioner, förebyggande arbete och utbildning av personalen.
Reparation av isskydd, PiteÄ Hamn
Examensarbetet utreder hur en reparation av isskydden vid PiteÄ Hamn kan genomföras. För att bilda sig en uppfattning om skadornas omfattning genomfördes en undersökning sommaren 2006. Bakgrunden till hur dessa skador har kunnat uppstÄ har studerats och ett laboratorietest med hÀnseende pÄ frostskador pÄ betong har genomförts. Lösningsförslaget avgrÀnsar sig till vilket slags betong man bör anvÀnda samt ett förslag pÄ hur en för detta problem anpassad betongform kan konstrueras. De krav som stÀlls pÄ lösningsförlaget Àr att det skall vara praktiskt genomförbart samt ekonomiskt försvarbart.
Faktorförsökbaserad diskret hÀndelsestyrd simulering av trafikflöden under lÄngsiktiga prognoser: En fallstudie vid Göteborgs Hamn
VÀrldshandeln vÀxer kraftigt och det vanligaste sÀttet atttransportera gods mellan landsgrÀnser Àr genom sjöfart. I takt med attvÀrldshandeln vÀxer, ökar ocksÄ storleken pÄ fartygen. Detta innebÀr att enstörre mÀngd gods anlÀnder samtidigt nÀr ett fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mÀngd gods mÄste godsnav och hamnar stÀndigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebÀr att lÄngsiktiga prognoser ochplaner mÄste utvecklas för hur större fartyg skall kunna hanteras.
LÀnsvattenmÀngd
I botten av ett fartygs maskinrum samlas vatten som Àr blandat med olja, kemikalier och andra föroreningar. Detta pumpas till lÀnsvattentanken. Det finns tvÄ alternativ för vidare hantering av lÀnsvattnet: Antingen avlÀgsnas oljan i en lÀnsvattenseparator och det renade vattnet pumpas överbord, eller lÀmnas i en hamn för destruktion. I dagslÀget Àr det okÀnt hur mycket lÀnsvatten som produceras ombord pÄ fartyg. Den hÀr studien undersöker möjliga samband mellan de fyra fartygsrelevanta variablerna bruttodrÀktighet, maskinstyrka, Älder och fartygstyp och mÀngden lÀnsvatten som produceras ombord pÄ fartyg.
Framtida förtöjningsanordningar : Kan trossar i framtiden vara nÄgot i det förflutna
Under de senaste Ären har svenska hamnar behövt ta stÀllning till ett antal nya produkter pÄ marknaden som pÄstÄr sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det hÀr arbetet undersöker de resonemang som företrÀdarna för svenska hamnar har anvÀnt nÀr de har diskuterat investeringar i sÄdana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda pÄ dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrÀdarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna Àr positivt instÀllda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osÀkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har Àn sÄ lÀnge förhindrat dem frÄn att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framtrÀdande argumenten mot att investera Àr att investeringskostnaden Àr för hög i förhÄllande till förtjÀnsten samt att det Àr hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .
Sopsortering mellan fartyg och Kalmar Hamn : En fallstudie i hur fartyg sorterar sitt avfall i Kalmar Hamn
Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.
TillÀmpning av Lean Construction - SunnanÄ hamn
This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.