Sök:

Sökresultat:

150 Uppsatser om Södra hamn - Sida 4 av 10

Konceptframtagning av hyttdel och packning till en befintlig bÄt

Genom konsultföretaget formlogi AB har det tagits fram ett koncept för en hytt och en packning till ett bÄtföretag. Hytten byggdes pÄ en befintlig bÄt som fanns i bÄtföretaget sortiment. Projektet skulle ha slÀktdrag frÄn produkter som företaget redan hade pÄ marknaden. Arbetsmetod som har anvÀnds under projektet Àr systematisk problembehandling, samt tolkning av konceptuella idéskisser. Systematisk problembehandling gÄr ut pÄ att man först bestÀmmer problemet, sen undersöker problemet, och till sist löser problemet.

Effektivare informationsutbyte vid kombinerade land- och sjötransporter av farligt gods

Vid transporter av farligt gods Àr informationen en avgörande faktor. Att rÀtt information vid rÀtt tidpunkt finns tillgÀnglig Àr vÀldigt viktigt vid hÀndelse av olycka. Informationen utgör Àven en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad Àr beroende av andra transportslag för att utföra den hÀr typen av transportuppdrag Àr sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav stÀlls pÄ ökad sÀkerhet vid sjötransporter Àr Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-nÀringen.

LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag

LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.

Infastrukturen och KlimatförÀndringarna : Hur klimatförÀndringarna kan pÄverka Kalmar

I denna uppsats har jag tagit reda pÄ hur klimatförÀndringarna i framtiden kan komma att drabba Kalmar. Syftet med uppsatsen var att förklara för lÀsarna hur klimatförÀndringarna visar sig, hur de kan pÄverka stÀder och dessutom se hur de olika organisationerna som agerar inom kommunen och lÀnet har planerat för detta och vilka kunskaper de har. Uppsatsen Àr skriven med en kvalitativ explanativ metod. Med hjÀlp av olika personer som jobbar inom berörda organisationer har jag kommit fram till att det största problemet som kan uppstÄ pÄ grund av klimatförÀndringarna Àr översvÀmningar och stormar. DÄ Kalmar Àr en gammal stad som Àr uppbyggd nÀstan precis i strandkanten sÄ skulle en permanent höjning av vattennivÄn medföra att stora omrÄden i Kalmars centrala delar skulle kunna hamna under vatten.

Utformning av nytt isskydd i plast, Skydd för kajpÄlar i Göteborgs hamn

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet.

Civil-militÀr samverkan vid CBRN-hÀndelser inom Sveriges grÀnser i fredstid

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten dÄ CBRN-hÀndelser intrÀffar i det svenska samhÀllet samt hur dessa dokument pÄverkar den civil-militÀra samverkan. Dokumenten har analyserats utifrÄn en teori om organisationers grÀnser och anknutits till en verklig CBRN-hÀndelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers grÀnser kan anvÀndas för analys av civil-militÀr samverkan vid krishantering i allmÀnhet. Specifika hÀndelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

Mellan vattenspeglar och bebyggelse : En studie av innerstadens kajer i Stockholm

Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet Àr att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invÄnare. KÀllmaterialet bestÄr till stor del av plandokument samt av intervjuer med bÄde tjÀnstemÀn och stadens invÄnare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att pÄ ett tydligare sÀtt förstÄ kajernas dynamik. Resultaten frÄn uppsatsen visar att planeringen kring kajomrÄdena Àr splittrad och uppdelad mellan mÄnga olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invÄnare.

Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet. Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet. Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.

Skrubberavfall : Hantering i hamn

This paper deals with challenges associated with handling scrubber waste in the port of Karlshamn and what various industry partners are doing to meet this growing demand. The main challenges have been the proportion of ships with scrubber, the amount of generated waste and waste characterisation. An understanding of these factors has been crucial in order to ascertain the aim of this study, which has been made with calculations based on leading manufacturer?s scrubber analyses and with an estimation of the quantity of ships with scrubber by examining AIS data from the Port of Karlshamn. In order to calculate the quantity of scrubber waste two different scenarios were established, which in turn produced two different outcomes.

Lagerlokalisering i Europa

Fiskeby Board tillverkar returfiberbaserad kartong som oftast anvÀnds till livsmedelsprodukter. Fiskeby producerar mot kundorder. NÀr en order Àr fÀrdigproducerad sÄ lagras den i vÀntan pÄ att kunden ska avropa delar av ordern. Korta leveranstider Àr en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i kartongbranschen.PÄ senare Är har marknaden för livsmedelstillverkning flyttats frÄn norden, söder ut, till och omkring Tyskland. Detta faktum har gjort att avstÄndet frÄn Fiskebys produktionsanlÀggning till deras kunder har ökat vilket har lett till ökade leveranstider.Uppgiften med examensarbetet var dels att som oberoende part, hitta ett nytt logistiskt upplÀgg som innebar kortare leveranstider och högre leveransservice och dels att göra en totalkostnadsanalys över företagets logistiska verksamhet för att underlÀtta för Fiskebys fortsatta arbete.Det enda sÀttet att minska leveranstiden Àr att minska avstÄndet mellan produkterna och marknaden och dÀrför togs beslutet att gÄ vidare med att hitta en strategisk lagerpunkt.För att hitta en strategisk lagerpunkt gjordes flera olika tyngdpunktsberÀkningar dÀr varje analys tog hÀnsyn till en eller flera faktorer sÄ som efterfrÄgan, vinstmarginal, geografisk belÀgenhet och kundrelation.

Kampen om PiteÄ handelshamn 1950 - 1973 : frÄn lokal stadshamn till nationell handelshamn

Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when PiteÄ relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds.

Storskaligt batterilager i samband med landanslutningen i Ystad hamn

OmstÀllningen till ett mer hÄllbart samhÀlle spelar en betydande roll för att uppnÄ deEuropeiska mÄl och klimatavtalen, 20/20/20-mÄlen. Ett av mÄlen anger att andelen förnybarenergi ska öka vilket stÀller högre krav pÄ elnÀtets kvalitét. Framtidens elnÀt mÄste blimodernare, att det genom utvecklad styrning och övervakning kan balansera ökadeeffektvariationer och dÀrmed erhÄlla en ökad stabilitet, sÄ att god samverkan mellan förnybarelproduktion och elanvÀndning uppnÄs. Redan i dagslÀget finns tekniska lösningar som gördet möjligt att konstruera ett sÄdant modernt elnÀt.Projektgruppens uppdragsgivare var Ystad Energi AB som ville undersöka möjligheten attansluta ett batterilager i samband med landanslutningen i Ystad hamn.NÀr fÀrjorna vid kaj ansluts till det fasta elnÀtet kan effektbehovet i Ystads lokala elnÀt öka iden utstrÀckningen att abonnerad effekt pÄ överliggande elnÀt överskrids. I dagslÀget Àr detinte möjligt att uppgradera till ett högre effektabonnemang eftersom transformatornsbegrÀnsade maxeffekt som förser Ystad med elenergi redan Àr uppnÄdd.För att undersöka möjligheterna till ett batterilager, har dels Ystads effektbehov ochlandanslutningens tillkommande effektbehov analyserats.

MÖJLIGHETER OCH PROBLEM MED STYRMEDEL RIKTADE MOT SJÖFARTENS MILJÖPÅVERKAN : En sammanstĂ€llning och analys av styrmedel och hur olika instanser ser pĂ„ dessa

Med anledning av den debatt som förts i media om svaveldirektivets införande blev vi intresserade av attsammanstÀlla olika instanser syn pÄ direktivet samt hur deras intentioner förhÄller sig till varandra. Med detta som utgÄngspunkt utvidgade vi arbetet till att studera flera typer av styrmedel. I resultatet har vi presenterat en sammanstÀllning av intervjuer vi utfört med svenska politiker, hamnar och befraktare. Vi kom fram till att svaveldirektivet behövs för att Ästadkomma en reducering av sjöfartens utslÀpp av miljögifter men att direktivet inte kommer kunna uppfyllas av alla fartyg pÄ grund av brist pÄ lÄgsvavelhaltigt brÀnsle, stora hinder för LNG drift och tekniska problem med skrubbers. Skatt pÄ marina brÀnslen och utslÀppsrÀtter för sjöfarten som styrmedel bedömdes inte vara aktuellt inom en överskÄdlig framtid.

JÀmförelse av platsspecifika föroreningsrisker i samband med muddringsaktiviteter

Stora volymer förorenade sediment kommer att behöva tas om hand under de kommande Ären dÄ bottensediment i svenska farleder, hamn- och kustomrÄden under lÄng tid har konta?minerats av bÄde tungmetaller och organiska föroreningar. I examensarbetet studeras fyra möjligheter för hantering av förorenade muddermassor. De tre traditionella metoderna Àr tippning till havs, utfyllnad i vik eller deponering pÄ land. Stabilisering/solidifiering (s/s) Àr ytterligare ett alternativ som innebÀr att muddermassorna kan nyttiggöras i geokonstruktioner genom att massornas hÄllfasthet ökas.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->