Detta arbete syftar till att få en djupare förståelse för hur och varför läsundervisningen ser ut som den gör i årskurs ett i några skolor. Åtta intervjuer, med verksamma pedagoger, har genomförts. Dessa pedagoger har, under ett läsår, de senaste tre åren varit verksamma i årskurs ett och därmed arbetat med läsinlärning. I litteraturdelen beskrivs de olika läroplanerna för grundskolan som varit gällande sedan 1962 samt några metoder för läsinlärning. Som teoretisk utgångspunkt beskrivs tre olika lärandeteorier; behaviorism, kognitivism samt konstuktivism.

Syftet med detta arbete var att få insikt om hur matematiklärare resonerar kring sitt ämne i förhållande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsätter att läsa på en eftergymnasial nivå med teknisk inriktning. Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer, jämt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielärare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit närvarande under en längre tid. Kunskapsbristerna medtagna från föregående kurs respektive skolform orsakar svårigheter för både elev och lärare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skäl misslyckas gymnasielärare i att bekämpa dessa. Behörighetskraven är allt mindre jämställda med förkunskapskrav.

Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck.

Den här studien undersöker formuleringar i en skolas åtgärdsprogram och hur skolans anställda som är knutna till programmet uttrycker sig kring innehållet i det samt vilken inverkan synen på elevers svårigheter kan ha på dessa åtgärdsprogram. Syftet är att belysa hur nära åtgärdsprogrammen de anställda står samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa är formulerade som de är och hur det kan komma sig att de anställda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in från såväl åtgärdsprogram som de anställda. För insamling av data ifrån skolans personal användes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av åtgärdsprogram och de anställdas uttryck har mynnat ut i är åtgärdsprogram, elevers svårigheter samt arbetet med elevers svårigheter.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande..

Andraspråksinlärning är ett komplext område för både lärare ochelever. Kunskapsmål såväl som trivsel ska uppnås och för dettabehövs stöd och uppmuntran från alla inom skolans verksamhet.Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga hur möten serut i den mångkulturella skolan. Detta har gjorts genom ensystematisk litteraturstudie där ett urval forskning omandraspråkselevers språkutveckling har studerats. Studiens resultatär indelat i sex olika kategorier: förberedelseklass, frånförberedelseklass till ordinarie klass, integrering av första- ochandraspråk, språkets betydelse för ämneskunskaper,modersmålsundervisning samt upplevelsen av att inte vara somalla andra. I den studerade forskningen beskrivs vikten av attstötta tvåspråkiga elevers språkutveckling på både första- ochandraspråket.

Valet av ämne väcktes när jag läste specialiseringen Specialpedagogik när vi behandlade ämnena barn som far illa och anmälningsplikt. Jag fann det angeläget att undersöka hur lärare känner kring detta med anmälningsplikten och om de upplever att det kan finnas skäl till att underlåta att anmäla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda på detta gick jag till väga så att jag använde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som är yrkesverksamma i grundskolan.Huvudresultaten i denna studie visar på att lärare inte upplever att det finns några skäl till att låta bli att anmäla när man har en misstanke om att elever far illa. Däremot så visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om när man egentligen har en misstanke.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterär kanon i skolan. Den föreslog upprättandet av en lista på böcker som alla elever i svenska skolor skall läsa. De idag gällande styrdokumenten för skolan överlåter bokvalet på lärarna. Vi intervjuade tre svensklärare i grundskolans senare år för att få veta hur de förhöll sig till kanon och på vilka premisser de väljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

In all times school has defined and categorized pupils from a hypothetical normality. The National Agency for Education is today critical to how the municipalities provide for the necessity of special support for pupils with difficulties in school.Pupil`s assistants has been a growing profession in school during the last decade and their importance for the pupils is relatively unexplored. The aim of this study is to find out how the pupils think about having pupil`s assistant during the obligatory school on the basis of the ideas of power, knowledge, involvment and understanding. The study is based on qualitative interviews, consisting of half-structured questions, with eight pupils that have or have had pupil`s assistant during their time in senior compulsory school. The result notifies that the pupils feel powerless in school, they have no opportunity to affect and they do not think they are someone that could make any change.

Denna studie är en undersökning om informella ledare bland elever i år 9 på grundskolan och på gymnasiet. Fokus i mitt arbete har legat på informella ledare med negativ inverkan på bland annat lektioner och klasskamrater. Jag har genom intervjuer och observationer försökt ta reda på hur olika lärare identifierar och hanterar informella ledare, samt hur dessa påverkar det dagliga skolarbetet. Det som framkommit i min undersökning är bl.a. att de intervjuade lärarna menar att de flesta klasser har informella ledare, och att dessa kan vara mer eller mindre tydliga.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på det konkreta arbetets betydelse för elevers taluppfattning i årskurs 1, samt att undersöka om det finns någon skillnad i elevernas taluppfattning i två klasser som arbetat olika mycket konkret inom matematiken den första tiden i grundskolan. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer, samt en undersökning av elevers taluppfattning i två olika klasser. Intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare använde sig av konkret arbete för att eleverna ska få en god taluppfattning. Undersökningen i klasserna visade att den klass som arbetat mindre konkret inom matematiken presterade bättre på den skriftliga diagnosen, medan elever från båda klasserna förklarade på ett bra sätt med hjälp av ett material hur de löser en uppgift. En slutsats som dragits av denna undersökning är att elever kan lära på olika sätt, och att lärare tycker att det konkreta arbetet i matematik är viktigt för att ge eleverna en god taluppfattning..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området.De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning.

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald.I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samtalar när de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmåga att använda ett naturvetenskapligt arbetssätt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om två elever fick en uppgift där de formulerade frågeställningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in på band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjälp av en praktisk epistemologisk analys utifrån tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssätt, ganska lätt att ta till sig uppgiften.