Problembakgrund: Som det ser ut idag Àr alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i smÄ företag (dir. 2006:96). SlutbetÀnkande lÀmnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begrÀnsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprÀtta sina koncernredovisningarenligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).Syftet med standarderna Àr att kapitalmarknaden effektiveras genom att jÀmförbarhetenav redovisningshandlingar pÄ den inre marknaden förbÀttras. IFRS 2 Àr den andra standardensom IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogramvilka Àr ett sÀtt för arbetsgivaren att rekrytera, behÄlla och motivera medarbetare.Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram pÄgrund av IFRS 2. Detta dÄ IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogramoch dÄ detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen pÄ grund avkostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklarahur svenska bolag förhÄller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan pÄ svenska bolagsval att ha kvar optionsprogram.

Uppsatsen behandlar det straffrÀttsliga EU-samarbetets beslutsstruktur post-Lissabon med fokus pÄ EU:s harmoniseringskompetens enligt art 82 och 83 funktionsfördraget. Genom Lissabonfördraget upplöstes den tidigare trepelarstrukturen och det straffrÀttsliga samarbetet fogades samman med det allmÀnna EU-samarbetet. Enligt det nu gÀllande regelverket har EU befogenhet att vidta ÄtgÀrder bland annat för att sÀkerstÀlla ömsesidigt erkÀnnande mellan medlemsstaterna pÄ det straffrÀttsliga omrÄdet (art 82.1) och för att harmonisera medlemsstaternas straffrÀttsliga lagstiftning (art 82.2 och 83). Harmoniseringskompetensen omfattar faststÀllande av minimidirektiv avseende specifikt angivna delar av det straffrÀttsliga förfarandet (art 82.2) och avseende brottsrekvisit och pÄföljder inom specifikt angivna omrÄden med sÀrskilt allvarlig brottslighet som har ett grÀnsöverskridande inslag (art 83.1). DÀrtill fÄr EU genom den sÄ kallade annexkompetensen faststÀlla minimiregler om brottsrekvisit och pÄföljder pÄ omrÄden som redan omfattas av harmoniseringsÄtgÀrder om detta Àr nödvÀndigt för att sÀkerstÀlla att unionens politik pÄ det harmoniserade omrÄdet ska kunna genomföras effektivt (art 83.2).

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

MÄlet med min uppsats var att undersöka Lunds stadspark och bedöma dess kvaliteter. För att kunna göra det pÄ ett objektivt sÀtt ville jag utgÄ frÄn ett standardiserat bedömningsmaterial som Àven kan anvÀndas pÄ andra parker och platser. Jag fann bedömningsförfarandet för Green Space Awards (GSA) vara tillÀmpbart. GSA som organisation var ocksÄ intressant, dÄ det Àr ett relativt nytt nÀtverk som verkar för att uppmÀrksamma goda parkmiljöer med hög kvalitet. DÀrför blev min frÄgestÀllning: Har Lunds stadspark de förutsÀttningar som krÀvs för att bli GSA-certifierad? Med följdfrÄgan; Vilka ÄtgÀrder och förbÀttringar skulle behövas för att nÄ dithÀn? Med min uppsats har jag inte för avsikt att ge ett komplett svar pÄ frÄgan om stadsparken har möjlighet att bli GSA-certifierad.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Idag finns i Sverige sÀrskilda beskattningsregler för smÄ och medelstora företag, de sÄ kallade fÄmansföretagen. Reglernas syfte Àr att hindra omvandling av förvÀrvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna gÄr under benÀmningen 3:12-reglerna och Àr placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

FörÀndrade samhÀllsstrukturer har lett till att ungdomars uppvÀxtvillkor under de senaste decennierna har förÀndrats. FörÀldrarna ses idag inte lÀngre som sjÀlvklara förebilder och identifikationsobjekt nÀr det handlar om norm-, vÀrderings- och kunskapsförmedling. Familjens roll som förmedlare av dessa vÀrden har istÀllet delvis förskjutits till förmÄn för exempelvis media, skola, dagis och andra samhÀllsinstitutioner. Vi stÀllde oss frÄgan hur denna samhÀllsförÀndring pÄverkar ungdomars identitetsbildning och dÄ framförallt ungdomar som Àr i behov av stödinsatser av olika slag. Studien bygger först och frÀmst pÄ tankar sprungna ur den konstruktionistiska teoribildningen.

Studiens syfte Àr att identifiera ÄtgÀrder, som de gotlÀndska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar pÄ ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, Àr av varjehanda slag ? kostnads- och intÀktsposter, företagsledning i bred bemÀrkelse (vilken Àr överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktÀr (vilka Àr överordnade företagsledningsförmÄgan). Studien bygger pÄ tre teorier, nÀmligen nÀtverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgÄngar.

Detta examensarbete behandlar frĂ„gestĂ€llningen hur personer med diagnos Asperger syndrom betraktar och berĂ€ttar om en bild i jĂ€mförelse med personer utan diagnosen. Intresset för Ă€mnet har uppkommit dĂ„ jag jobbat med personer inom autismspektrumet dĂ€r vid Asperger sydrom igĂ„r och dĂ„ blivit fascinerad över deras speciella sĂ€tt att uppfatta saker och ting och dĂ€rigenom funderat över hur detta skulle ta sig uttryck nĂ€r det gĂ€ller att betrakta och berĂ€tta om bilder. Resultaten som framkommer Ă€r att det finns vissa skillnader men att studien inte tillrĂ€ckligt kvalificerad dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att göra en tillförlitlig undersökning med sĂ„ fĂ„ informanter. Man har dock fĂ„tt tagit del av deras berĂ€ttande om bilden och dĂ€r igenom fĂ„tt erfara olikheter och likheter berĂ€ttelserna emellan. Även om det inte Ă€r nĂ„gonting nytt att vi uppfattar saker och ting olika Ă€r förhoppningen att det, Ă„tminstone för en stund, förts fram i ljuset.Gestaltningen Ă€r en förlĂ€ngning pĂ„ den undersökande delen i uppsatsen.

Studien har utförts pÄ företaget Ericssons avdelning för strategiskt inköp och syftar till att utforma en inköpsportfölj som kan positionera maktbalansen mellan Ericsson och dess leverantörer. Undersökningen utförs pÄ tre olika kategorier inom inköp; Hardware, Logistics och R&D Consultancy Services. Studien ger Àven förslag pÄ strategier som kan appliceras för att flytta maktbalansen till en mer fördelaktig position. För att kunna utforma en maktpositioneringsmodell undersöker studiens författare vad som orsakar och kÀnnetecknar makt i en kund- och leverantörsrelation, samt vilken pÄverkan de identifierade faktorerna tycks ha.Ericsson Àr ett globalt företag som Àr vÀrldsledande inom kommunikationsteknologi. Inköp av produkter och tjÀnster stÄr för en ansenlig del av organisationens kostnader, varpÄ inköpsarbetet blir av stor betydelse.

Bakgrund: Sedan 2010 Àr revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer Àn idag, Àr det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt vÀljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjÀnster har blivit mer efterfrÄgestyrda. DÀrför flyttar fokusen kring revisionens nytta frÄn intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrÄn ekonomiskt perspektiv, dÀr utgÄngspunkten Àr att de olika aktörerna pÄ marknaden Àr rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrÄn avvÀganden mellan nytta och kostnad.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och friluftsaktiviteter.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.