Uppsatsens syfte Àr att se hur nyanlÀnda elever i tvÄ olika undervisningsformer upplever attmodersmÄlet pÄverkar andrasprÄksinlÀrningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlÀndaeleverna anvÀnder sina första- och andrasprÄk till ÀndamÄl som att prata med kompisar,syskon och slÀktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit iSverige mellan ett och fyra Är och benÀmns nyanlÀnda. Materialet Àr inhÀmtat genom enenkÀtundersökning som Àr gjord pÄ 28 informanter, dels pÄ SprÄkintroduktion och dels iInternationell klass, bÄda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en vissmedvetenhet hos informanterna om modersmÄlets pÄverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken uppfattning SFI ? lÀrare har om hur de planerar och iscensÀtter sina lektioner med tanke pÄ att de undervisar i en mÄngkulturell miljö. För att ta reda pÄ detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lÀrare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestÀmd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lÀrare, enligt deras egna uppfattningar, tar hÀnsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet nÀr de undervisar.

Det finns idag behov till en undervisningsform som pÄ ett roligt och enkelt sÀtt engagerar studenter till att lÀra sig om design. Studenter Àr olika och behöver olika undervisningsformer.Problemet löses via ett brÀdspel som Àr kunskapsgivande vilket fÄr studenter engagerade. Under tio veckor har jag arbetat med ett testbrÀdspel för designstudenter som ett komplement till designundervisningen. Jag har intervjuat folk om design och skaffat mig kunskaper om hur en yrkesverksam designers tillvaro kan se ut. Tester av spelet har Àgts rum för att se om det Àr underhÄllande och hjÀlp har tagits av yrkesverksamma brÀdspelsutvecklare och lÀrare för speldesign.Resultatet blev ett koncept till ett brÀdspel dÀr det gÄr att rulla ihop planen i en papperscylinder eller vika planen till en lÄda för att lösa förpackningsproblemet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser pÄ naturvetenskap och dess undervisningsform och om lÀrarna mÀrkt nÄgon förÀndring i tjejers intresse. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser pÄ det Naturvetenskapliga programmet. Fem lÀrare intervjuades för att ta reda pÄ om de har mÀrkt nÄgon förÀndring i skolan angÄende tjejers intresse. Tre av dessa arbetar pÄ gymnasiet och de övriga tvÄ i grundskolan. Svaren frÄn enkÀter och intervjuer gav ett nÄgot överraskande slutresultat dÄ dessa till viss del avvek frÄn tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten.

The purpose of this study is to see how some teachers in primary school creates and adapts their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. It also aims to identify opportunities and challenges that teachers see in creating a teaching adapted to these students.In this study, qualitative interviews has been done to collect data. The interviews were conducted with five teachers who all are active in the primary school.The study results show that there is great variation in how the interviewed teachers create their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. The use of mathematics book proved to be significant for how this adaptation took place. The result also shows that the teachers? explanations for the choice of the adaptations that they make in teaching vary.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka nÄgra lÀrares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förÀndrat elevers beteende och lÀrares undervisningsformer, hur insatta lÀrarna Àr i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lÀrarna uppfattar, bemöter och hanterar tvÄ olika kön i samma klass. Med hjÀlp av intervjuer med fyra lÀrare har jag sökt svar pÄ dessa frÄgestÀllningar. Resultaten visar att lÀrarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar Àr "brÄkstakar" och flickor Àr "hjÀlpfröknar". Det har Àven visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader Àr lÄg bland lÀrarna. NÄgra slutsatser Àr att elevers beteende och studieresultat Àr följder av den feminisering som de senaste decennierna Àgt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lÀrarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig Ät beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lÀrare..

PÄ uppdrag av Kliniskt TrÀnings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med Àmnet simulationstrÀning. SimulationstrÀning introducerades under 50-talet i den medicinska vÀrlden. Sedan dess har det gjorts mÄnga framsteg och förbÀttringar pÄ omrÄdet, i takt med att kraven ökar pÄ sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den hÀr studien var att studera effekter av simulationstrÀning. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationstrÀning och dess effekter.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i Ärskurs 3 i grundskolan tÀnker och arbetar med sprÄkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgÄ frÄn Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstÀrkning. Dessutom har vi inriktat oss pÄ forskning om lÀsförstÄelse, höglÀsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger pÄ tre olika skolor i olika kommuner. VÄrt resultat visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, nÄgot som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna Àr införstÄdda med de olika teorier och forskning som finns pÄ omrÄdet.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

Tidigare forskning har pekat pÄ att motiverande klassrumsmiljöer kan pÄverkas genom till exempel lÀrarens förmÄga att upprÀtthÄlla god disciplin och ordning i klassen, höga Àmneskunskaper, social kompetens, positiv instÀllning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge Äterkoppling pÄ elevprestationer. Men frÄgan Àr hur elever upplever vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i matematikÀmnet. Syftet med denna studie Àr att synliggöra processer och förutsÀttningar som Àr kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ metod, det vill sÀga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lÀrare i lÀrandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nÀstan alla elever som ingick i studien har prestationsmÄl och dÀrmed Àr yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.