Denna studies syfte Àr att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lÀrare i naturvetenskap, pÄ högskolan, och hur denna överensstÀmmer med hur lÀrarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmÀssigt valdes ut för studien bestod av lÀrare i naturvetenskapliga Àmnen pÄ Teknik och samhÀlle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som anvÀndes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lÀrarnas huvudsakliga kunskapssyner, dÀrefter för att besvara delfrÄgorna om pÄverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jÀmförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar pÄ att tre av lÀrarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och tvÄ har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.

Under vÄr tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förÀndringsprocess pÄ en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmÀrksammade vi förÀndringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lÀrarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktÀr. Studiens syfte var att förstÄ vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus pÄ de kritiska aspekter som kan uppstÄ i en sÄdan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod dÀr vi anvÀnde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena. Analysarbetet prÀglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vÄr förförstÄelse som inom hermeneutiken ses som grundlÀggande. Resultatet visar pÄ hur flera olika faktorer inverkar pÄ, och samverkar i, förÀndringsarbete.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka högstadieelevers upplevelser av utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel pÄ utomhuspedagogik, och dÀrmed syftar undersökningen ocksÄ till att ta reda pÄ om elevernas Äsikter om utomhuspedagogik speglar deras Äsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen Àr av bÄde kvantitativ och kvalitativ art, dÀr elever i Ärskurs nio har fÄtt fylla i enkÀter med ett flertal pÄstÄenden och nÄgra öppna frÄgor om Àmnet. EnkÀtresultatet visar att flertalet elever stÀller sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder dÄ de framförallt upplever att det Àr roligt med varierade undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omvÀxlingens skull.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka skillnaden mellan tvĂ„ undervisningsformer, dessa undervisningsformer Ă€r lĂ€rstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna stĂ€lls mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att nĂ„gon av formerna Ă€r mer givande för dem samt om nĂ„gon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa lĂ€roplanen för individanpassning sĂ„ belyser vi Ă€ven denna frĂ„ga. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Ger nĂ„gon av undervisningsformerna, lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bĂ€ttre resultat?Anser eleverna att det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i nĂ„gon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fĂ„tt tillfĂ€lle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnĂ„ betygsmĂ„len?Är det nĂ„gon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder nĂ„gon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är nĂ„gon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar vĂ€nde vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfĂ€lle att utföra studien dĂ€r.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Vi har undersökt hur gymnasieelever ser pÄ fysikÀmnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkÀter dÀr respondenterna var andra- och tredjeÄrs gymnasieelever pÄ ett NV-program. Eftersom motivation Àr ett mÄngtydigt begrepp, har vi utformat enkÀtfrÄgorna sÄ att dessa anknyter till begreppet motivation utifrÄn den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett Àmne pÄ gymnasiet, och utifrÄn vÄrt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjÀlp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende pÄ lÀrare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet Àr att undersöka hur svenska och japanska speciallÀrare ser pÄ arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljÀra skolan skulle kunna vinna pÄ att arbeta pÄ liknande sÀtt som de gör. Ett antal lÀrare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus pÄ sprÄk- och inlÀrningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lÀrarnas syn pÄ sina respektive reguljÀra skolor, medan likheter förekommer i synen pÄ hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas sjÀlvförtroende..

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

Artificiell intelligens integreras idag i alltfler tekniska system. Trots det, ?r det fortfarande sv?rt att i praktiken implementera modeller fr?n grunden p? grund av h?ga resurskrav i form av data och ber?kningskraft. Detta motiverar s?kandet efter effektivare modeller. I denna artikel unders?ks Kolmogorov Arnold Networks (KANs), en alternativ arkitektur av neurala n?tverk och j?mf?rs med traditionella arkitekturer som multilayer perceptrons (MLPs) och faltningsn?tverk.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syftet med min studie Àr att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att anvÀnda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill ocksÄ utforska hur anvÀndandet av ?casemetoden? som inlÀrningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att anvÀnda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden Àr lÀmplig undervisningsform för lÀrare att anvÀnda om lÀrare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det Àr ett roligt och motiverade arbetssÀtt jÀmför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig sjÀlv i den lÀrande processen och lÀr ut konsten att presentera sin Äsikt och ta emot andras.

Kommunikation förutsÀtter att vi har förmÄgan att förmedla ett budskap och förmÄgan att uppfatta ett budskap frÄn andra och dÀrmed fÄr sprÄket en stor betydelse för utveckling och lÀrande i skolan. Barn med sprÄkstörning har svÄrt att göra sig förstÄdda via sprÄklig kommunikation och pÄ motsvarande sÀtt har de svÄrt att förstÄ. I tidigare studier görs jÀmförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med sprÄkstörning. Denna studie fokuserar pÄ skoltid för barn med sprÄkstörning.Syftet med studien Àr att beskriva nÄgra stödpersoners syn pÄ faktorer som styr placering av barn med sprÄkstörning i olika undervisningsformer. Empirin bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers förestÀllningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik pÄverkar elevers motivation att lÀra matematik. Som teoretisk grund anvÀnds sjÀlvbestÀmmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjÀlp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av mÀnniskors motivation. 198 Matematik A-studerande pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkÀtundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats Àr att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utstrÀckning Àr inre motiverade och har lÀrandemÄl.

SyfteSyfte med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur lÀrarstudenterna vid Idrottshögskolan i Stockholm (IH) ser pÄ sin utbildning avseende undervisningsformer i relation till ingÄende Àmnes/kursomrÄden och den kommande yrkesrollen. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka om de lÀrare som medverkat i lÀrarprogrammet har egen skolerfarenhet som verksamma lÀrare i grundskola/gymnasium.MetodTill grund för vÄrt examensarbete genomförde vi en litteraturstudie. Genom litteraturstudien arbetade vi fram frÄgor som slutligen blev till fyra intervjuer av IH: s studierektorer. Med stöd av intervjuerna utformades en enkÀt till LÀrarprogrammets avgÄngsstudenter (Julen 2005), L4A, L4B och L3K som fick möjlighet att svara pÄ enkÀten. FrÄgorna var lika till alla tre studiegrupper (78st studenter).