Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

I den hÀr uppsatsen behandlas flexibelt lÀrande som studieform. Flexibelt lÀrande Àr en vÀxande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populÀr. Regeringen satsar miljonbelopp pÄ att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslÄngt lÀrande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lÀrande Àr ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lÀrande gÄr att individualisera.

Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att frÀmja egenvÄrden för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt anvÀndes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbildning frÀmjar patienternas egenvÄrd pÄ ett positivt sÀtt eftersom patienterna fÄr möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer Àr strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvÄrden, diabetes outpatient intensive management programme, dÀr Àven telefonundervisning anvÀnds.

Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelÀrare vÀljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelÀrare vÀljer den undervisningsform som de gör. Vi tar Àven upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebÀr. Den empiriska delen bestÄr av intervjuer med lÀrare som undervisar i sprÄk. LÀrarna har olika lÄng yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda pÄ mer om kreativitet och dess förutsÀttningar respektive hinder har jag studerat för Àmnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelÀrare i slöjd. Fokus i arbetet har lags pÄ olika undervisningsformer och hur dessa kan pÄverka elevernas förutsÀttningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder pÄ att eleverna ges bÀst förutsÀttningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer dÀr undervisningen sker utefter lÀrarstyrda riktlinjer men dÀr eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur olika typer av undervisningsformer pÄverkar begreppsförstÄelsen och inlÀrningen. HÀr jÀmförs datorsimuleringar med demonstrationer.Studien genomfördes pÄ tvÄ grupper i Fysik A i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet, NV-programmet. Innan studien pÄbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast pÄ högstadiet. Det vill sÀga, det som undersöktes var första kontakten pÄ gymnasienivÄ. Samma diagnos anvÀndes före och efter studien.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Syftet med min undersökning var att kartlÀgga hur lÀrare tÀnker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet nÀr det gÀller elevers lust att lÀra sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lÀrare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lÀra och hur dessa lÀrare ser pÄ att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle fÄ. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lÀrare i grundskolans tidigare Är. Svaren frÄn intervjuer analyserades med tillgÀnglig forskning i Àmnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestÄ av varierande undervisningsformer för att pÄ bÀsta sÀtt vÀcka lust att lÀra hos eleverna. LÀrarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna fÄr kunskap om att det finns olika sÀtt att lÀra pÄ. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att varierande undervisningsformer bör innehÄlla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lÀra. Resultatet visar Àven att eleverna inte Àr delaktiga i planeringen av undervisningen, nÄgot som av lÀrarna förklaras med att eleverna Àr för unga för ansvaret det följer och att eleverna Ànnu inte har kÀnnedom om olika sÀtt att lÀra ut.

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar pÄ frÄgor rörande högstadielÀrares syn pÄ undervisningen inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. DÀrtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingÄr i kunskapsomrÄdet samt hur man lÀgger upp och genomför en vÀrdefull undervisning. De för arbetet centrala frÄgestÀllningarna Àr; - Vilka mÄl finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls mÄlen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehÄlla för att den skall kÀnnas vÀrdefull? - Vilka undervisningsformer lÀmpar sig för kunskapsomrÄdet sÄ att det skall kÀnnas vÀrdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgÄng. I denna ges en historisk Äterblick pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsomrÄdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsomrÄdets innehÄll och metod.

The background to this study is an interest for teacher?s thoughts about choices and teachingmethods and motives for these choices. A question is about the meaning of professional experience and the importance of choices in teachingmethods according to the teachers. The purpose of the study is thru a qualitative study examine teacher?s thoughts and statements about choices of teachingmethods to shed a light on different teachingmethods in early years in school.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. MÄnga vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lÄng och vÀrdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men Àr detta Àr nÄgot som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkÀt mÀtt hur eleverna upplever förutsÀttningar för medverkande i lÀrandet. EnkÀten ger nÄgra svar pÄ hur elever frÄn tre nordiska lÀnder upplever lÀrandet i olika arbete- och undervisningsformer.