Bakgrund: Att Äldras bidrar till nedsatt psykisk och fysisk funktion. KÀnslor som kan uppkomma Àr ensamhet, oro och nedstÀmdhet vilket ofta leder till minskad social och fysisk aktivitet samt minskad livslust. Husdjur kan bidra till mening och sammanhang och pÄ sÄ vis pÄ mÄnga sÀtt ge ett ökat vÀlbefinnande hos Àldre.Syfte: Syftet var att beskriva vÄrdpersonalens upplevelser av vÄrdhundars pÄverkan pÄ Àldres hÀlsa.Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts. Informanterna var 7 stycken undersköterskor frÄn tvÄ olika boenden i södra Sverige. Datat analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visar tvÄ kategorier; ?HÀlsofrÀmjande verkan? och ?motverkar ett hÀlsofrÀmjande?.

Bakgrund: Hörselskador Àr ofta förkommande hos personer med utvecklingsstörning, autism och inom autismliknande tillstÄnd, bÄde medfödda och Äldersrelaterade hörselskador. Ofta förblir de oupptÀckta dÄ dessa personer kan ha flera funktionsnedsÀttningar eller svÄrigheter att uttrycka sig. Dessa personer kan bo pÄ en bostad med sÀrskild service, och personal pÄ dessa boenden behöver ha kunskap i hörselrelaterade Àmnen för att de boendes behov ska tillgodoses. Syfte: Att belysa praktisk och teoretisk kunskap i Àmnen som hörsel, hörselnedsÀttning, vissa hörhjÀlpmedel och kommunikation hos personal som arbetar pÄ bostad med sÀrskild service.Metod: För att belysa kunskapen hos personal i Karlskoga och Lindesbergs kommun anvÀndes en postenkÀt som mÀtinstrument i denna kvantitativa undersökning.Resultat: Personalen hade störst kunskap inom omrÄdet kommunikation och vilken pÄverkan hörselnedsÀttningar kan ge. SÀmre kunskap fanns att se inom omrÄdet hörseltekniska hjÀlpmedel och hörapparater och om hur vanligt förekommande hörselnedsÀttningar Àr.Slutsats: Resultatet tyder pÄ att det finns vissa brister i personalens kunskap, frÀmst inom de omrÄden som handlar om hörsel, hörselnedsÀttning och vissa hörhjÀlpmedel.

SammanfattningVad Àr en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhÄlla sig till transformationsprojekt se ut?Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istÀllet för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fÄnga upp de vÀrden som finns i en byggnad och fÄ med sig dem och bygga vidare pÄ dem istÀllet för att skapa helt andra vÀrden. VÀrden Àr saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhÄllanden, material och detaljer. Det Àr saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera pÄ de professionellas perspektiv, vill vi ta reda pÄ de handlingsstrategier och utgÄngspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gÀller kontinuitet, form och innehÄll? - Vad finns det för riktlinjer vad gÀller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsÀtt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att sÀga om förvÀntningarna frÄn andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen pÄ grÀnsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svÄrigheter upplever personalen nÀr det gÀller att planera arbetet med brukarna i samförstÄnd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar pÄ centrala teman inom Àmnet. I resultatet framgÄr att samtliga intervjupersoner pÄ olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgÄr frÄn att de upplever att de anhörigas förvÀntningar inte stÀmmer överens med den egna synen pÄ den professionella arbetsrollen, vilket försvÄrar kommunikationen.

MÀnniskor blir Àldre och bor till större del kvar i sina ordinÀra boenden. Med stigande Älder ökar risken för funktionsnedsÀttningar vilket i sin tur kan pÄverka den Àldres deltagande i sina vardagliga aktiviteter. TrÀffpunkter för seniorer Àr sociala mötesplatser som finns till för att frÀmja Àldre personers möjlighet till social gemenskap. Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer upplever betydelsen av att delta i trÀffpunkter för seniorer. Metod som anvÀndes var av kvalitativ design och datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare frÄn tre olika trÀffpunkter.

Det krÀvs mycket av en mÀnniska som mÄste fly sitt hemland. NÀr dessutom ett barn flyr utan sina förÀldrar eller andra anhöriga Àr det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lÀgger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i vÀstvÀrlden. Kraven och förvÀntningarna pÄ dessa flyktingbarn Àr svÄra att förstÄ. För att fÄ en djupare förstÄelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens kÀnsla av sammanhang, vilket föranledde frÄgestÀllningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens kÀnsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens kÀnsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillÀmpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter som Àr personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Bakgrund: Hörselskador Àr ofta förkommande hos personer med utvecklingsstörning, autism och inom autismliknande tillstÄnd, bÄde medfödda och Äldersrelaterade hörselskador. Ofta förblir de oupptÀckta dÄ dessa personer kan ha flera funktionsnedsÀttningar eller svÄrigheter att uttrycka sig. Dessa personer kan bo pÄ en bostad med sÀrskild service, och personal pÄ dessa boenden behöver ha kunskap i hörselrelaterade Àmnen för att de boendes behov ska tillgodoses. Syfte: Att belysa praktisk och teoretisk kunskap i Àmnen som hörsel, hörselnedsÀttning, vissa hörhjÀlpmedel och kommunikation hos personal som arbetar pÄ bostad med sÀrskild service.Metod: För att belysa kunskapen hos personal i Karlskoga och Lindesbergs kommun anvÀndes en postenkÀt som mÀtinstrument i denna kvantitativa undersökning.Resultat: Personalen hade störst kunskap inom omrÄdet kommunikation och vilken pÄverkan hörselnedsÀttningar kan ge. SÀmre kunskap fanns att se inom omrÄdet hörseltekniska hjÀlpmedel och hörapparater och om hur vanligt förekommande hörselnedsÀttningar Àr.Slutsats: Resultatet tyder pÄ att det finns vissa brister i personalens kunskap, frÀmst inom de omrÄden som handlar om hörsel, hörselnedsÀttning och vissa hörhjÀlpmedel.

MĂ„nga Ă€ldre patienter har idag flera sjukdomar och mĂ„nga lĂ€kemedel eftersom detta Ă€r den vanligaste behandlingsformen. Med antal lĂ€kemedel ökar risken för lĂ€kemedelsbiverkningar samt sĂ€mre livskvalitet och vĂ€lbefinnande för patienten. LĂ€kemedelsgenomgĂ„ngar Ă€r till för att se över vilka lĂ€kemedel patienten anvĂ€nder och varför dessa lĂ€kemedel Ă€r ordinerade. Även nyttan och risker för lĂ€kemedelsbiverkningar ses över.Syftet Ă€r att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av lĂ€kemedelsgenomgĂ„ngar hos Ă€ldre patienter inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. För att uppnĂ„ syftet i denna studie har författarna anvĂ€nt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera pĂ„ behovet av integritet hos Ă€ldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begrĂ€nsningar i form av tvĂ„ng och inlĂ„sning av dessa personer, Ă€r reglerat. Uppsatsen Ă€r skriven rĂ€ttssociologiskt, vilket innebĂ€r en grundlig genomgĂ„ng av relevant forskning om aktuella frĂ„gor kring behovet av integritet bland Ă€ldre. Även ett inslag av rĂ€ttsdogmatism har anvĂ€nts för att faststĂ€lla vad som stadgas i lagarna vad gĂ€ller fysiska begrĂ€nsningar sĂ„som inlĂ„sning och andra tvĂ„ngsĂ„tgĂ€rder i vĂ„rden av Ă€ldre dementa. Forskning visar att integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande Ă€r nĂ€ra knutna till varandra. Personal pĂ„ sĂ€rskilda boenden har svĂ„rt att veta vad som Ă€r tillĂ„tet i det dagliga arbetet, dĂ„ tydlig reglering saknas pĂ„ omrĂ„det.

Bakgrund: UndernÀring Àr ett vanligt förekommande hÀlsoproblem hos Àldre personer bÄde pÄ sjukhus och i sÀrskilda boenden. Idag finns bÄde kunskap och etablerade riktlinjer för hur Àldre personers nÀringstillstÄnd bör bedömas och tillgodoses men trots det lider mÄnga Àldre personer av undernÀring eller löper risk att bli undernÀrda. Sjuksköterskor Àr nyckelpersoner nÀr det gÀller att tillgodose Àldre personers behov av nÀring. Det Àr dÀrför betydelsefullt att studera hur sjuksköterskor tillgodoser Àldres behov av nÀring samt hur de förebygger och identifierar undernÀring hos Àldre personer.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med att tillgodose Àldres behov av nÀring.Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor pÄ Àldreboende respektive geriatrisk sjukhusavdelning. Kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Elo & KyngÀs anvÀndes för att bearbeta data.

BAKGRUND: Malnutrition hos Ă€ldre beror vanligen pĂ„ en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och svĂ€ljsvĂ„righeter, depression och aptitlöshet. TillstĂ„ndet Ă€r förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. VĂ„rdtyngd och omvĂ„rdnadsbehov hos Ă€ldre i sĂ€rskilda boenden (SÄBO) ökar, mĂ„nga i riskzonen att utveckla ett undernĂ€ringstillstĂ„nd upptĂ€cks inte och mat och mĂ„ltidsmiljö har beskrivits som undermĂ„liga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och mĂ„ltidsmiljö av betydelse för nĂ€ringsintaget hos Ă€ldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehĂ„llsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007.

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller pÄ att ökningen kommer att avstanna. DÄ barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska hÀndelser med sig i bagaget men tidigare studier frÄn barn i konfliktlÀnder visar att det Àr förhÄllanden i ankomstlandet som kommer att pÄverka dem pÄ sikt. DÀrför Àr en etablering i samhÀllet av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhÀllet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Det Àr ett stort antal barn som söker asyl i Sverige, de Àr pÄ flykt frÄn ett annat land och anlÀnder utan vÄrdnadshavare. DÄ barnen Àr i Sverige ansvarar Migrationsverket och vistelse kommunen för deras vÀlbefinnande. NÀr barnen slussas ut till vistelsekommunernas boende Àr det frÀmst personalen pÄ dessa boenden som har den nÀrmaste kontakten med barnen. De ensamkommande asylsökande barnen har olika bakgrunder och livsöden och Àr i en speciellt utsatt situation. Personal som arbetar med dessa barn har ett yrke som stÀller stora krav pÄ god insikt, kunskap och förstÄelse för barnens situation.