Syftet med studien var att erhÄlla förstÄelse för hur kontakten med personalen till vuxnabrukare vid LSS-boenden upplevs ur ett förÀldraperspektiv. Genom att sÀtta förÀldrarnai fokus, önskade vi fÄ kÀnnedom om de handlingssÀtt som frÀmjar ett bra samspel.Fokuserade omrÄden var kommunikation, samarbete, inflytande och förvÀntningar.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ fÀder och tre mödrar varsbarn bor pÄ gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades ochanalyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Tolkningen gjordes med hjÀlp avrollteorin. Respondenterna uttryckte bÄde likartade och skilda upplevelser av kontaktenmed boendepersonalen.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur personalen pÄ boenden för ensamkommande barn utifrÄn empowerment arbetar med att möjliggöra de ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhÀllet. Vidare syftar studien Àven till att belysa hur personalen pÄ boenden sjÀlva ser pÄ detta arbete. De frÄgestÀllningarna som belyses i studien Àr: Vad i arbetet med förhÄllningsÀtt skapar möjlighet till ensamkommande barns delaktighet i samhÀllet, enligt personal pÄ boenden för ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal pÄ HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrÀmjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader dÄ förklaras med kön, Älder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med ensamkommande barn? Metoder som anvÀnds i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehÄller en enkÀtundersökning och tre intervjuer gjorda med boendepersonalen i Kalmar lÀn.

Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

Syftet med studien var att undersöka vad vÄrdpersonalen inom kommunens sÀrskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jÀmförande design. Genom ett bekvÀmlighetsurval valdes tvÄ kommunala boenden ut, ett i GÀstrikland och ett i HÀlsingland. EnkÀter lÀmnades ut till vÄrdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. EnkÀten innehöll 13 pÄstÄenden och 13 attitydfrÄgor angÄende personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

MÄnga Àldre som bor pÄ sÀrskilda boenden behöver ofta hjÀlp med sin munvÄrd. Tidigare studier och rapporter beskriver vÄrdpersonalens bristande kunskap om och instÀllning till munhÀlsa och munvÄrd. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa pÄ sÀrskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter frÄn elva sÀrskilda boenden intervjuades. Resultatet frÄn informanternas olika uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvÄrd, organisation och arbetsledning, tillgÀnglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvÄrdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

MÄnga Àldre som bor pÄ sÀrskilda boenden behöver ofta hjÀlp med sin munvÄrd. Tidigare studier och rapporter beskriver vÄrdpersonalens bristande kunskap om och instÀllning till munhÀlsa och munvÄrd. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa pÄ sÀrskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter frÄn elva sÀrskilda boenden intervjuades. Resultatet frÄn informanternas olika uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvÄrd, organisation och arbetsledning, tillgÀnglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvÄrdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Äldre erbjuds inte naturkontakt och en miljö som Ă€r anpassad efter deras behov pĂ„ det sĂ€rskilda boendet. Med en funktionell och tillgĂ€nglig trĂ€dgĂ„rd, en lockande och restorativ utsikt och naturelement i innemiljön, skulle de Ă€ldre fĂ„ möjlighet att ta del av naturens positiva, hĂ€lsofrĂ€mjande effekt. Syftet med studien var att undersöka Ă€ldres möjligheter till naturkontakt pĂ„ det sĂ€rskilda boendet, dĂ€r deras utemiljö, utsikt och naturelement i innemiljön studerades. Metoden var en miljöanalys av samtliga sĂ€rskilda boenden (n=6) i en smĂ„stadskommun, samt av Ă€ldreboendet Vigs Ängar som i studien fungerade som en referens. Resultatet visar att flera sĂ€rskilda boenden har trĂ€dgĂ„rdar som erbjuder kvaliteter som Ă€r viktiga för de Ă€ldre, men tillgĂ€ngligheten Ă€r sĂ„ dĂ„lig att de Ă€ldre inte kan anvĂ€nda nĂ„gon av trĂ€dgĂ„rdarna sjĂ€lvstĂ€ndigt. Det sĂ€rskilda boendet erbjuder utsikt mot natur och den egna trĂ€dgĂ„rden, men naturelement i innemiljön Ă€r en resurs som inte utnyttjas.

Bakgrund: UndernĂ€ring förekommer hos uppemot 30 % av Ă€ldre personer pĂ„ sĂ€rskilda boenden (SÄBO). Det Ă€r ett av distriktssköterskans ansvarsomrĂ„den att upprĂ€tthĂ„lla en god nutritionsvĂ„rd. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av undernĂ€ring bland Ă€ldre personer (65 Ă„r och Ă€ldre) pĂ„ sĂ€rskilt boende samt relationer mellan undernĂ€ring och fallrisk, risk för trycksĂ„r respektive nedsatt munhĂ€lsa. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva Ă„tgĂ€rder distriktssköterskan erbjöd för att förbygga alternativt behandla undernĂ€ring hos Ă€ldre personer. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn mÄste se till att deras behov efterlevs, Àven pÄ lÄng sikt. Det stÀlls i synnerhet krav pÄ de boenden dÀr de flesta av barnen hamnar efter att de fÄr permanent uppehÄllstillstÄnd. I denna studie efterfrÄgas hur personalen arbetar pÄ dessa boenden, och vilka metoder som anvÀnds. I studien har gruppintervjuer samt enkÀter anvÀnts.

Bakgrund: FelnÀring, viktproblematik och dehydrering Àr vanligt hos Àldre. KunskapsnivÄn om Àldre och nutrition varierar mellan personalgrupper. God nutrition ger energi till att klara av vardagen och hjÀlper till att förebygga sjukdomar och skador. NÀr man ska göra en förÀndring Àr det viktigt att ha en bra implementeringsstrategi.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att se vilka interventioner som gjorts pÄ sÀrskilda boenden för att förbÀttra nÀringsintaget hos de boende, vilka som har fungerat och vilka som inte har fungerat. Vidare var syftet att undersöka vilka implementeringsstrategier som anvÀnts.Metod: Litteraturstudie valdes som metod.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. FrÄgestÀllningarna som denna uppsats bygger pÄ Àr Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap? Hur agerar de som chef utifrÄn tvÄ bestÀmda situationer, arbetsplatstrÀffar och medarbetarsamtal? Vad anser cheferna Àr bra arbetsmiljö? För att bevara vÄr frÄgestÀllning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar pÄ sÀrskilda boenden för personer med funktionshinder i tvÄ mindre kommuner i SkÄne. I vÄr resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrÄn olika teoretiska perspektiv.