Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

Fall Àr den vanligaste orsaken till skador hos personer frÄn 60 Är och uppÄt. Den mest frekventa dokumenterade riskfaktorn för fall Àr gÄng- och balansproblem. Balansens huvudfunktion Àr att koordinera kroppens hÄllning, jÀmvikt och rörelse. Vid normalt Äldrande pÄverkas balansförmÄgan. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om balansen förbÀttrades hos Àldre individer genom balanstrÀning.

Uppsatsens syfte var att fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var Àven att belysa deras boendesituation utifrÄn psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick frÄn tvÄ gruppintervjuer med personal pÄ tvÄ sÀrskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjÀlp, sysselsÀttning, delaktighet i samhÀllet och socialtnÀtverk. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av gruppintervjuerna.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka erfarenheter enhetschefer och omsorgspersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boenden hade av fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder, samt hur de arbetade med dessa. Metoden var av kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med tvÄ enhetschefer, en sjuksköterska och tre undersköterskor vid ett sjukhem och ett demensboende. Dessa frÄgestÀllningar lÄg till grund för studien: Àr ovan nÀmnda personalgrupper medvetna om att lösningen med lÄsta avdelningar och andra fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder kan innebÀra ett olagligt frihetsberövande. Om olaglig anvÀndning av fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder förekommer, vilka skÀl anser de sig ha för denna typ av lösning. Arbetas det aktivt med att försöka hitta andra lösningar.

The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

BakgrundI Sverige drabbas varje Är ungefÀr var tredje person som Àr 65 Är eller Àldre av en fallolycka. Fallskador medför personliga lidanden för individen samt omfattande kostnader för samhÀllet. Problemet kommer att öka dÀrför att andelen Àldre ökar i framtiden. MÄnga fallolyckor gÄr det att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra hÀlsofrÀmjande arbete genom att implementera fallförebyggande ÄtgÀrder i omvÄrdnaden av Àldre.SyfteSyftet med föreliggande arbete var att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder med vilka sjuksköterskan kan förebygga fall hos Àldre personer pÄ sÀrskilda boenden.MetodEn litteraturstudie valdes som metod.

Denna undersökning har belyst utvecklingen av sjÀlvstÀndighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mÄl för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan Àr att individerna ska utveckla sjÀlvstÀndighet. I denna undersökning har tvÄ olika modeller jÀmförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan nÄgon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan dessa modeller nÀr det gÀller de boendes utveckling av sjÀlvstÀndighet.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vÄrdbitrÀden arbetar utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av Àldre personer med demenssjukdom.Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade pÄ boenden för personer med demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visar att pÄ de demensboenden som ingick i studien arbetade omvÄrdnadspersonalen utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier dÄ det gÀllde bemötande och omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och kompetensutveckling.

År 1994 faststĂ€lldes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förĂ€ndrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar pĂ„ boenden för personer med funktionsnedsĂ€ttningar. FrĂ„n att personalen haft en mer vĂ„rdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar ocksĂ„ att ett större krav skulle stĂ€llas pĂ„ personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rĂ€tt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar vĂ€sentlig kunskap ska fĂ„ denna genom utbildning.Även om förĂ€ndringar har genomförts inom dessa verksamheter, gĂ„r det att idag se att utvecklingen inte skett sĂ„ snabbt som den borde ha gjort.

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och pÄverkan av hot och/eller vÄld riktat mot behandlingsassistenter pÄ boenden utan krav pÄ drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda pÄ hur hot och vÄld pÄverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjÀlp de fÄr frÄn kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjÀlp av Ätta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivÄ, nÄgot som ocksÄ följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och vÄldsincidenter och anser att det Àr en del av arbetet.

Syfte med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnliga och manliga vÄrdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. VÄra frÄgestÀllningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vÄrdarna pÄ yrket som vÄrdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vÄrdare och skiljer sig uppfattningen Ät mellan de kvinnliga och manliga vÄrdarna? I vÄr analys av resultatet har vi anvÀnt oss av ett könsperspektiv med fokus pÄ hur kön ses som en social konstruktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, som alla arbetade som vÄrdare pÄ olika boenden för vuxna i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

Bakgrund: MÄnga Àldre patienter frÄn sÀrskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna fÄ vÄrd vid en annan vÄrdnivÄ. Patienter med kognitiv svikt har svÄrt att medverka i beslut om vÄrd och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i frÀmmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet frÄn klinisk verksamhet kan det ifrÄgasÀttas om vÄrd pÄ sjukhus alltid medför förbÀttrat hÀlsostatus och ökad livskvalitet för Àldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga de mest sjuka och sköra Àldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmÄga, som skickas till akutmottagningen, med avseende pÄ inskickningsorsaker, symtom och ÄtgÀrder. Metod: KartlÀggningen utfördes genom granskning av vÄrdbegÀran som sÀndes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Demenssjukdom Àr en skada som pÄverkar hjÀrnans olika funktioner, beroende pÄ vad skadan sitter. DÄ den ökande befolkningen ger allt fler dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av ÄtgÀrder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmÄga att förstÄ och tolka sin omgivning och fÄr dÀrmed lÀtt en kÀnsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hÀlsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av Ätta informanter och en innehÄllsanalys som analysmetod valdes.