Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det mĂ„nga motstridigheter. Åsikterna gĂ„r isĂ€r om vilka lösningar som Ă€r bĂ€st för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning fĂ„ insikt i hur man pĂ„ en skola har valt att ge stöd till elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. För att fĂ„ en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen Ă€r en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag.

THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEYÂŽS ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser pÄ Àmnet matematik och matematikundervisning. VÄr ambition har Àven varit att fÄ syn pÄ vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.UtgÄngspunkten till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i matematik (SOU, 2004). Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 30 stycken elever i Är 4, varav 7 elever som ingÄr i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar pÄ vÄra frÄgor. De 7 elever som ingÄr i den mindre undervisningsgruppen har Àven svarat pÄ enkÀten utifrÄn hur de upplevde matematiklektionerna nÀr de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. VÄrt syfte med detta har varit att göra en jÀmförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkÀtundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik Àr "sÄ dÀr", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik bÄde som roligt och trÄkigt.

The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps..

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser pĂ„ hur exkluderingen till sĂ€rskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstĂ€mmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi anvĂ€nde oss av fyra frĂ„gestĂ€llningar: Är sĂ€rskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad sĂ€ger skolans styrdokument om sĂ€rskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens sĂ€rskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gĂ€ller för att en elev i svĂ„righeter ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en sĂ€rskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken FrĂ€mja en god lĂ€randemiljö stĂ„r att ?det Ă€r viktigt att skolan skapar en miljö dĂ€r samtliga elever inkluderas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsĂ€ttningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, sĂ„ sker en ökning av sĂ€rskiljande Ă„tgĂ€rder. Vi visste att det fanns sĂ€rskilda undervisningsgrupper i vĂ„ra egna kommuner och ville dĂ„ undersöka mer om hur och varför elever flyttas till sĂ€rskilda undervisningsgrupper i en tid dĂ„ talet om ?en skola för alla? Ă€r sĂ„ framtrĂ€dande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige dĂ€r det finns tvĂ„ sĂ€rskilda undervisningsgrupper, sĂ„ kallade resursskolor, som ligger Ă„tskilda frĂ„n sina hemskolor.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Denna essĂ€ kan lĂ€sas som en reflektion över tre Ă„rs arbete med och utveckling av estetiska lĂ€rprocesser pa? lĂ€rarutbildningen. Även om exemplen Ă€r hĂ€mtade frĂ„n matematikdidaktiken rör sig diskussionen huvudsakligen pĂ„ en mer generell nivĂ„ Ă€n detta specifika Ă€mne. PĂ„ mĂ„nga sĂ€tt handlar essĂ€n lika mycket om lĂ€rande i allmĂ€nhet som om matematikdidaktik.UtifrĂ„n den fenomenologiska undersökningen rör sig diskussionen mellan mina personliga erfarenheter och den filosofiska teorin. Jag anvĂ€nder mig av tankar frĂ„n Aristoteles, Hans-­?Georg Gadamer och John Dewey och lĂ„ter dem möta nĂ„gra av de svenska forskare som under de senaste Ă„ren bidragit till det aktuella fĂ€ltet eller till angrĂ€nsande fĂ€lt.Jag hoppas i denna essĂ€ kunna synliggo?ra olika aspekter av erfarenhetsbaserad undervisning och lĂ€rande likvĂ€l som de problem och möjligheter som finns i fenomenet estetiska lĂ€rprocesser ? förhoppningsvis kan mina iakttagelser och reflektioner vara av vĂ€rde vid en utveckling av sĂ„vĂ€l matematikdidaktiken som av andra Ă€mnen pĂ„ lĂ€rarutbildningen .

SammanfattningI vÄr uppsats undersöker vi en sÀrskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda pÄ elevernas, lÀrarnas och specialpedagogernas/speciallÀrarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig Ät. Med hjÀlp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstÄ hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sÀtt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt Àr att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, nÄgot som vi dÀrför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi anvÀnder oss av som metod ger oss möjlighet att trÀnga in pÄ djupet av respondenternas uppfattningar.

Syfte: PÄ en 7-9 skola i Sverige finns en sÀrskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig sjÀlva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trÀdde. Syftet var ocksÄ att undersöka den aktuella skolans organisering av en sÀrskild under-visningsgrupp.Teori: FramvÀxten av specialpedagogisk verksamhet och sÀrskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, dÀr ocksÄ nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgÄngspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts ocksÄ begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie i etnografins anda, det Àr en kvalitativ studie dÀr observation-er, intervjuer kombinerats.

This essay aims to examine how science fiction literature is supported and made available for readers at four public libraries. Each library has its own opinion of what a public library?s role in society is, and that affects how literature acquisition and media exposure is done at that particular library. To explore this, the author uses a modified version of Elzinga and Andersson?s theory of traditionalism, pragmatism and emancipationism.

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

John Dewey föddes Är 1859, samma Är som Charles Darwin bröt ny mark för mÀnniskan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mÀnskliga tÀnkandet och förstÄelsen av oss sjÀlva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin Àr det förstÄelsen av mÀnniskan och hennes vÀrld som Àr det intressanta.Denna uppsats Àr en nÀrlÀsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gÄngen 1916. Verket som Àr skrivet pÄ tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande pÄ pedagogiskt tÀnkande generellt, men Àr ocksÄ ett av de verkligt intressanta arbetena rörande mÀnniskan och utbildningens roll för det demokratiska samhÀllet. Verket Àr av idémÀssigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism dÄ Dewey fÄngar upp den bÀrande idén om mÀnniskan i samhÀllet som en del av vÀrlden och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegÄngar som Dewey lÄter framtrÀda i Demokrati och utbildning.

AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lÀrare och pedagoger som arbetar i sÀrskild undervisningsgrupp om vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för personer inom AutismspektrumtillstÄnd samt ta reda pÄ hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som anvÀndes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lÀrare. Resultatet visade att det Àr flera faktorer som Àr betydande för vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för dessa individer. Faktorerna Àr inte uteslutande varandra utan hör pÄ ett eller annat sÀtt samman och Àr till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/lÀraren bör besitta förmÄgan till att vara lyhörd inför eleven.Det krÀvs en tydlighet gÀllande sÀttet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekrÀftelse och beröm ges.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

Det övergripande syftet Àr att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrÄn detta kartlÀgga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att dÀr igenom jÀmföra och belysa kÀrnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk dÀrför att arbetet initialt utgÄr frÄn nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillÀmpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter frÄn tvÄ skilda kommuner har medvetet valts ut dÀrför att alla Àr direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjÀnsteomrÄden.