Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

I 1997 Ärs reform av bostadbidraget infördes en begrÀnsning av den bidragsgrundande boytan. Denna studie undersöker effekterna pÄ inkomst frÄn arbete av denna Àndring, med syfte att svara pÄ frÄgan om en minskning i bostadsbidrag leder till att man vÀljer att öka sitt arbetsutbud. Analysen görs med hjÀlp av en difference-in-differences-skattning och slutsaten Àr att det inte fanns nÄgra signifikanta effekter pÄ inkomsten frÄn arbete, vilket innebÀr att det inte gÄr att pÄvisa att ytbegrÀnsningen pÄverkade arbetsutbudet..

AbstractStudy: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 pUniversity of SkövdeTitle: Competence ? Self image ? InclusionA study of a couple of students in need for extra education and theirexperiences of their studies at school in a special class.Number ofPages: 43Author: Britt HellqvistTutor: Gunvi BrobergDate: 01-2008Keywords: special class, extra education, competence, self image, inclusionStudents who have difficulties in school or in the social contact are the main subject of this thesis. The students that I have interviewed attend the upper high school in a special class, separated from the major school. My purpose has been to investigate how such students experience their studies at school, with emphasis on competence and the feeling of participation. Moreover, the self image of these students was investigated.

MÄnga studier behandlar Àmnet om hur elevernas kunskapsinhÀmtning pÄverkas av gruppstorleken men fÄ studier berör hur lÀrare pÄverkas av gruppstorleken. Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur gymnasielÀrare upplever att deras uppfattning av elevernas hÀlsa och kunskaper samt möjligheten att anpassa pedagogiken till eleverna pÄverkades av gruppstorlek och undervisningsmiljö.En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes dÀr 105 lÀrare pÄ gymnasieskolor i nordvÀstra SkÄne och södra Halland hade möjlighet att svara pÄ 21 pÄstÄenden. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och frÄgorna i enkÀten var slutna. 33 enkÀter besvarades (31 %) och kodades för statistiska analyser.Majoriteten av gymnasielÀrarna var nöjda med sin undervisningsmiljö och tyckte sig ha en god uppfattning om kunskapsnivÄn hos sina elever. FÄ lÀrare tyckte sig kunna eller vilja ta stÀllning till elevernas hÀlsa, men alla lÀrare anpassade sin pedagogik till eleverna.

Syftet med denna studie Àr att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnÄ detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades Ätta olika komponenter i praktisk kunskap. Det rÄder konsensus dessa filosofer emellan om att denna Àr kopplad till handling och/eller Àr grundad pÄ erfarenhet. Den praktiska kunskapen Àr kontextualiserad och i vissa avseenden rÄder det ett dialektiskt förhÄllande mellan teori och praktik.

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show what can be expected of Russia in the near future..

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syfte: Syftet med studien Àr att lyfta fram de ÄtgÀrder som skrivs fram i grundskolans ÄtgÀrdsprogram samt att identifiera vilka diskurser som rÄder i texterna. Syftet Àr ocksÄ att studera detta utifrÄn ett genusperspektiv samt att belysa vilka konsekvenser diskurserna kan fÄ för elevers lÀrande och möjligheter till att konstruera identitet.Teori och metod:I studien anvÀnds diskursanalys som kunskapsansats. Diskursanalys Àr en ansats som ger möjlighet att göra en omfattande textanalys. SprÄket i texterna som analyseras stÄr i fokus. SprÄket Àr inte bara ett redskap för att Äterge verkligheten utan sprÄkhandlingen bidrar Àven till att forma verkligheten.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syftet med min studie var att undersöka elevers upplevelse av inkludering i sÀrskild undervisningsgrupp. Fokus lÄg pÄ elever med en autismspektrumstörning i sin diagnos. Elevernas upplevelser av inkludering studerades utifrÄn Vernerssons (2007) fyra omrÄden. Dessa Àr lÀraren och undervisningen, social gemenskap, sjÀlvuppfattning och sjÀlvförtroende samt skolans ansvar och organisering. DÀrmed blev det ocksÄ intressant att undersöka ifall eleverna kunde sÀgas vara inkluderade utifrÄn dessa fyra omrÄden.Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju.

Jag har genomfört en textanalys med syftet att studera utveckling och förÀndring av vÀrdegrund och lÀroplan i tvÄ dokument: Lord Baden-Powells bok Scouting for boys (1908) och ?Bit för bit. Boken om scoutmetoden? (2005) utgiven av Svenska ScoutrÄdet. Som vetenskaplig litteratur har jag anvÀnt mig av lÀroplansanalys, vÀrdegrundsteori och utdrag ur John Deweys pragmatism.

This qualitative study is aimed to find out how teachers at one preschool relate to influence and boundaries. This has been carried out through qualitative interviews whose contents have been analyzed and processed. The theoretical framework of the study is the philosophy of John Dewey derived from Pragmatism, where thought and action is seen as one where the child needs to try and experiment to learn. We are two authors who stand for this study in which we both were present at all times for the interviews.The interviews revealed that teachers believe that influence is important for children's self-esteem, to become a good citizen of the community and to learn that certain things are expected. It also emerged that influence combined with boundaries is seen as very important.It appeared that the teachers look at influence in preschool in three different ways - influence here and now, influence in the future and influence for the children self-esteem.

This Masters thesis concerns epistemology in Knowledge Organization KO, as a field of study in Library and Information Science LIS. Using a theoretical model by Birger HjĂžrland and foucauldian discourse analysis as springboards, this study analyses three epistemological discourses in the practice of KO. The aim of the study is to show how these discourses are constituted and demarcated in relation to KO, as well as to examine how they fit into HjĂžrlands model. A brief historical outline of some epistemological trends in LIS is sketched, as well as examples of how different epistemological schools influence different parts of KO, e.g. information retrieval, indexing- and classification theory.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.