Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strÀvan efter att fÄ en jÀmnare könsfördelning i organisationen i allmÀnhet men pÄ chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie Àr ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern strÀcker sig över stora delar av vÀrlden och bestÄr av totalt 17 affÀrsenheter.Syftet med uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrÄn sitt eget  perspektiv upplever sin karriÀr i en mansdominerad organisation, samt hur de ser pÄ organisationens förutsÀttningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in pÄ tvÄ till synes skilda forskningsfÀlt: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats Àmnar vi sÄledes dels bidra till den typen av forskning som uppmÀrksammar kvinnors förutsÀttningar i arbetslivet och Àven koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnÄ syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie dÀr data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska omrÄdets komplexitet genom att bÄde belysa aspekter gÀllande förhÄllanden i organisationens struktur samt individuella förhÄllningssÀtt. Vidare speglas komplexiteten genom att Àven visa pÄ de sociala relationernas betydelse bÄde inom och utanför organisationen.

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

I denna studie avser vi att undersöka hur varumÀrken, frÀmst de korporativa, kan förstÀrkas genom tillÀmpning av de olika country of origin strategierna i företagens varumÀrkesbyggande. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att utföra en kvalitativ undersökning av tvÄ fallföretag. Vi har samlat data till empirin i form av intervjuer, butiksobservationer, hemsidor samt diverse nedskriven dokumentation. I analysen tolkas sedan empirin i skenet av teorier kring varumÀrkesbyggande och country of origin. Genom att tillÀmpa effekterna av country of origin kan företag pÄ ett effektivt sÀtt förstÀrka sitt varumÀrke.

We want to identify the gap that consists of the expectations we have of Brazilian / Swedish culture with the self-image of these individuals included in the culture of question. This gap, we believe, creates a problem for business across borders. The reader is therefore made aware of the issues that affect our expectations and our self-image, and how this can be used to explain cultural differences..

De tvÄ omrÄden som ligger till grund för uppsatsen Àr Àgorna kring gÄrden TolemÄla i Kinda kommun samt stadsdelen Johannelund i Linköpings kommun.UtgÄngspunkten med uppsatsen var att med hjÀlp av kartmaterial, tillhörande karthandlingar och ortnamnslitteratur undersöka vilken utveckling ortnamnen har haft inom tvÄ begrÀnsade geografiska omrÄden. Syftet Àr dels att beskriva och försöka förklara de olika ortnamnens betydelse dels undersöka i vilken utstrÀckning ortnamn tillkommit eller försvunnit. TvÄ olika typer av underökningsomrÄden behandlas i uppsatsen. Det första omrÄdet kan klassas som ett agrart omrÄde och det andra ett idag helt urbant omrÄde.Metoden jag anvÀnt mig av för att fÄ svar pÄ frÄgorna Àr frÀmst att studera det historiska kartmaterialet och kyrkoarkivens material i form av husförhörs- och församlingsböcker. Dessutom har jag kompletterat detta genom fÀltstudier, dÀr jag fotograferat ortnamn som idag finns i omrÄdet och som kan kopplas till ortnamnen pÄ kartorna.

En av turismindustrins största utmaningar Àr att identifiera potentiella mÄlgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de frÀmsta mÄlgrupperna inom svensk turismindustri Àr turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de tvÄ mest betydelsefulla tyska mÄlgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nÀmligen unga turister. Under de senaste Ären har det blivit tydligt att unga turister Àr ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en mÀrkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i vÀrlden. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjÀlp av ett snöbollsurval, genomfört en enkÀtundersökning pÄ unga tyskar mellan 18-30 Är. UtifrÄn teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

Idag reser mÀnniskor till allt fler lÀnder för att utföra operationer. Tack vare Internet kan man idag hitta billiga flygresor och information om vad som Àr bra och mindre bra. Medicinsk turism handlar bland annat om situationer nÀr en patient reser frÄn en plats till en annan plats, ofta belÀgna i olika lÀnder, för att utföra en medicinsk behandling. Denna behandling kan innehÄlla bland annat tandvÄrd, fertilitetsbehandling (ofrivillig barnlöshet) och kosmetisk kirurgi. Medicinsk turism har ökat med Ären genom att fler och fler resebyrÄer har specialiserat sig inom medicinsk turism.

SyfteVÄrt syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nÄ fram med sin identitet till en lokal marknad. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder pÄ en lokal marknad?3.

Arbetets avsikt var att synliggöra olika fokusomrÄden inom samhÀllsplaneringen som influerar utformningen av mÀnniskors nÀrmiljö. Detta arbete framhÄller EU:s och VÀstra Götalandsregionens inverkan pÄ Skövde kommuns stadsplanering. Syftet var att studera VÀstra Götalandsregionens inflytande över Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparken som exempel. Kyrkparken Àr en stadspark centralt placerad i Skövdes stadskÀrna vars resurser utnyttjas sparsamt. I arbetet beskrivs teorier som frÀmjar en lÄngsiktig hÄllbar samhÀllsutveckling vilka sedan jÀmförs med den pÄgÄende utvecklingen i Skövde kommun. Vidare analyseras Kyrkparken med syfte att framstÀlla ett utvecklingsförlag Förslaget har som mÄlsÀttning att integrera utmaningarna identifierade i Skövde kommuns stadsplanering med Kyrkparkens problematik.

Den hÀr studien undersöker utvecklingen av att skapa en ny turistprodukt och utgÄr frÄn projektet med vrakutfÀrder för allmÀnheten inom en framtida marin park pÄ Dalarö. VrakutfÀrderna krÀver en teknisk utrustning ombord pÄ bÄten samt en undervattenskamera (ROV) som filmar vraken. Det undersöks Àven i den hÀr uppsatsen hur marknadsföringen kan se ut samt hur produkten kan bli mer attraktiv och sÀljbar. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer insatta i projektet, en observationsstudie av Dalarö som destination samt en dokumentstudie av de dokument som insamlats genom Haninge kommun. Den tidigare forskningen som anvÀnts har studerats inom tre delar; vrakturism, storytelling och marknadsföring.

Avsikten med studien Àr att beskriva vilka problemomrÄden som kan uppstÄ vid skillnader mellan varumÀrkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumÀrkesidentitet. DÀrefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra vÄra studier har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju pÄ en representant frÄn Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer pÄ konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer pÄ att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger frÀmst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

The aim of this master?s thesis is to examine the discourses about Malmö public library that can be identified in several documents published by the library, articles, and various WebPages. Furthermore, our intention is to study the relation between the library?s identity, image and profile. The questions posed in the study are: Which identity discourses are Malmö public library giving expression for? What kind of conflicts between these discourses can we find? How is the identity, image and profile of the library in relation to one another? How does Malmö public library profile and market itself as a non-profit organization? Our theoretical and methodological building ground is in the discourse analytical field, with Enesto Laclau?s and Chantal Mouffe?s theories about discourse and society, as a starting-point.

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, dÄ strÀvan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta Àr nödvÀndigt dÄ Norrköping drabbats av flera nedlÀggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida dÄ de befintliga fysiska strukturerna inte Àr anpassade till den ökade trafikmÀngd som tillvÀxten ger upphov till. De stora trafikmÀngderna genererar höga halter av luftföroreningar, dÀribland hÀlsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmÄlet Frisk luft blir dÀrmed svÄrt att nÄ.

Syftet var att synliggöra förskollÀrares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollÀrarnas tankar kring anvÀndningen av olika strategier och arbetssÀtt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som hÀr ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmÄgor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes Àven teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att frÀmja social utveckling hos barn. SamspelsvÄrigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt pÄ barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svÄrigheter senare i livet.

I dagens samhÀlle söker sig mÀnniskor till upplevelser samtidigt som resande i ett globalt perspektiv ökar. För att konkurrera pÄ den globala marknaden och för att följa utvecklingen sÄ har en nationell strategi för svensk besöksnÀring tagits fram. Strategin kallas Vision2020 och fokuserar pÄ destinationsutveckling samt utveckling av exportmogna produkter för att öka Sveriges attraktionskraft och fÄ fler resenÀrer att besöka Sverige. Denna studie fokuserar pÄ hur kreativitet kan anvÀndas för att skapa mer innovativa produkter. Syftet Àr att undersöka hur ett innovationsverktyg kan utformas utifrÄn kreativitetsteori och empiri för produktutveckling Ät smÄföretag inom besöksnÀringen i Swedish Lapland.