Sök:

Sökresultat:

1961 Uppsatser om Rutiner för samordning - Sida 8 av 131

Internkommunikation: En studie av kommunikationen mellan ABB:s och Ericssons moderbolag och deras kinesiska dotterbolag

Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare kÀlla till konkurrensfördelar. För att en sÄdan samordning ska möjliggöras stÀlls det krav pÄ en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvÄras av att de multinationella företagen bestÄr av dotterbolag som Àr verksamma i mÄnga olika lÀnder och miljöer.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB Àr studien avgrÀnsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd.

Att engagera anvÀndare pÄ Facebook : Uppdateringsrutiner och rekommendationer för Philips Sonicare

Denna rapport beskriver arbetet med ett projekt som haft mÄlet att skapa rutiner för Philips Sonicares Facebooksida, för att öka engagemanget hos deras följare. TvÄ fokusgrupper har utförts och med hjÀlp av dessa och tidigare forskning skapades uppdateringsrutiner för Facebooksidan, dessa följdes sedan i tre veckor. Efter tre veckor sammanstÀlldes resultatet för att se vilka rutiner som fungerat och vilka som kunde uppdateras ytterligare. Resultatet visade att inlÀgg med underhÄllande innehÄll fick mer engagemang frÄn följarna, inlÀgg med information hade större rÀckvidd. Bilder ökade engagemanget, de tidpunkter som var bÀst att publicera var mitt pÄ dagen eller tidigt pÄ kvÀllen..

ErfarenhetsÄterföring : En vÀg till bÀttre anbud

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som Àr ett helÀgt dotterbolag till JM AB. JM AB Àr ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gÄtt ut pÄ att hjÀlpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsÄterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbÀttringar.ErfarenhetsÄterföring handlar om att samla in och ÄteranvÀnda de erfarenheter och kunskaper som kommer frÄn olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgÄngspunkt för förbÀttringar av det framtida arbetet.Det finns i nulÀget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsÄterföring skall genomföras vilket Àr en stor brist i organisationen. För att förÀndra detta bör företaget strÀva efter att bli en lÀrande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall lÀggas upp..

LÀttlÀst eller svÄrbegripligt - det Àr frÄgan? : Ett examensarbete om lÀttlÀsta rutiner för personalen pÄ Eskilshems demensboende

AbstractI believe that everyone have the right to understand and be understood. It doesnÂŽt matter if you are an immigrant, suffer from dyslexia or just donÂŽt like to read.In this study I test the difference between a normal written and an easy-to-read routine. I want to know if there is a way to improve a routine in such a way that even people without pre-understanding can comprehend the content.Routines are an important part in many organisations. Staffroutines in nursinghomes donÂŽt exist just to ensure that caretakers are being taken care of in the right way according to the rules and wishes of the organisation. They also exist to make the work with people who suffer from dementia easier for the staff.Routines are in other words very important.

Hur mÄl och rutinstyrt arbete pÄverkar motivation i organisationer

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Smurfit Kappa Kraftliner, PiteÄ i syfte att undersöka hur motivation, mÄlarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer frÄn ledningen Àr det samma som kommer ut pÄ golvet. Utöver detta innehÄller studien intervjuer av ledning och medarbetare pÄ Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nÀmnda verksamheter har valts ut pÄ grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa omrÄden. Datan har sedan anvÀnts för att kunna se hur andra verksamheter Àn pappersindustrin, arbetar med dessa frÄgor. Studien avslutas med förbÀttringsförslag som Àr uppbyggda utifrÄn det resultat som framkommit i analysen.

Mottagande till grundsÀrskolan - Livets lotteri

Syfte: Studiens syfte Àr att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsÀrskolan och sÀrskiljande skolformer. Detta utifrÄn elevhÀlsoteams etablerade erfarenheter och med fokus pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv Àr man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, hÀr Àr kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Israelisk luftmakt under Yom-Kippur kriget : en studie av israelisk luftmakt och manöverkrigföring

Manöverkrigföring Àr idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmÄganför mÄnga vÀstlÀnder. Luftmaktens betydelse i vÀpnade konflikter Àr ocksÄ aktuell i dagensmilitÀrteoretiska debatt. Men vad innebÀr dÄ manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga pÄ manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett anvÀnt luftmaktflitigt, Àr Israel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken omfattning Israel anvÀnt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

Nya DNA-lagstiftningen : SÄ anvÀnds den idag

Den 1 januari 2006 infördes Àndringar i rÀttegÄngsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa Àndringar Àr den nya DNA-lagen. Syftet med Àndringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna faststÀlla identiteten och binda eventuell gÀrningsmÀn till brottet samt att polis och Äklagare med hjÀlp av DNA-tekniken kan fÄ fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ om polismyndigheterna skickat in prover i den utstrÀckning det finns resurser för.

K2 - Införandet av nya redovisningsregler för mindre, onoterade företag : PÄ vilket sÀtt kommer införandet av de nya redovisningsreglerna att pÄverka bankernas rutiner vid utlÄning av kapital till berörda företag?

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Hur oberoende aktörer kan erhÄlla synergieffekter genom logistiksamordning - En kvalitativ studie pÄ en kemikoncern

Logistik fÄtt en allt viktigare roll i dagens rationaliseringsarbete eftersom mÄnga av effektivitetsvinsterna ligger i grÀnssnitten mellan olika avdelningar och aktörer i vÀrdeflödet. DÀrmed Àr det av intresse att studera huruvida aktörer kan erhÄlla synergieffekter genom samordning inom logistiksystemet. DÄ varje aktörs logistiksystem Àr unikt sÄ har studien utförts i samarbete med en global kemikoncern pÄ en utav deras fabriksomrÄden. PÄ omrÄdet verkar i dagslÀget sex oberoende aktörer, varav tre tillhör den aktuella koncernen och dÀrmed Àr de som ligger i fokus för studien. De övriga aktörerna likvÀl de aktiviteter som inte Àr kopplade till logistiken har exkluderats ur studien.UtifrÄn det hÀr intresset och samarbetet sÄ har följande syfte formulerats: ?Syftet med studien Àr att utreda vilka potentiella synergieffekter som kan erhÄllas vid en samordning av aktiviteter och resurser inom logistikhantering mellan aktörer, som i dagslÀget arbetar mer eller mindre isolerat ifrÄn varandra?.Genom en kombination av litteratursökningar med fokus pÄ Lean och NÀtverksmodellen samt en kvalitativ studie i form av datainsamling, flertalet intervjuer, noggranna observationer, processkartlÀggning samt en benchmarking har en analys gjorts.Analysen har lett fram till ett flertal rekommendationer dÀr förbÀttringspotential finns samt förvÀntade synergieffekter som rekommendationerna kan resultera i.

STRUKTUR OCH PROCESSER KRING HANDLEDNING

Att bedriva psykoterapi under handledning Àr en obligatorisk delkurs pÄ den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data frÄn 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkÀt, vilka kompletterades med tvÄ intervjuer. Resultaten visade att bÄde mÄnga likheter men ocksÄ stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gÀllde sÄvÀl rutiner som informationsflöden och organisationens hÄllande funktion.

Samordning av interna materialtransporter: En fallstudie vid LKAB

I dagens globala marknad kan företag runt om i vÀrlden konkurrera om samma kunder. Detta gör att betydelsen för logistik ökar och företag stÀndigt strÀvar efter att effektivisera sina logistiska processer för att inte tappa konkurrenskraft. För företag inom rÄvarubranschen och specifikt gruvbranschen Àr det Ànnu viktigare att ha en sÄ effektiv logistik som möjligt eftersom att dessa företag inte kan pÄverka sina priser i nÄgon större utstrÀckning. För gruvföretag Àr en viktig del av logistiken den interna materialförsörjningen dÄ sena leveranser kan medföra vÀldigt kostsamma stopp i verksamheten.I det hÀr examensarbetet har ett gruvföretags samordning av interna materialtransporter undersökts. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur interna materialtransporter inom ett gruvföretag kan samordnas pÄ ett effektivt sÀtt.

Felreducering i projekteringsprocessen: En undersökning som ska bidra till att underlÀtta arbetet för projekteringsledare

Innan upprÀttande av byggnader och anlÀggningar genomförs ett arbete dÀr handlingar i form av ritningar, beskrivningar och förteckningar tas fram. Arbetet kallas projektering och Àr en omfattande samt komplex process i tre delar; utredningsskede, programskede och projekteringsskede. Varje skede resulterar i att en eller fler typer av handlingar utarbetas genom konsulternas försorg. Projekt Àr unika och krÀver dÀrmed sin specifika projektering, ett arbete som ska samordnas och styras vilket oftast inte sker helt problemfritt. Feluppkomst Àr ett Äterkommande problem, förmodligen eftersom vi Àr mÀnskliga och fel blir dÀrför oundvikligt.

Anestesi- och operationssjuksköterskors upplevelse av effektivitetssalskonceptet

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor arbetar i en komplex miljö. För att öka effektiviteten infördes ett effektivitetssalskoncept pÄ en klinik. Flera sÀtt att öka effektiviteten beskrivs i litteraturen, fÄ studier har dock berört sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta enligt liknande koncept.Syftet: Var att undersöka hur anestesi- och operationssjuksköterskor upplevde det perioperativa omvÄrdnadsarbetet nÀr det sker inom effektivitetssalskonceptets ramar.Metod: En kvalitativ induktiv pilotstudie genomfördes, ett ÀndamÄlsenligt urval anvÀndes och fyra stycken specialistsjuksköterskor deltog i studien. Enskilda intervjuer genomfördes med öppna frÄgor. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Upplevelsen av omvÄrdnadsarbetet nÀr det skedde enligt effektivitetssalskonceptet var behÀftat med kÀnslor av tillfredsstÀllelse och glÀdje, bland annat över att operationsköerna kortades av.

Modell för arbete med duglighet : Utformad vid Volvo CE Component Division

Examensarbetets uppdrag Àr att skapa en bild av dagens situation gÀllande duglighet vid de tvÄ bearbetande verkstÀderna TMA och TMG. Vidare ska en analys av duglighetsarbete i dagslÀget utföras och en modell för hur arbetet kan ske i framtiden tas fram.Syftet med examensarbetet Àr att erbjuda berörd personal vid Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna en modell för arbete med duglighetsstudier och uppföljning sÄ att dugligare processer kan uppnÄs. Det primÀra syftet Àr att skapa rutiner sÄ att man fortsÀtter arbetet efter ett duglighetsindex berÀknats och inte endast konstaterar att resultatet Àr bra eller dÄligt. I efterarbetet ska man försöka koppla bidragande faktorer frÄn ett otillfredsstÀllande utfall till de 4M:en (Maskin, MÀnniska, Metod och Material).PÄ CMP sker sjÀlvklart ett kontinuerligt kvalitetsarbete dÄ ett av Volvos starka kÀrnvÀrden Àr kvalitet, men trots det stÀndiga arbetet nÄr man inte alltid de uppsatta kvalitetsmÄlen. Ett steg i att förÀndra situationen Àr införandet av ?The CMP Zero Tolerance Program? som Àr ett led till att förbÀttra kvaliteten och sÀnka antalet defekter till 600 PPM.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->