Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Bakgrund och problem: IAS 37 trädde formellt ikraft för noterade bolag i Sverige 2005. Det medförde ökade upplysningskrav kring avsättningar och eventualförpliktelser och en anpassning till den anglosaxiska redovisningstraditionen. Avsättningar och eventualförpliktelser är bedömningsposter, vilket gjorde det intressant att ta reda på hur praktiker uppfattar de bedömningar och avvägningar företag gör vid redovisningen av posterna. Att endast begränsad forskning tidigare bedrivits inom området gjorde att vi valde att kartlägga i vilken omfattning posterna redovisas och hur väl upplysningskraven i standarden följs. Stora och små bolag har ofta olika förutsättningar och motiv vid redovisningen och vi fann det därför av intresse att undersöka om det fanns skillnader mellan grupperna.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

Detta examensarbete vill påvisa en möjlig väg till kompetensutveckling på call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett väletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under åtta månader på Kalix Tele24, med stöd och kunskap från en student/handledare från Luleå tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade på att hitta förbättringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestående av personal från olika delar av Kalix Tele24.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gäller undersökningen av uppsatsens värdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnått en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

?Syftet med min uppsats är att ta reda på hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning där den manliga blicken är norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förståelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vårterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda på hur praktiker går till väga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vägprojekt. Jag har under arbetets gång förstått att landskapsanalys i vägprojekt är ett större och mer omdiskuterat ämne än vad jag först anade när jag intresserade mig för ämnet. Därför har arbetets omfattning ökat under våren, och jag har kommit att behandla fler ämnesområden än mina två ursprungliga syften. Slutsatsen vad gäller mina syften är kortfattat att alla projekt är unika, varför det inte finns någon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vägprojekt beror bland annat till stor del på projektledaren. Arbetet består av tre delar, vilka sammanfattas nedan.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Syftet med industriellt byggande beskrivs som att uppnå en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med få unika lösningar. Detta medför i längden en repetitiv process till låg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevärt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt där kontentan fastslås som att arkitekten måste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen.

Title: "Everybody is talking about reception but what do they really mean?" - Teacher trainers' experience of work with aesthetic communication in perspective of a receiver with a special attention to the reception of music. The purpose of this thesis is to study the notion of reception among a group of teachers at the department of education at Malmö University. Our principal aim is to illuminate reception in an educational context as well as experiences of the teachers´ work with aesthetic communication in perspective of a receiver within the main subject KME (Culture Media Aesthetics). We are paying special attention to the reception of music since this is a part of our profession.