Konceptuell utformning av flerbostadshus
en utmaning för Masonite Flexibla Byggsystem, ett industriellt lättviktssystem i trä
Syftet med industriellt byggande beskrivs som att uppnå en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med få unika lösningar. Detta medför i längden en repetitiv process till låg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevärt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt där kontentan fastslås som att arkitekten måste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen. Endast då kan balans mellan funktionalitet och estetik skapas utan att arkitekten känner sig hämmad av restriktioner. 2008 startade ett projekt med syfte att utveckla industriellt flerbostadsbyggande med trä. Finansierat av EU drivs utvecklingen av en industriell byggprocess för Masonite Flexibla Byggsystem (MFB), ett byggsystem som baseras på standardiserade vägg- och bjälklagselement i trä. Som materialeffektivt, förnyelsebart, flexibelt och passande för alla aktuella bostadstyper och teknologier beskrivs byggsystemet. Systemet är konstruktionsmässigt beprövat men för att utmana dess gestaltningsmöjligheter har författarna kontaktats. Ett säljande koncept för bostadshus ska utvecklas. Konceptet som tas fram förankras i en tomt och ett verkligt bostadsprojekt i Nässjö kommun. Målet med examensarbetet blir att realisera det egna konceptet på ett så starkt sätt som möjligt. Detta för att verklighetsförankra portfoliomaterialet samtidigt som författarnas, arkitekternas, egen vilja utgör den primära meningen i utformningen, inte standardiseringen eller industrialiseringen. Det är även en lämplig utmaning för byggsystemet. Vidare mål har varit att utreda gestaltningsmöjligheterna med MFB, sammanföra anknutna aktörers krav, fördjupa den egna kunskapen om Svensk standard för bostäder och utveckla en arbetsmetod passande för industriellt byggande som både är rationell och konceptanknuten. Metoden för att nå målen startade med intervjuer med involverade aktörer för byggsystemet: Matilda Höök, Byggma Group Nisse Hassellöf, QPG Arkitekter Leif Åberg, Hallbyggarna Jonsereds Gerhard Törnqvist, Attacus/Jämtlandshus Klas Hagberg, WSP Sverige AB Intervjuerna med ovanstående resulterade i en kravspecifikation för byggsystemet vilken användes för att sammanföra krav och analysera det projekterade resultatet. För att utveckla ett starkt koncept för projektet studerades bostadsmarknadens föränderlighet och hyresgästers boendekarriär. Målgruppen fastslås till ungdomar 19-25 och seniorer 55+, något som motiveras av tomtens läge och starten av en lång flyttkedja. Kravspecifikationer tas fram för att sammanställa kraven på boendemiljön. Målgruppernas behov av rumsliga funktioner och samband kartläggs i funktionsanalyser. Flexibel design väljs som koncept och realiseras till slut via öppna planlösningar och flyttbara garderober som antingen kan verka ytberedande eller avskiljande beroende på hyresgästens behov. För att tillfredställa målgruppernas behov genom den konceptuella idén samtidigt som de tekniska kraven tillgodoses utförs en volymsstudie. Volymsstudiens mål är att ta fram en universell volym anpassad för både målgrupp, byggsystem och koncept. Detta görs genom en studie av de funktionsmått som finns föreskrivna för bostadsobjekt och möbler i svensk standard. Objekten med tillhörande funktionsytor ritas i CAD-miljö och används som ett objektbibliotek. Ur biblioteket plockas de funktioner som krävs för de olika målgrupperna och sätts ihop inom ramarna för vad som skall bli den universella volymen. Volymens dimension fastställs till 10*16 meter plus tjockleken för ytterväggar. Volymerna möbleras i detta skede med sin fasta inredning och typplaner skapas. Funktionsytorna presenteras i plan med en halvtransperent färg där överlappande ytor får en mörkare nyans. På detta sätt analyserades planernas yteffektivitet och flera möbleringsförslag gjordes för olika krav på tillgänglighet enligt svensk standard. När dimensionerna fastställts studeras hur volymerna kan länkas samman och hur trapphus skall utformas för att skapa en spännande arkitektur och passa den aktuella tomten. Trapphusens form fastställs slutligen till triangulär och huskroppen kan beskrivas som flera hopsatta punkthus av stjärnform. Under gestaltningen gav lokala arkitekten Mats Öhman på MAF arkitektkontor feedback. Fasadarkitekturen är fri med byggsystemet. Fönstersättning och annan håltagning beskrivs mycket flexibel. Som fasadmaterial väljs systemets kärnmaterial, masoniteskivan. Fasadens uttryck skapas genom en variation av tjocklek på skivorna.