Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga Rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng på civilingenjörsprogrammet teknisk design, inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet utfördes under höstterminen 2012 och är ett samarbete mellan universitetet och gruvbolaget LKAB. Vid kulsinterverk två (KK2) i Kiruna utförs dagligen analyser för att säkerställa kvalitén på pellets före torkning och bränning, så kallade råkulor. Då svarstiden är kritisk utförs dessa analyser i anslutning till produktionsen- heterna. I dagsläget är utrymmet där analyserna sker inte optimalt utformat vilket påverkar både arbetsmiljö och analyssäkerhet.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsRummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan från 2010 nämns tre förslag, nedgrävning, överdäckning och upphöjning av järnvägen för att minska dess störnings och barriäreffekter. Syftet med examensarbetet är att göra ett planförslag utifrån det förslag från Örebro kommun som mest minskar barriäreffekterna av järnvägen, bäst länkar samman Väster och centrum och svara på frågeställningen. För att genomföra det har två analyser utförts. En litteraturstudie med material från bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

Att få kontakt med uppsatsinformanter är avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstå, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgång eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur mina tidigare försök, att få till stånd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gäller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har präglat försöken för att förstå betydelsen av begreppen sociala nätverk, mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd för till-komsten av intervjutillfällen och för informanters tillgänglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, där jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strävat efter att uppnå uppsatsens syfte.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan från 2010 nämns tre förslag, nedgrävning, överdäckning och upphöjning av järnvägen för att minska dess störnings och barriäreffekter. Syftet med examensarbetet är att göra ett planförslag utifrån det förslag från Örebro kommun som mest minskar barriäreffekterna av järnvägen, bäst länkar samman Väster och centrum och svara på frågeställningen. För att genomföra det har två analyser utförts. En litteraturstudie med material från bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

Stadens offentliga rum i form av parker och grönstråk är platser som har betydelse både för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det är platser där människor kan få olika intressen tillfredsställda och miljöer där många olika former av relationer kan äga rum. Det är här människor kan träffa likasinnade för en specifik aktivitet, träffa nya människor för alltifrån tillfälliga till djupare relationer samt känna gemenskap med andra i området. Dessa miljöer är alltså viktiga mötesplatser på många olika sätt för många olika människor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen måste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till städerna ställer idag större krav på de offentliga miljöernas mötesplatser.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ?erkänt duktiga? klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa.

Att människor idag avstår från att delta i sociala aktiviteter i samhället på grund av att de känner sig otrygga i kollektivtrafiken, och då särskilt på hållplatser och vägarna till och från, går inte ihop med Göteborgsregionens mål om en ökad användning av kollektivtrafiken. För att få fler att välja kollektivtrafiken som färdmedel måste tryggheten kring hållplatserna öka, vilket skulle innebära fördelar för både hälsa, miljö och välfärd. Det är speciellt kvinnor som anger att de, särskilt kvällstid, avstår från vissa aktiviteter för att de inte känner sig trygga på hållplatsen eller väljer att gå långa omvägar hem för att de känner sig otrygga. Olika fysiska åtgärder, i det offentliga Rummet, påverkar den upplevda tryggheten hos människor och med enkla medel tryggheten öka avsevärt på en plats.Syftet med detta arbete är att belysa trygghetsfrågor i samband med hållplatser i Göteborg för att bidra till den debatt som finns angående trygghet i kollektivtrafiken.För att göra detta har en analysmetod tagits fram och ett verktyg har utformats för att undersöka tryggheten på en hållplats och dess närmaste omgivning. Detta kommer att underlätta prioriteringar och utveckling av platsen ur en trygghetssynpunkt.En omfattande litteraturstudie har genomförts för att få en uppfattning av begreppet trygghet och vad det innebär.