Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna omstruktureras frÄn ett utprÀglat invasionsförsvar till en nÀtverksbaseradinsatsorganisation. Hur denna nÀtverksanpassning kan pÄverka omrÄdet SF-operationer Àr uppsatsens fokus.Syftet utifrÄn detta fokus Àr att analysera om de operativa förutsÀttningarna för SF förÀndras vid nÀtverksbaseradeSF-operationer?Inledningsvis introduceras en teori om nÀtverkscentrerad krigföring, vilken idag utgör det teoretiska fundamentetbakom nÀtverksbaserat försvar (NBF). Ett analytiskt verktyg i form av William H. McRavens -Theory of SpecialOperations- anvÀnds sedan för att analysera produkten av att nÀtverksbasera SF-operationer.De slutsatser som dras Àr att nÀtverksbaserade operationer Ä ena sidan anvÀnder sig av den gemensammalÀgesuppfattningen för att sjÀlvsynkronisera operationer och dÀrigenom öka beslutstempot.

MÄlet med utvecklingsarbetet Àr att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frÄgor som rör miljö och hÄllbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som anvÀnds för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus pÄ miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fÄngar eleverna och deras intresse. Min slutsats Àr att genom ett varierande arbetssÀtt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak pÄ vad hÄllbar utveckling kan innebÀra.

För mÄnga mÀnniskor Àr svÀlt, krig och fattigdom en del av vardagen. Dessa mÀnniskor kan fÄ ett lÀttare liv med hjÀlp av bistÄnd frÄn rikare lÀnder. BistÄndsorganisationerna Àr dock beroende av bidrag frÄn allmÀnheten i form av till exempel pengar, volontÀrarbete eller reducerade kostnader. Lagarna för vad en Ärsredovisning ska innehÄlla Àr utvecklade med fokus pÄ vinstdrivande företag, för att deras intressenter ska fÄ den information som Àr viktig. Eftersom bistÄndsorganisationerna har en annan typ av intressenter kan det vara av intresse att se hur de har anpassat sig till gÀllande regler, och Àven ta reda pÄ vilken övrig information som gÄr att hitta i deras Ärsredovisningar..

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poÀng, i Äk 2 pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen Àr om de för kursen angivna betygskriterierna rÀcker till för att sÀtta betyg i ett Àmne som förutsÀtter ett kreativt arbete. Forskningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. IntervjufrÄgorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gÀllande betygsÀttning överhuvudtaget och betygsÀttning i praktiska Àmnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad förskolebarn i Äldern cirka 4-6 Är frÄn tvÄ olika förskolor i sydvÀstra Sverige hade för uppfattningar av nederbörd i form av snö. FrÄgestÀllningar som anvÀndes för att svara pÄ syftet var: Vilka uppfattningar har förskolebarn av nederbörd i form av snö? samt Vilka uppfattningar har förskolebarn av hur snö relaterar till vattnets kretslopp? Ansatsen för undersökningen var fenomenografisk. Metod för datainsamling var intervjuer i grupper om fyra förskolebarn i varje, sammanlagt deltog 15 förskolebarn, bÄde pojkar och flickor.  Intervjuerna var hade lÄg grad av standardisering och strukturering och inleddes med cirka en minuts film om snö. Resultatet blev nio beskrivningskategorier som visar förskolebarns varierande uppfattningar av nederbörd i form av snö och dess relation till vattnets kretslopp.Nyckelord: uppfattningar, förskolebarn, nederbörd, snö, vattnets kretslopp .

I LÀroplan för grundsÀrskolan 2011 har stor förÀndring skett i förhÄllande till föregÄende kursplaner som innehÄller religionskunskap. FrÄn att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrÄgor har studier kring specifika religioner Äterigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsÀrskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utstrÀckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativ data i form av intervjuer och vÀgs emot Edwin Cox krav pÄ förmÄgor som förutsÀtter religionsstudier. Studien visar pÄ att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsÀrskolan har.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet Àr filmen Lejonkungen frÄn 1994 och dess uppföljare samt en nyutgÄva. Syftet Àr att undersöka vad det Àr som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem Ät, samt hur berÀttelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att fÄ en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjÀlp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare anvÀnder för att locka en publik att gÄ och se deras filmer..

Teorier som tar upp medarbetare som en bidragande faktor till produktkvalitet Àr breda och riktar sig mot företag av varierande storlekar frÄn olika branscher. Författarnas syfte har dÀrför varit att utforma en egen modell för medarbetarkvalitet som inriktar sig specifikt mot företag av liknande storlek inom samma bransch. Undersökningen har gjorts pÄ LÀnsförsÀkringar Uppsalas och Sala Sparbanks callcenter. Modellen presenteras i uppsatsens avslutning som KLSM- Kvalitetledningssystem med fokus pÄ medarbetare. KLSM Àr baserad pÄ faktorer som tar hÀnsyn till callcenters sÀrskilda natur och skiljer sig frÄn de generaliserande modellerna..

Av flera anledningar har i mÄnga lÀnder mÄl för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken dÀr mÄl för nationalprodukt och sysselsÀttning stÄtt i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnÄ prisstabilitet pÄ olika sÀtt och det Àrdenna frÄga som stÄr i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare dÄ den europeiska centralbanken (ECB) Àr i ett startskede vad det gÀller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primÀrt mÄl. I detta perspektiv Àr det av intresse att studera Bundesbank nÀrmare dÄ denna under relativt lÄng tid bedrivit penningpolitik inriktad pÄ prisstabilitet. För att belysa frÄgan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts.

I denna studie undersöks den förÀldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur smÄ barn reagerar pÄ separationen frÄn sina förÀldrar efter en förÀldraaktiv inskolning. De frÄgestÀllningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den förÀldraaktva inskolningen samt pedagogers och förÀldrars syn pÄ inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder anvÀnts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med förÀldrar och förskollÀrare. Studien omfattar fem barn bestÄende av tvÄ pojkar och tre flickor.

Detta examensarbete behandlar Àmnet genus med fokus pÄ en grupp femÄriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femÄrsÄlder tÀnker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till förÀldrarnas utbildningsnivÄ. För att söka svar pÄ detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn pÄ en centralt belÀgen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens förÀldrar besvarade en enkÀt rörande barnens bakgrund sÄ som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre pÄverkan i form av förÀldrars utbildningsnivÄ tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

Detta examensarbete Àr ett samarbete med Fiskarhedenvillan i BorlÀnge dÀr arbetsuppgiften gÄtt ut pÄ att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef pÄ Fiskarhedenvillan lade fram nÄgra önskemÄl för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in pÄ deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska Àven kunna Àndras och passa för familjer med fler eller fÀrre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet Àr förutsÀttningarna som gavs av Nordström ifrÄn början.

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap pÄverkas av lÀrares prioriteringar av Àmnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger pÄ lÀrarens instÀllning till artkunskap. Vi tittar ocksÄ nÀrmre pÄ hur naturundervisningen gÄr till och vad som kan ligga bakom lÀrarens val. Data i denna undersökning har inhÀmtats under intervjuer med sju lÀrare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare Är eller pÄ gymnasiet.Studien visar att naturundervisningen pÄverkas i mindre grad av lÀrarens eget intresse men dÀremot i hög grad av vad lÀrarna tror eleverna Àr intresserade av.Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, dÄ eleverna inte kan hÄllas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det Àr inte lÀrarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar pÄverkar dem sjÀlva och naturen omkring oss.

Denna rapport Äterspeglar framtagandet av ett företags webbplats. DÄ sjÀlva utvecklandet av webbplatsen har varit en praktisk tillÀmpning sÄ tar rapporten snarare upp utvecklingen pÄ ett mer teoretiskt plan i form av en fallstudie.Vilka tekniker och metoder som har anvÀnts i det praktiska arbetet, sÄsom anvÀndbarhet, semantisk uppmÀrkning och agila utvecklingsmetoder, har förklarats samtidigt som dess funktionalitet vÀvts in i arbetets olika implementeringsfaser. DÄ ocksÄ ett specialanpassat CMS (innehÄllshanteringssystem för redigering av webbplatsens innehÄll) har utvecklats för webbplatsen sÄ beskriver rapporten ocksÄ arbetet kring detta..