Sökresultat:
2553 Uppsatser om Rotmöjligt utrymme - Sida 61 av 171
LÀs- och skrivinlÀrning ur pedagogens perspektiv
Syftet med vÄrt arbete var att beskriva pedagogers och specialpedagogers uppfattningar om vad som Àr vÀsentligt nÀr det gÀller lÀs? och skrivinlÀrning samt att belysa hur lÀs? och skrivinlÀrningen gÄr till pÄ tvÄ olika grundskolor. Syftet var Àven att utgÄ frÄn den senaste PISA-undersökningen och jÀmföra det resultatet med vÄrt resultat. I bakgrunden behandlades den senaste PISA-undersökningen. Vi belyste Àven vad vÄra styrdokument sÀger om Àmnet, den sprÄkliga medvetenheten samt lÀs? och skrivinlÀrningsmetoder.
Medarbetarsamtal : En kvalitativ studie av medarbetarsamtalets betydelse, genomförande och uppföljning bland enhetschefer och medarbetare i den offentliga sektorn
Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utstrÀckning. En hypotes som vi har utgÄtt frÄn Àr att medarbetarsamtalet mÄnga gÄnger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal Àr i offentlig sektor. Det Àr en kvalitativ undersökning omfattande sÄvÀl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att fÄ fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gÄng per Är.
Vad Àr det mÀklarna pÄ FastighetsbyrÄn blir motiverade av?
Syfte: Denna uppsats handlar om vad som motiverar mÀklarna pÄ FastighetsbyrÄn i GÀvle att arbeta. Vi har avgrÀnsat oss till enbart FastighetsbyrÄn i GÀvle eftersom Àmnet vi ska belysa kan bli mycket mer intressant nÀr man jÀmför arbetare som arbetar pÄ samma arbetsplats.Metod: Vi har valt att tillÀmpa besökintervjuer dÄ vi fÄr en tvÄvÀgskommunikation, genom detta sÀtt fÄr vi mer uttömmande svar. Vi har Àven valt inriktningen hermeneutik och deduktion dÄ dessa typer av metod ger oss utrymme för olika tolkningar och ger oss möjligheten att göra en logisk analys och slutsats. Vi har intervjuat sex stycken mÀklare pÄ FastighetsbyrÄn i GÀvle för att fÄ reda pÄ vad som motiverar dem att arbeta.Resultat & slutsats: De teorier vi har anvÀnt oss av Àr utvecklade av respekterade och erkÀnda forskare som byggt sina teorier frÀmst pÄ att individen ifrÄga bör ha de viktigaste behoven tillfredstÀllda. Först dÄ dessa behov Àr tillfredstÀllda kan motivationen framtrÀda.
Islamofobi och lÀrare, demokrati och konflikt Islamofobi ur ett lÀrarperspektiv
Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.
Rekryteringsprocesser i musikbranschen
SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.
Arbete med grönstruktur i SkÄne - begrÀnsningar och förutsÀttningar för regional och kommunal grönstrukturplanering med Landskrona kommun som exempel
I dagens samhÀlle pratas det alltmer om förtÀtning av stÀder. TÀtare stÀder ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen Àr ett begrepp som fÄr allt mer utrymme i planeringen och ett mÄl Àr att grönstrukturplanering ska fÄ samma sjÀlvklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering pÄ regional och kommunal nivÄ med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.
AnvÀndbarhet hos processinriktade kommunikationsmodeller vid interkulturell kommunikation : en litteraturstudie
Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.
Patienters upplevelse av smÀrta vid venportsinlÀggning
Studiens syfte var att jÀmföra hur patienter som skall fÄ en subkutan venportinlagd och lokalbedövas enligt en lokalbedövningsmodell, skattade smÀrta underingreppet, samt att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan preoperativoro och smÀrta under ingrepp.Studien var en deskriptiv, jÀmförande studie och utfördes med en kvantitativmetod, med hjÀlp av enkÀter, dÀr patienterna bland annat fick skatta oro ochsmÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale. Studien genomfördes pÄ patienter,vilka skulle fÄ en subkutan venport inlagd. Fyrtiofem patienter deltog i studien.Tolv patienter av totalt 45, (27 %), skattade sin oro över tre pÄ NRS. Antalpatienter vilka skattade sin smÀrta över tre pÄ de olika momenten var pÄ bedövningsmomentet13 patienter, (29 %), pÄ dilatationsmomentet 21 patienter, (47%) och pÄ momentet borttagande av operationstejp 13 patienter, (29 %). Ingensignifikant skillnad kunde mÀtas mellan momenten, inget signifikant sambandmellan oro och smÀrta kunde mÀtas och ingen signifikant skillnad i smÀrta mellaninneliggande patienter och polikliniska patienter kunde mÀtas.Patienterna skattade smÀrtan under ingreppet relativt lÄgt men nÀstan hÀlftenav patienterna skattade smÀrtan över tre pÄ dilatationsmomentet.
Efter utbildning av palliativa ombud : En utva?rdering av mo?jligheter och hinder i arbetet med palliativa fra?gor
Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.
Motiverande eller i vÀgen? : en undersökning av tvÄ universitetsbiblioteks fysiska miljöers pÄverkan pÄ studiemotivation
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilket sÀtt de fysiska miljöerna pÄ tvÄ universitetsbibliotek (UmeÄ universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) pÄverkar studiemotivationen hos dem som studerar dÀr. För att skaffa mig kunskap om detta har jag bÄde gjort intervjuer med studenter och anstÀllda, och observationer pÄ de tvÄ biblioteken. Tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdena anvÀndarvÀnlighet, biblioteksarkitektur och ?planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har Àven anvÀnds som grund för min studie.Mina resultat visar att de fysiska miljöerna pÄ biblioteken har bÄde positiva och negativa effekter pÄ de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna Àr positiva eller negativa Àr en rad olika aspekter - utrymme, belysning, fÀrg, ljudnivÄ, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och vÀxter.
En jÀmförelse mellan analog och digital mammografi
Norrbottens lÀns landsting stÄr inför en övergÄng frÄn analog till digital
mammografi. I och med att det hÀr Àmnet Àr sÄ aktuellt just för norrbottens
lÀns landsting sÄ tyckte jag att det vore intressant att fördjupa sig i
Àmnet. Jag ville göra en jÀmförelse mellan dessa bÄda tekniker nÀr det
gÀller strÄldos, bildkvalitet och diagnostisk sÀkerhet. För att uppnÄ mitt
mÄl har jag anvÀnt mig av litteraturstudie vetenskapliga artiklar inom det
aktuella omrÄdet. DÄ jag skulle skriva om utrustningen anvÀnde jag mig av
litteratur och Internet.
5D-BIM: För prefabricerande elementhustillverkare
Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehÄllet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man fÄ en bild av hur miljön pÄverkar barnens interaktion och aktivitetens innehÄll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehÄll och interaktion i organiserade aktiviteter pÄverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de tvÄ forskningsfrÄgorna om vilka aspekter i miljön som pÄverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön pÄverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter pÄ fyra olika förskolor. TvÄ av aktiviteterna genomfördes utomhus och tvÄ inomhus, detta för att kunna göra en jÀmförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrÄgorna.
Elevinflytande i Montessoriklassrummet
Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi Àr montessorilÀrare och undervisar i montessoriklasser dÀrför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om sjÀlvstÀndighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av lÀroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn pÄ elevinflytande och delaktighet. Studien pÄbörjades i ett annat arbete dÀr 36 elever fick besvara en enkÀt om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansÄg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lÀrande.
FrÄn punkt A till punkt B
Syftet med studien Àr att undersöka vilka lÀrprocesser som Àger rum före och under promenaden dÀr vi vill fÄ insyn i vilka faktorer som kan pÄverka. Promenaden som en rutin i förskolans vardag Àr inte ett fenomen som tidigare betraktats ur ett lÀrandeperspektiv och utgör problemet samt motivationen för att undersöka och kartlÀgga omrÄdet. Materialet samlas in genom en etnografisk studie med filmobservationer och fÀltanteckningar samt intervjuer med pedagoger för fÄ insyn i deras tankar kring Àmnet. Arbetet kommer ha ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt och verkar som ett redskap för att analysera empirin. Teorierna presenteras utifrÄn tre övergripande infallsvinklar som Àr sÀkerhet, rutin och lÀrande för att förtydliga resultatet.
Sjuksköterskors upplevelse av palliativ omvÄrdnad: en litteraturstudie
Palliativ vÄrd Àr ett relativt nytt begrepp inom omvÄrdnaden, be-greppet palliativ innebÀr att lindra symptom utan att bota. Sjuksköterskor som arbetar inom omrÄdet blir utsatta för en arbetsmiljö som bitvis kan upplevas som skrÀmmande, samtidigt som det ibland Àr en givande och utvecklande miljö. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna hur sjuksköterskor upplever den palliativa vÄrden. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att fÄ utrymme att ventilera sina kÀnslor, att nÄ fram till patienter och nÀrstÄende, att kÀnna stress och hjÀlplöshet och att arbetet kÀnns givande och utvecklande.