Syftet med den här studien är att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 år upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad målgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet är att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rätt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnå en större förståelse för hur unga svenska kvinnor ser på skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, är rätt tillvägagångssätt för att nå ett förändrat ideal.Teori: Delar av feministisk teori, receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning.Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor.Slutsatser: Informanterna skiljer på skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty är ett steg i rätt riktning för ett förändrat ideal. Däremot ifrågasätter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga målet skulle vara att öka försäljningen och stärka varumärket, snarare än att öka kvinnors självförtroende..

Den här uppsatsen är en multimediaproduktion som kan nås via länk http://www.fek.uu.se/student/projekt/knark_ar_bajs/ . Den är gjord i syfte att vara ett undervisningsmaterial inom marknadsföring på A- och B-nivå. Produktionen innehåller en ?case?-del som ger en inblick i utvecklingen av en reklamkampanj. ?Caset? ger samma förutsättningar som reklambyrån Futurniture hade i början av kampanjen.

Bakgrund                                                                                                                                               År 2009 producerade ICA ett flertal reklamfilmer i kampanjen ?Vi kan mer? som syftade till att utmana fördomar kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Reklamfilmerna startade en livlig debatt på Internet och väckte både frågor kring produktionernas syfte och etik.Syfte                                                                                                                                    Studiens ambition har varit att undersöka hur bloggare och bloggkommentatorer uppfattat de tre första reklamfilmerna i kampanjen. Syftet var också att utröna huruvida filmerna har genererat några konsekvenser för bilden av personer med intellektuell funktionsnedsättning.Metod                                                                                                     Studien har till största del baserats på en kvalitativ metod, då syftet har varit att nå förståelse snarare än att försöka nå statistiskt säkerställda resultat. Kritisk diskursanalys användes för att analysera studiens material som bestod av cirka 80 blogginlägg med tillhörande kommentarer.Resultat                                                                                                                                  Studien konkluderar att reklamfilmerna har uppfattats på många olika sätt när det kommer till syfte och etik.

Under vintern 2004/2005 utförde Daniel Eriksson och Lars Jonsson detta examensarbete vid Land Systems Hägglunds (LSH) i Örnsköldsvik. LSH tillverkar markgående militära fordon, till exempel Stridsfordon 90. CV90 har två band, vardera med nio hjul. Hjulet längst fram drivs av motorn och det längst bak sträcker, med hydraulik, bandet till rätt nivå. De övriga sju hjulen sitter fästa i fordonskroppen via pendlande armar.

Med anledning av gremmeniellasvampens (gremmeniella abietina) utbredning i våra skogar i dag och konsekvenserna det för med sig, vill skogsvårdsorganisationen så snart som möjligt få fram en metod för att lokalisera angreppen och bedöma omfattningen av skadorna. I denna uppsats har jag därför undersökt vilka våglängdsband som är mest lämpade för att lokalisera gremmeniellan och vilka som är mest lämpade för att skilja skadorna från gallringar och utifrån det ge rekommendationer till skogsvårdsstyrelsen för deras fortsatta arbete. Resultaten blev att våglängdsband 3, 5 eller 7 från Landsat satellitens TM sensor är de band som ger bäst resultat för att skilja ut bestånd där förändring har skett från bestånd som visar sig vara oförändrade. Enforma använder skillnadsbilder från enstaka våglängdsband. En kombination av två eller flera våglängdsband, samt inkludering av data från ursprungsbilden skulle höja noggrannheten i den statistiska analysen något.

I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

De senaste fyrtio åren har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sätt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framväxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbättra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar på användningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjälpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta område genom attanvända ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fååsikter från aktiva musiker och se hur de kände angående möjligheten att efterbehandla sin egenmusik på en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sätt för att arbeta fram sin vision.

Under 1940 talet startade kampanjen bli inte en ?hopp-jerka?. Med kampanjen ville man få människor att stanna kvar på sina arbeten. Det fanns tidigare en norm om att man skulle arbeta på samma arbetsplats i 25 år och sedan få en guldklocka, den normen finns nu inte längre. Inom Sjöstadens kommun arbetar 5762 tillsvidareanställda (2013) fördelade på 11 förvaltningar.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med människan och har idag en viktig roll i vårt samhälle, både som arbetsredskap och sällskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan människa och hund, generellt sett starkare än med våra andra husdjur. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit så nära människan och hur de har uppkommit. Studier pekar på att hundar har en stor kognitiv förmåga, de har en förståelse för mänskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De här egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fått en så stor roll i samhället. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

I en alltmer konkurrensmässig värld, där synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend är att utelämna information i kampanjer för att skapa förvirring och därmed få nyhetsvärde. Branschen är delad i huruvida detta är ett etiskt korrekt tillvägagångssätt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men även planeras med syfte att skapa förståelse för eventuella för- och nackdelar med tillvägagångssättet. Studiens teoretiska inramning bygger på att med hjälp av förståelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar värde genom uppmärksamhet.

Detta arbete har utförts för att se hur returfibermassans egenskaper varierar under en vanlig kraftlinerkampanj. De metoder som använts är standardiserade och omfattar malgradsmätning, styrkearkning och pappersprovning. Även pH-, konduktivitets- och redoxpotentialmätningar har utförts, samt askhaltsmätning. Resultaten visar på att pH och redoxpotentialen sjunker och massan blir surare efter ca. ett dygn efter att kampanjen startat.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.

Bakgrund: Artros är en ?folksjukdom? som drabbar många, framförallt äldre. Sjukdomeninnebär en broskförändring på en led som i sin tur ger upphov till smärta, stelhet och minskadrörlighet. Det finns ingen behandling förutom kirurgi som botar sjukdomen. De läkemedelsom används är smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som ger olika grad avbiverkningar.

Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.