Syftet med denna studie är att belysa Rollekar i den fria leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. För att uppnå syftet ställde vi fyra frågor: Hur undersöker barn könsroller genom rollek i den fria leken? Hur stor påverkan har miljön och material på barnens rollskapande? Hur förmedlar barnen rollerna till varandra i den fria leken? Hur visar sig Rollekar i andra situationer än vid fri lek? Fokus i denna uppsats handlade om att se hur skapandet av genus går till och vilka faktorer som påverkar barnen. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt att arbeta efter är feministisk poststrukturalism. Ur ett genusperspektiv har vi observerat barn i fritidshemsverksamheten.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barnens Rollekar, vilket lekmaterial barnen använder, vilken funktion det får och vilka roller barnen kliver in i, ur ett genusperspektiv. Vi ville se vilka roller flickor respektive pojkar antar Rollekarna samt se vilken form av lekmaterial de använder och vilken funktion det får. Vår studie är av kvalitativ karaktär där vi använt oss av två olika metoder: observationer samt intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av barnen från två olika avdelningar i åldrarna 3-6 år. Resultatet av vår studie visade att flickor antar flickroller och pojkar pojkroller, till största delen.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om utomhusmiljön på förskolan påverkar barns lekar, och om någon typ av lek kan anses vara mer språkutvecklande än andra. I studien jämförs två förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien är kvalitativ och det material den bygger på utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollärarna. Med litteraturens hjälp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för språket, nämligen roll- och fantasilekar samt lekar där barn får möjlighet att träna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn är duktiga på att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgång till.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lärdomar av narrativt filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande Rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

Syftet med vårt arbete är att beskriva förskollärares uppfattning om pojkars och flickors Rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek där vi lägger fokus på rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgångspunkt från Elkonins tre stadier i rolleken i åldern fyra till sex år som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. Utifrån detta har vi intervjuat förskollärare om deras uppfattning kring barns Rollekar. Resultatet visade att förskollärarna uppfattar att det är vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Pedagoger besitter många erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för är vilka tankar och erfarenheter pedagoger har på barns rollek. Syftet med detta examensarbete är att få en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill även se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken används som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns Rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

I undersökningen ställs frågan - kan rim, ramsor, sånger och Rollekar underlätta inlärningen av engelska? Barn kan lära sig använda dessa hjälpmedel i tidiga år. Vilken betydelse kan de ha som övningsinslag för undervisningen i engelska i skrift och tal? Flera forskare menar att utvecklingen av talet stimuleras. Barnen får större förmåga att uttala svåra ljud om de används i ett rytmiskt och melodiskt sammanhang.

Uppsatsen handlar om hur förskolebarn använder sig av spontansången i den fria leken. Undersökningen grundar sig på observationer av en barngrupps fria lek som genomförts under en vecka. Syftet var att få en inblick i förskolebarns spontansång för att bättre kunna ta tillvara på deras intresse i den planerade verksamheten. För att få reda på om det finns något samband mellan pedagogers planerade musikaktiviteter och barns spontansång har det observerats en planerad sångsamling, samt genomförts en intervju med pedagogen som höll i aktivitet. Resultaten visar att förskolebarn använder sig av spontansången på flera olika sätt, de sjunger både kända sånger och hittar även på egna sånger av olika slag.

Syftet med min studie var att undersöka om skogsleken var mindre könsstereotyp äninomhusleken. Jag undersökte vad barn leker, vilka de leker med och vilka redskap deanvänder i leken samt jämförde inomhusleken med skogsleken. Undersökningen genomfördesmed hjälp av löpande observationer. Resultatet visade att inomhus lekte barnen oftastkonstruktionslekar och Rollekar. Utomhus var rörelselekarna vanligast.

BakgrundBakgrunden tar upp tidigare forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om leken och miljöns betydelse i förskolan. Artikeln av Gmitrova, Podhajecka och Gmitrov (2009) tar upp rollekens betydelse för barnen och pedagogers förhållningssätt. Rönnermans teorier om utvecklingsarbete ligger till grund för undersökningen.SyfteVi vill undersöka hur barn och pedagoger på en förskola responderar på en förändring i en del av barnens lekmiljö.MetodUndersökningen är en aktionsforskning vilket innebär ett utvecklingsarbete av ett problem. Intervjuer med pedagoger och barn samt flera observationer har utförts för att få fler perspektiv av förändringen. Intervjuerna har gjorts med tre pedagoger och åtta barn i åldrarna fyra till fem år.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frågeställningarna som vi utgått från är:?Vilka olika aktiviteter väljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad är flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka på och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som användes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. Vårt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags Rollekar dominerade vid den gemensamma leken där pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna användes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, Rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former.

Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd.

Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, Rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former.