Socialstyrelsen, i sin roll av tillsynsmyndighet för den läkemedelsassisterade opiatvården, utfärdar riktlinjer för detta arbete. Av dessa framkommer vissa skyddsfaktorer av särskild vikt, vilka har operationaliserats i en factorial survey med en randomiserad och en standardiserad vinjettkomponent. Dessa bedömdes av yrkesverksamma inom underhållsbehandling, totalt 38 personer. Materialet bearbetades genom multipel regressionsanalys. Resultatet visade att tre av variablerna - psykosocial intervention, boendesituationen samt familjen/nätverkets stöd, har ungefär lika stor påverkan på bedömningar.

Denna uppsats avser att, utifrån en samhällsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjänsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens värdegrunder paralellt med de centrala utgångspunkterna inom de nyliberala förändringar som kommit att prägla den offentliga sektorn under de senaste tre årtiondena och går under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens påverkan på både kommun, socialtjänst och den enskilde handläggaren och brukaren. Den enskilde handläggarens handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrån teorier om gräsrotsbyråkratens möjlighet att påverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhållningssätt och synsätt som inrymmer New Public Management.

Lekmannarevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannarevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp.

SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap.Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet.

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlägga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsättningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen består av två empiriska delar, en kvantitativ kartläggning genom enkäter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrån behandlar jämställdhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. Kartläggningen visar inga större skillnader mellan könen när det gäller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sätt vara mer positiva än de manliga chefernas.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande.

Uppsatsens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvångsvårdprocess, med hänsyn till barnets bästa och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen är att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. Förutsättningen för denna uppfattning är således stöd och hjälp från kollegor och chefer. En grundlig utredning och användandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar känslan av säkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vård enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansågs sig själva ha ett gott handlingsutrymme då det gäller själva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna.

Kvinnors psykiska ohälsa ökar samtidigt som intresset för personlig utveckling är större än kanske någonsin tidigare. Hösten 2008 lanserades en ny, svensk metod för ökad självkänsla och självinsikt kallad Skrivhjärtat. Metoden, som är ensam i sitt slag, går ut på att på genom en tydlig struktur skriva sig till ökad självinsikt. Studiens syfte är att undersöka fem svenska kvinnors upplevelser av denna metod. De tre frågeställningarna är:? Hur beskriver kvinnorna arbetsformen i metoden Skrivhjärtat?? Vad kan metoden bidra med i fråga om ökad självkänsla, självinsikt och ökat handlingsutrymme?? Har metoden medfört någon bestående förändring i kvinnornas livssituation?Tidigare forskning visar på skrivandets positiva effekter på det mentala välbefinnandet men det finns mycket lite forskning på området i Sverige.

AimThe aim with this study was to analyse how strategic decisions through schemas of play, in this case the Pick and Roll, effect the end result of a basketball game. Following questions were answered:? How often is the Pick and Roll used? The total sum per team and game?? What field goal percentage generates the Pick and Roll?? How often generates the Pick and Roll turnovers?? How often does the attacking team receive foul during Pick and Roll, and what is the team awarded from the foul situation?? How often is the Pick and Roll interrupted without any effect?MethodTo be able to answer the questions in our study we videoanalysed 2251 Pick and Roll-situations from the European Championships for Men in 2003 through video analysis. We used nine different categories to sort the 2251 Pick and Roll situations.ResultsThe Pick and Roll is executed 62,53 times per game, or viewed as 0,43 Pick and Roll / possession. Points / possession during the games was 1,04 while points / Pick and Roll was 0,60.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

This is a study about employment officers at the Swedish public employment service. The aim of this study was to examine how they understand and use their discretion in their daily work. We used a qualitative method and the data was gathered by semi-structured interviews with eight employment officers working at the same office in a small town in Sweden. Lipskys theory about street-level bureaucracy and Lazarus description of coping theory are applied to analyze the empirical data. The work for the Swedish employment officers have changed over the last years with an increasing focus on control and administration.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.